sett kommer att vara oförändrat i år och öka nästa år. Å andra sidan tyder det minskade antalet bostäder i säkra projekt i projektlistorna på att bostads- byggandet minskar i år. Det osäkra läget i samhällsekonomin kan lägga ytterligare käppar i hjulet för bostadsbyggandet. Antalet hyresrätter fort- sätter att minska i projektlistorna medan antalet bostadsrätter ökar, men det är stora skillnader mellan större och mindre kommuner.
Kommunerna räknar med att byggandet ökar nästa år
Kommunernas bedömningar tyder på att antalet bostäder som påbörjas genom nybyggnad år 2008 blir i stort sett oförändrat eller något lägre jämfört med år 2006 och 20074 och ökar med cirka 7 procent år 2009. Justerat för historisk överskattning skulle det betyda att cirka 35 000 bostäder påbörjas genom nybyggnad i år och 37 700 nästa år5.
Boverket räknar med att 1 500 bostäder därutöver kommer att påbörjas netto genom ombyggnad i år och 2 000 nästa år.
Förväntat bostadsbyggande, nybyggnad, enligt BME år 2002-2008, jämfört med utfallet.6
Källa utfall: SCB, bearbetat av Boverket
4 Boverkets uppskattning av antalet faktiskt påbörjade bostäder år 2007 är dock mycket
osäker på grund av de många bostäderna på s.k. ”Odellplattor”.
5 De bedömningar som kommunerna gör av bostadsbyggandet innebär så gott som alltid en
överskattning av det totala bostadsbyggandet i landet. De senaste fyra åren har överskattingen i genomsnitt varit 11 procent.
6 År 2006 och 2007: Boverkets uppskattning av antalet faktiskt påbörjade bostäder.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 BME år 1 Utfall BME år 2
● Men antalet bostäder i säkra projekt i kommunernas projektlistor indikerar att antalet påbörjade bostäder genom nybyggnad snarare kan komma att minska till 34 000 i år. Boverket anser att det därutöver finns en risk att byggandet åtminstone på ett till två års sikt kan bli ännu lägre än vad kommunernas säkra projekt indikerar, till följd av osäkerheten i samhällsekonomin.
Störst ökning förväntas bland de mindre kommunerna
● I alla kommungrupper förutom större högskoleorter förväntar sig kommunerna att bostadsbyggandet ska öka fram till år 2009. ● Bedömningarna tyder på att bostadsbyggandet i de tre storstadsregio-
nerna blir betydligt större i förhållande till invånarantalet än i övriga kommungrupper år 2008 och 2009.
● Förväntningar på ett ökat byggande är störst bland kommuner utanför storstadsregionerna med färre än 75 000 invånare. Vi är dock tveksamma till om byggandet alls blir i den omfattning som dessa kommuner bedöm- er, främst mot bakgrund av vad projektlistorna för flerbostadshus visar.
Nybyggnad antal påbörjade bostäder per 1 000 invånare år 2002-2007 (inrapporterat till SCB) samt förväntat bostadsbyggande år 2008-20097
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Högskolekommuner>75 000 Högskolekommuner <75 000 Övriga> 25 000 Övriga < 25 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Påbörjade bostäder per 1000 invånare
Källa för påbörjade: SCB.
Förväntat byggande 2008 och 2009 justerat för bedömd överskattning.
7 Inrapporterade bostäder till SCB, inklusive eventuella Odellplattor, justerade för
eftersläpning i inrapporteringen. Kommunernas bedömningar för år 2008 och 2009 är justerade för överskattning.
Litet byggande i norr
● Det är framför allt bland länen i norr som det förväntade byggandet är lågt i förhållande till invånarantalet. I söder förväntar kommunerna i Jönköpings län att det ska påbörjas få bostäder i förhållande till invånar- antalet.
● I en klass för sig står Uppsala län, där kommunerna förväntar att 7,3 nya bostäder påbörjas per 1000 invånare år 2008. Över riksgenomsnittet ligger även Stockholms, Kronobergs, Hallands, Skånes, Gotlands och Södermanlands län.
● I nio län är förväntningarna på bostadsbyggandet i år större än förra året. Det är i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Hallands, Örebro, Dalarnas och Gävleborgs län.
Nybyggnad av bostäder, länsvis fördelning av inrapporterat bostadsbygg- ande år 2007 och av kommunernas förväntade nyproduktion år 2008 (ej justerat för ev. överskattning).
