som ungdomar efterfrågar, antalet har ökat det senaste året. Bristen på bostäder för unga är mest utbredd i storstadsregionerna och på högskole- orter. Men även på orter där det inte finns någon generell brist på bostäder kan det finnas problem för unga att hitta en lämplig bostad eftersom de tillgängliga lägenheterna ofta är för stora eller för dyra för unga. Särskilda insatser för unga att skaffa en egen bostad har paradoxalt nog minskat i takt med att bostadsbristen har brett ut sig. Enligt kommunerna efterfrågar ungdomar framförallt små, billiga lägenheter som ligger centralt. Under de närmaste åren kommer allt fler unga ut på bostadsmarknaden, vilket ställer stora krav på kommunerna att möta deras behov av bostäder. Ett problem är att nyproducerade bostäder ofta blir dyra och därmed svåra för ungdomar att efterfråga.
I år uppger 142 kommuner att de har brist på bostäder som unga efterfrågar, det vill säga närmare hälften av landets kommuner. Det är en ökning i för- hållande till föregående år, då 128 kommuner uppgav att de hade brist på bostäder för unga. Det är fler kommuner som har brist på lämpliga bostäder för unga än som har generell bostadsbrist. Drygt hälften av de kommuner som uppger att de har brist på bostäder för unga är belägna utanför storstads- regionerna och högskoleorterna.
Antal kommuner med brist på bostäder för unga jämfört med hur många kommuner som har bostadsbrist generellt sett år 2003-2008.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Antal kommuner
Brist på bostäder för ungdomar Generell bostadsbrist
Bristen på bostäder för unga är starkt relaterad till kommunstorlek och generell efterfrågan på bostadsmarknaden.
● I storstadsregionerna uppger nio av tio kommuner att de har brist på sådana bostäder som unga efterfrågar. Den största förändringen verkar ha skett i Storgöteborg där ytterligare tre kommuner uppger att de har brist jämfört med föregående år. Det innebär att 12 av 13 kommuner i regionen uppger att de har brist på bostäder som unga efterfrågar. ● På högskoleorterna rapporterar sju av tio kommuner att de har brist på
bostäder för unga. I gruppen övriga kommuner med mer än 25 000 invånare gäller detta hälften av kommunerna och i de minsta kommunerna har en tredjedel uppgett att de har brist.
● I kommuner där det inte är generell bostadsbrist är ofta problemen för unga att de tillgängliga lägenheterna är för stora och/eller för dyra, även om ungdomarna har en inkomst. Närmare hälften av kommunerna uppger att de tillgängliga lägenheterna är för stora och en fjärdedel att de är för dyra för ungdomar. Det är i synnerhet flera kommuner inom Stormalmö som uppger att bostäderna är för dyra för unga.
Antal kommuner med brist på bostäder för studenter respektive unga, jämfört med antal kommuner i varje region som har bostadsbrist generellt sett.
Region Antal kommuner i gruppen Brist på bostäder för Unga studenter Generell bostadsbrist Storstockholm 26 22 18 22 Storgöteborg 13 12 7 12 Stormalmö 12 10 6 12 Större högskoleorter 16 11 5 10 Mindre högskoleorter 19 13 5 9 Övriga kommuner med mer
än 25 000 invånare 29 16 7 11 Övriga kommuner med
mindre än 25 000 invånare 175 58 28 60 Totalt 290 142 76 136
Få insatser för unga
● I takt med att bostadsbristen har brett ut sig har även de särskilda
insatserna för att underlätta för unga att skaffa en egen bostad minskat de senaste åren. Knappt var fjärde kommun har någon typ av särskilda insatser på gång för att underlätta för unga att skaffa sig en egen bostad. ● Det är vanligast med särskilda insatser för att underlätta för unga att
skaffa en egen bostad i storstadsregionerna, och då i synnerhet i Storstockholm där fyra av tio kommuner har sådana insatser på gång. ● Den vanligaste insatsen är fortfarande hyresrabatter till unga. Det före-
kommer i 31 kommuner. Det är en minskning jämfört med föregående år då det förekom i 48 kommuner. Samtliga är belägna utanför storstads- regionerna. Knappt en tredjedel av de kommuner som har speciella
hyresrabatter till unga har problem med tomma lägenheter i allmän- nyttan.
