Som ovan nämnts gäller att byggnader som uppförs ska uppfylla ett antal utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL. Kraven ska uppfyllas oavsett om byggnaden omfattas av krav på bygglov eller inte. För bygglovsbefriade åtgärder finns dock ett begränsat utrymme för anpassningar och avsteg från kraven av hänsyn till åtgärdens art eller omfattning, 8 kap. 8 § PBL.
Att undanta vissa byggnader om högst 25 m2 från kravet på bygglov väcker frågor om vad det får för följder för samhällets möjligheter att övervaka att byggandet sker i enlighet med gällande krav. Dessa möjlig- heter beror i sin tur på om de lovbefriade åtgärderna i stället blir föremål för krav på anmälan till byggnadsnämnden eller om varken bygglov eller anmälan ska krävas.
Anmälningsplikt
Ett alternativ vore att befria de aktuella byggnaderna från kravet på bygg- lov men i stället uppställa krav på sådan anmälan till byggnadsnämnden som avses i 6 kap. 5 § PBF. Då anmälan avser uppförande av en ny bygg- nad kommer byggnadsnämndens granskning att omfatta byggnaden i dess helhet och inte endast vissa delar, som annars ofta blir fallet då en anmä- lan avser en begränsad åtgärd, t.ex. installation av eldstad eller avlopp.
Den kontroll som skulle falla bort om kravet på bygglov ersattes av krav på anmälan vore byggnadsnämndens bygglovsprövning enligt 9 kap. 30–31 §§ PBL, där man bland annat slutligt prövar om utformnings- kraven är uppfyllda. För byggherren medför detta å ena sidan en viss administrativ lättnad men å andra sidan att denne inte får ett rättskraftigt avgörande i frågan om utformningskraven är uppfyllda.
Även för en sådan åtgärd som är lovbefriad men anmälningspliktig krävs att byggnadsnämnden meddelar ett startbesked enligt 10 kap. 23 § PBL innan åtgärden påbörjas. Vid denna granskning ska byggnadsnämn- den ta ställning till om åtgärden ”kan antas” komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL. Om de aktuella byggnaderna skulle befrias från lovplikt men i stället omfattas av anmälningsplikt innebär det att det likväl skulle finnas ett kontrollmoment där byggnadsnämnden tar ställning till om gällande krav kan antas komma att uppfyllas. Bestämmelsen lydelse omfattar såväl utformningskraven som de tekniska egenskapskraven. Bedömningen enligt 10 kap. 23 § PBL kommer i dessa fall att omfatta inte bara de
Förslag om att bygglovsbefria byggnader upp till 25 kvadratmeter 47
tekniska egenskapskraven utan även utformningskraven, eftersom de sistnämnda inte har prövats tidigare i processen då någon lovprövning inte har ägt rum. Om den planerade byggnaden inte kan antas komma att uppföras i enlighet med gällande krav ska byggnadsnämnden alltså inte meddela startbesked.
Även om lovplikten skulle ersättas med anmälningsplikt gäller krav på bland annat kontrollplan för kontrollen av byggåtgärden enligt 10 kap. 6– 8 §§ PBL, kontrollansvarig enligt 10 kap. 9–11 § PBL, tekniskt samråd hos byggnadsnämnden enligt 10 kap. 14 § PBL och krav på slutbesked och slutsamråd för att få ta byggnaden i bruk enligt 10 kap. 34 § PBL. För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked och godkänna att byggnaden får tas i bruk krävs att byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt bland annat kontrollplanen är uppfyllda.
För det fall byggnadsnämnden, efter det att byggnaden har färdig- ställts och tagits i bruk, uppmärksammar att byggnaden inte uppfyller gällande krav kan det finnas visst utrymme för nämnden att ingripa i efterhand, t.ex. genom att förelägga fastighetens ägare att vidta rättelse enligt 11 kap. 20 § PBL.
Byggnadsnämndens kontrollmöjligheter får med detta alternativ anses vara tillfredsställande. Det kan dock inte anses medföra någon nämnvärd förenkling av byggprocessen för byggherren som underlättar uppförandet av byggnaderna i fråga. Möjligheten att avvika från detaljplan kan däre- mot uppfattas som en förenkling för byggherren.
Anmälningsplikt, förenklad process
För att förenkla byggprocessen för de aktuella byggnaderna kan man överväga att ställa krav på anmälan till byggnadsnämnden men ta bort kravet på kontrollansvarig och tekniskt samråd.16 En sådan åtgärd skulle medföra en administrativ lättnad och kostnadsbesparing för såväl bygg- herren som byggnadsnämnden. I avsaknad av kontrollansvarig ankommer det visserligen på byggherren att själv upprätta förslag till kontrollplan och att, på egen hand utan den kontrollansvariges utlåtande, visa att förut- sättningar för slutbesked är uppfyllda. Med hänsyn till att det är fråga om förhållandevis små och okomplicerade byggnader får dock alternativet sammantaget anses innebära en förenkling för byggherren.
Den granskning som byggnadsnämnden ska göra inför meddelande av startbesked bör i dessa fall begränsas till frågan om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som ställs i PBL eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL. De övriga moment som byggnadsnämnden normalt kontrollerar inför startbeskedet är inte aktuella för dessa bygg- nader.