Län Utfall Andel av Förväntat Andel av Förväntat
2007* bostads- påbörjande förväntat påbörjande byggande 2008 byggande i per 1000 inv. 2007 (%) riket 2008 2008 AB 8 980 30 11 600 29 5,9 C 1 720 6 2 380 6 7,3 D 620 2 1 320 3 5,0 E 1 170 4 1 490 4 3,6 F 470 2 980 2 2,9 G 770 3 990 2 5,5 H 350 1 880 2 3,8 I 300 1 300 1 5,3 K 290 1 520 1 3,5 M 4 320 15 6 340 16 5,3 N 1 580 5 1 560 4 5,4 O 5 520 19 6 480 16 4,2 S 320 1 980 2 3,6 T 770 3 840 2 3,4 U 450 2 670 2 2,7 W 290 1 550 1 2,0 X 420 1 710 2 2,6 Y 230 1 400 1 1,6 Z 240 1 260 1 2,0 AC 280 2 850 2 3,3 BD 290 1 440 1 1,8 Riket 29 700 100 40 620 100 4,4
• Preliminära uppgifter, inrapporterade till SCB, april 2008. Antalet inrapporterade bostäder var lågt år 2007 till följd av de många Odellplattorna.
Förväntat bostadsbyggande per tusen invånare 2008 per kommun Förväntat bostadsbyggande per 1 000 invånare 0,0 - 1,9 1,9 - 4,4 4,4 - 7,6 7,6 - 12,5 12,5 - 28,2
Markant ökning av färdiga detaljplaner
Som ytterligare underlag för en bedömning av utfallet år 2008 jämför vi i detta avsnitt uppgifterna om kommunernas bedömningar om
bostadsbyggandet år 2008, på länsnivå, med antalet bostäder i säkra projekt8 och antal bostäder i projekt med färdig detaljplan 9.
Förväntat bostadsbyggande per län år 2008, jämfört med antal bostäder i säkra projekt respektive med färdig detaljplan
Län Förväntat Antal Antal bostäder Bostäder i förhållande till påbörjande bostäder i i detaljplaner i förväntat byggande,
säkra säkra projekt procent
projekt Säkra Färdiga projekt detaljplaner AB 11 600 10 806 11 492 93 99 C 2 380 1 411 1 686 59 71 D 1 320 515 1 306 39 99 E 1 490 800 1 010 54 68 F 980 388 767 40 78 G 990 717 1 070 72 108 H 880 269 811 31 92 I 300 349 333 116 111 K 520 368 442 71 85 M 6 340 4 243 5 866 67 93 N 1 560 949 1 301 61 83 O 6 480 4 527 5 064 70 78 S 980 343 432 35 44 T 840 656 807 78 96 U 670 89 1 020 13 152 W 550 128 274 23 50 X 710 313 504 44 61 Y 400 210 272 53 68 Z 260 148 184 57 71 AC 850 469 663 55 78 BD 440 333 240 76 55 Riket 40 620 28 031 35 544 69 88
8 ”Säkra projekt” = Projekt som med mycket stor sannolikhet kommer att påbörjas under det
angivna året. ”Osäkra projekt” = Projekt som med hänsyn till planläge, projektering etc. är fullt möjligt att påbörja och som troligen kommer att påbörjas under det angivna året.
9 Observera att vi inte kan knyta uppgifterna om säkra projekt och detaljplaner till just de
● Andelen bostäder som finns i säkra projekt är i stort sett oförändrad jämfört med förra året, 69 procent jämfört med 67 procent förra året och 68 procent år 2006.
● Det finns cirka 28 000 bostäder i säkra projekt på kommunernas projekt- listor. I de flesta län finns en stor skillnad mellan antalet bostäder i säkra projekt i förhållande till förväntat bostadsbyggande. I synnerhet gäller det, liksom förra året, Västmanlands, Dalarnas och Kalmar län, med 13, 23 respektive 31 procents täckning. Även i Värmlands, Södermanlands, Jönköpings och Gävleborgs län är andelen mindre än 50 procent. Undan- tagen är främst Gotlands och Stockholms län, med 113 respektive 93 procents täckning.
● Andelen bostäder med klara detaljplaner har ökat markant. Enligt kommunernas bedömning i årets bostadsmarknadsenkät är detaljplaner klara för cirka 35 500 bostäder som avses påbörjas år 2008. Det motsvarar 88 procent av förväntat påbörjande, vilket kan jämföras med 78 procent år 2007 och 74 procent år 2006.
● De tre storstadslänen utgör 60 procent av det förväntade byggandet. I Stockholms län är andelen bostäder i säkra projekt och med färdig detaljplan hög i förhållande till det förväntade byggandet. I Skåne län är andelen bostäder med klar detaljplan hög, medan andelen säkra projekt ligger strax under riksgenomsnittet. I Västra Götalands län har
beredskapen ökat jämfört med förra året, men ligger under riksgenomsnittet vad gäller detaljplaner.
● En ytterlighet är Västmanlands län, där det i år finns över 50 procent fler bostäder med klara detaljplaner än det förväntade byggandet, samtidigt som säkra projekt endast motsvarar 13 procent av förväntat byggande. ● Antalet småhus i säkra projekt är i genomsnitt betydligt lägre än det
faktiska byggandet medan säkra projekt i flerbostadshus har legat nära det faktiska byggandet. I län där småhus utgör en stor andel av det förväntade byggandet kan därför andelen bostäder i säkra projekt vara lägre än i län med en stor andel flerbostadshus.