● Ett fyrtiotal kommuner uppger att det finns särskilda bostäder till unga under en viss ålder i kommunen. Sammanlagt rör det sig om cirka 3 650 ungdomsbostäder i hela landet. Efter att ha minskat i ett antal år innebär det en liten ökning i förhållande till föregående år, då ett trettiotal kom- muner uppgav att det fanns cirka 3 500 ungdomsbostäder i landet. Som mest fanns det 4 450 ungdomsbostäder år 2003.
● Särskilda ungdomsbostäder förekommer främst i Storstockholm och på de större högskoleorterna. Tre av fyra ungdomsbostäder återfinns på dessa orter.
● Ett fåtal kommuner har planer på nyproduktion av särskilda ungdoms- bostäder. Det är främst i Storstockholm och i en handfull kommuner spridda över landet som detta förekommer. Några kommuner försöker få tillstånd för nyproduktion av små och förhållandevis billiga vanliga hyreslägenheter, för att underlätta för unga att kunna skaffa sig en egen bostad.
● I nio kommuner förekommer det att man plomberar rum i lägenheter och hyr ut till exempel treor som tvåor för att unga ska ha råd att hyra dem. Det förekommer överhuvudtaget inte i storstadsregionerna eller hög- skoleorterna.
● Såväl hyresrabatter som plombering av rum är ofta åtgärder från bostads- företagens sida för att locka unga till outhyrda lägenheter. I takt med att problemen med tomma lägenheter har minskat, har den här typen av insatser för unga blivit mindre vanliga.
● I 17 kommuner försöker man underlätta för unga att dela lägenhet. Det förekommer främst i mindre kommuner utanför storstadsregionerna. I ett par kommuner har man satsat på bostadsinformation särskilt för unga, men också dessa åtgärder har blivit mindre vanliga.
● Resebidrag knutet till boendet förekommer ytterst sparsamt och endast i kommuner som är belägna utanför storstadsregionerna och högskoleor- terna.
Särskilda insatser för att underlätta för unga att skaffa sig en egen bostad. Procent av alla kommuner.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Procent Hyresrabatter Plombering av rum
Kommunen eller fastighetsägaren underlättar för två eller flera att hyra en lägenhet gemensamt Bostadsinformation särskilt för ungdomar
Resebidrag knutet till boendet
Hyresgarantier
En åtgärd som tillkommit med syfte att stödja ungas etablering på bostads- marknaden är införandet av hyresgarantier. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Det kan till exempel bero på att den
sökande har en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men har en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyres- garantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad.
Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kr per garanti. Det statliga bidraget admini- streras av Statens bostadskreditnämnd, BKN. Sedan den 1 juli 2007, då det statliga stödet till kommunala hyresgarantier infördes, fram till och med februari 2008, har sju kommuner beviljats bidrag för 49 garantier.
Hur ser kommunerna på bostadsbristen för unga?
Boverket har genomfört en mindre telefonundersökning bland de kommuner som anger bostadsbrist för ungdomar i 2008 års bostadsmarknadsenkät. Undersökningen omfattar två grupper av kommuner. Dels kommuner som anger att de har haft bostadsbrist bland unga de senaste fem åren, mellan åren 2004-2008. Syftet med rundringningen till dessa kommuner är att undersöka varför situationen är oförändrad. Dels handlar det om kommuner som anger brist i bostadsmarknadsenkäten år 2008 men inte 2007. Avsikten
har varit att ta reda på vad den förändrade situationen beror på. I de båda undersökningarna har kommunerna delats in i grupper efter kommuntyp. De tre kategoriseringarna är storstadskommuner, högskolekommuner och övriga kommuner. Det kan finnas stora skillnader även mellan två
kommuner i samma kommungrupp. Det har genomförts intervjuer med fyra kommuner i respektive kommungrupp och undersökning. Undersökningen har fått ett bortfall bland högskoleorter som anger brist år 2008 men inte 2007, vilket betyder att 23 intervjuer totalt har genomförts.
Bland de kommuner som anger att de har haft bostadsbrist bland ung- domar de senaste fem åren beror den oförändrade situationen i stort sett på en fortsatt allmän bostadsbrist i kommunen. Befolkningsökningen har i många av dessa kommuner varit större än bostadsbyggandet. Majoriteten av kommunerna säger att unga ofta efterfrågar små, billiga lägenheter i centrala lägen samt att omsättningen på dessa bostäder vanligen är låg. Vidare anger de flesta kommunerna att det är svårt att bygga hyresrätter, eftersom det inte finns några incitament för att göra det. Nyproducerade bostäder blir ofta dyra och därmed svåra för ungdomar att efterfråga.