Kraven på byggnaden är desamma som för lovpliktiga byggnader, och om byggherren åsidosätter kraven kan det medföra att byggnadsnämnden inte ger slutbesked och att byggnaden därmed inte får tas i bruk. I sådana fall vore förenklingen till nackdel för byggherren, som till följd av den förenklade processen skulle konfronteras med byggnadsnämndens invändningar på ett senare stadium än vad som hade varit fallet om
16
Boverket har tidigare föreslagit att dessa båda moment ska kunna undvaras för flyttning av byggnad i vissa fall, Boverkets rapport 2013:20 Förslag på regeländringar för fler bo-
städer åt unga och studenter. Jfr även regeringens lagrådsremiss den 31 oktober 2013 Fler bostäder åt unga och studenter.
eventuella brister i projekteringen eller genomförandet hade
uppmärksammats t.ex. vid det tekniska samrådet eller genom påpekande från den kontrollansvarige.
Liksom i det ovan beskrivna alternativet gäller att det kan finnas visst utrymme för byggnadsnämnden att ingripa i efterhand, efter det att bygg- naden har färdigställts och tagits i bruk, t.ex. genom att förelägga fastig- hetens ägare att vidta rättelse enligt 11 kap. 20 § PBL om det senare skul- le framkomma att byggnaden inte uppfyller gällande krav.
Byggnadsnämndens kontrollmöjligheter får även enligt detta alternativ anses vara tillfredsställande.
Ingen anmälningsplikt
Ett mer radikalt alternativ vore att helt befria de aktuella byggnaderna från krav på bygglov och inte heller ställa krav på anmälan till byggnads- nämnden. Så är visserligen fallet redan idag för friggebodar, men de byggnader som här avses är av annan karaktär på så sätt att de kan användas som självständiga bostäder.
Även om dessa byggnader inte skulle kräva vare sig bygglov eller anmälan måste dock utformningskraven och de tekniska egenskapskraven som regel uppfyllas. Eftersom någon kontroll från byggnadsnämnden över huvud taget inte skulle förekomma under byggprocessen skulle en sådan ordning medföra en ökad risk för att det uppförs byggnader som inte uppfyller gällande krav till följd av medvetna eller omedvetna åsido- sättanden från byggherrarnas sida. Sannolikheten att sådana avsteg från regelverket uppmärksammas är givetvis mindre än i de fall byggnads- nämnden gör en granskning under byggprocessen.
Ordningen innebär en påtaglig risk för att byggnader uppförs i strid med gällande krav. En sådan risk föreligger visserligen redan idag för friggebodar. Att införa en ordning som utsträcker denna risk till att om- fatta även större byggnader som kan användas som självständiga bostäder framstår dock som olämpligt, främst ur säkerhets- och hälsoperspektiv.
En utebliven kontroll i byggskedet ökar risken för att brister i bygg- nadernas utformning och egenskaper uppmärksammas först i ett senare skede, kanske flera år i efterhand. Byggnadsnämnden kan i dessa fall ingripa t.ex. genom ett rättelseföreläggande enligt 11 kap. 20 § PBL. Att byggherren riskerar att långt i efterhand drabbas av sådana ingripanden bidrar till ökad osäkerhet för denne. Det får dessutom antas vara både besvärligare och mer kostsamt för byggherren att tvingas åtgärda brister i efterhand när byggnaden är färdig jämfört med om bristerna hade upp- märksammats på planeringsstadiet eller under byggskedet.
Att byggnaderna inte skulle bli föremål för vare sig bygglovsprövning eller anmälan skulle på kort sikt kunna medföra minskad administration för byggnadsnämnderna. Det förutses dock vägas upp av ökad hantering av tillsynsärenden i efterhand.
Med hänsyn till det som sagts ovan finner Boverket att det inte är en lämplig ordning att låta de aktuella byggnaderna få uppföras utan krav på vare sig bygglov eller anmälan. Detta skulle innebära en allt för stor risk för bristande efterlevnad av byggregelverket, vilket kan få konsekvenser ur ett säkerhets- och hälsoperspektiv, innebära bristande förutsebarhet, ge ökade kostnader och besvär för byggherrar i ett längre perspektiv samt ökad tillsynsbörda i efterhand för byggnadsnämnderna.
Förslag om att bygglovsbefria byggnader upp till 25 kvadratmeter 49
Slutsats
För de byggnader som det här är fråga om finner Boverket att det är en väl avvägd lösning att låta bygglovsplikten ersättas av en anmälnings- skyldighet och att ta bort kravet på tekniskt samråd och kontrollansvarig. Detta ger en kontrollmöjlighet för byggnadsnämnderna som får anses va- ra tillfredsställande samtidigt som det ger den förenkling för byggherren som är åsyftad.
Det skulle dock i vissa fall kunna framstå som befogat med krav på tekniskt samråd och kontrollansvarig med hänsyn till omständigheter i det enskilda fallet rörande exempelvis byggnadens konstruktion eller svåra grundförhållanden. Byggnadsnämnden bör därför ges rätt att i en- skilda fall förordna att tekniskt samråd ska hållas och att en kontrollan- svarig ska utses.