Det var svårt att få fram några entydiga svar från de kommuner som anger brist i bostadsmarknadsenkäten år 2008. Det är inte någon kommun som tycker att det har skett en markant förändring mellan år 2007 och 2008. Bland de kommuner som anger förändringar, handlar det bland annat om att man uppger fler sökande år 2008 än tidigare. Några kommuner spekulerar i om högkonjunkturen och att många ungdomar har arbete har medverkat till att fler kan efterfråga en bostad. En kommun anger också att man har vägt in andra aspekter vid bedömningen och därför kommit fram till olika svar år 2007 och 2008, samt en annan att fler studenter har lett till en ökad efterfrågan på bostäder som även ickestuderande ungdomar efterfrågar. Något som framkommer i flera samtal är att kommunerna inte alltid har någon statistik som underlag för att bedöma dessa frågor.
Brist på små, billiga lägenheter centralt
Det är svårt att få fram ett tydligt mönster mellan kommuner som ingår i samma kategori. Det kan bero på att de ligger i olika delar av landet, har olika typer av bostadsmarknad samt har olika förutsättningar när det gäller demografi och näringsliv. Vidare kan svaren från en storstadsregion variera mellan olika kommuner i den. Oavsett vilken kommungrupp eller var i landet kommunen ligger, svarar de allra flesta att det är brist på små, billiga lägenheter som ligger centralt. Enligt kommunerna är det dessa bostäder som ungdomar efterfrågar. Vidare tar de flesta kommunerna upp att de hyresrätter som byggs ofta blir för dyra för att många unga ska ha möjlighet att efterfråga dem. Många tar också upp att det inte finns några incitament att bygga hyresrätter.
Alla kommuner ser inte bristen på bostäder som ungdomar kan efter- fråga, som stora problem. Några mindre kommuner har ett stort bestånd av småhus och karaktären av sovstad till större högskoleorter. Dessa har en stor utflyttning av unga i 20–årsåldern och stor inflyttning av personer i 30– årsåldern. Det finns också andra kommuner, som ingår i storstadsregionerna, som har en liknande funktion i förhållande till storstadsregionens central- kommun. Både de övriga kommunerna med närhet till en större högskoleort samt kranskommunerna till storstadsregionens centralort, påtalar att
rörligheten bland ungdomar inte är något negativt. Trots en ganska svår situation för ungdomar, har några storstadskommuner sagt att det inte är något problem för de unga som själva eller med hjälp av föräldrarna kan köpa sig en bostad.
När det gäller högskoleorterna och framförallt de större högskoleorterna är det inte oväntat fokus på gruppen studenter i ungdomsgruppen. I några av dessa framkommer det att det är lätt för studenter att få en bostad medan andra kommuner anger att det är relativt svårt. I några övriga kommuner kommer det fram att bristen för ungdomar framförallt handlar om central- orten. Det är i övrigt svårt att dra några slutsatser som förenar kommuner inom samma kategori.
I intervjuerna har det framkommit att det kan hända att olika enheter inom en kommun, exempelvis socialtjänsten och ett kommunalt bostadsbo- lag, kan ha olika uppfattning i frågan om det råder bostadsbrist för ung- domar. Vidare har det framkommit att ungdomsgruppen kan definieras olika av olika kommuner.
Antalet unga kommer att öka de närmaste åren
Under de närmaste åren kommer allt fler unga att komma ut på bostads- marknaden. Det är ett resultat av ”babyboomen” runt år 1990 då det föddes runt 120 000 barn per år. Det här innebär att gruppen unga i åldern 19–24 år kommer att växa med i genomsnitt cirka 20 000 unga per år fram till år 2012. I mitten av 1990-talet föll födelsetalen och låg under ett antal år på en mycket låg nivå. Det här innebär att ungdomsgruppen kommer att minska relativt snabbt efter år 2012.
Det ställer stora krav på kommunerna att möta de ungas behov av bostä- der under den period då de kommer ut på bostadsmarknaden. Ungdomar är en lättrörlig grupp och de stora ungdomskullarna de närmaste fem åren inne- bär med all sannolikhet att fler unga kommer att söka sig till storstadsregio- nerna och till högskoleorterna.
Karta över kommuner som angett att man har brist på bostäder för ungdomar
Kommun med brist på bostäder för ungdomar