Reglerna om friggebodar på 15 m2 är kända och verkar i stort fungera relativt bra. Det finns möjlighet att anordna tillfällig övernattning men praktiska och ekonomiska realiteter medför att det är mindre attraktivt att inreda en sådan byggnad för mer självständigt boende. Den mindre byggnaden är fortfarande i en storlek som väl lämpar sig för enklare konstruktioner som är möjliga att flytta vid behov. Att utöka den tillåtna arean med 5 m2 ger samma möjlighet att anordna tillfällig övernattning med den skillnaden att byggnaden blir större, högre, svårare att flytta och har en större omgivningspåverkan.
Ska någon av dessa friggebodar, 15 eller 20 m2 kunna kombineras med en bygglovsbefriad 25 m2 självständig bostadsbyggnad är det kanske mest naturligt att friggeboden framförallt ska vara en extra förrådsresurs med möjlighet för tillfällig övernattning. Det kan då vara en fördel om byggnadens storlek hålls nere så att det blir naturligt att användningen blir som det varit avsett. Behovet av kompletterande bostadsutrymme uppfylls ju med möjligheten till att uppföra en byggnad om 25 m2.
Friggebod på 15 kvadratmeter och byggnad på 25 kvadratmeter
Kombinationen en friggebod på 15 m2 och en byggnad på 25 m2 för bostadsändamål skulle möjliggöra att fler bostäder byggs vilket skulle kunna underlätta för studenter och unga att få en bostad. Det som talar mot att det kommer att skapas ett stort antal nya bostäder med hjälp av en sådan lättnas skulle vara att det behövs relativt stora tomter för att rymma en 25 m2 bostad utöver friggebod och övriga planenliga byggnader. En- och tvåbostadshus med relativt centralt läge har ofta små tomter. Det kan också bli olägenheter för grannar om tomterna är små och det kommer nya relativt stora byggnader på tomterna. Det är dock ett bättre alternativ än att dessutom öka friggeboden till 20 m2. Med friggeboden på fortsatt 15 m2 kommer den troligtvis att även fortsättningsvis användas som ett komplement till bostaden, inte som en självständig bostad eller garage. Om nuvarande friggebod på 15 m2 behålls och en anmälningspliktig byggnad på 25 m2 tillkommer är det ett lämpligt alternativ ur
brandsäkerhetssynpunkt. Friggeboden följer då de undantag som idag finns i BBR för brandspridning mellan byggnader och krav på
föremål för samhällets kontroll genom att den är anmälningspliktig och ska ha startbesked, kontrollplan m m.
Friggebod på 20 kvadratmeter och byggnad på 25 kvadratmeter
Kombinationen en friggebod på 20 m2 och en byggnad på 25 m2 för bostadsändamål skulle kunna skapa förvirring eftersom byggnaderna är relativt lika i storlek men föreslås behandlas olika enligt PBL.
Friggeboden får inte användas som självständig bostad och är inte anmälningspliktig i sin helhet. Byggnaden på 25 m2 får användas som en självständig bostad men kommer att omfattas av samhällets bedömning i större omfattning, på grund av den större komplexiteten och att den ska kunna användas som en bostad och därmed inte får riskera människors hälsa och säkerhet.
Omgivningspåverkan
Oberoende av vilka alternativ som förespråkas är det avgörande vid bedömningarna av lämpliga volymer och avståndsmått vilken omgivningspåverkan som kan tillåtas. Storleken på åtgärderna samt antalet har givetvis en stor betydelse. Villakvarter som präglas av ett landskap dominerat av komplementbyggnader kan knappast vara
önskvärt ur flera aspekter som brand, estetik etc. Denna effekt riskerar bli avsevärd vid en tillåten bygglovsbefriad kombination av en friggebod plus en självständig bostad plus en tillbyggnad varav sistnämnda är ytterligare en åtgärd som föreslås i Plangenomförandeutredningens betänkande En effektivare plan- och bygglovsprocess.17
Domar om komplementbyggnader
Vid en konstruktion av kombinationer är det viktigt att lagstiftaren har med sig domen i mål nr P 3537-12 från MÖD. Domstolen bedömde där att befintliga friggebodar skulle medräknas i en planbestämmelse som begränsar antalet komplementbyggnader.
Det kan inledningsvis kommenteras att eftersom en friggebod per definition är en bygglovsbefriad komplementbyggnad prövas denna inte enligt gällande detaljplan. Det är då endast reglerna i lagparagrafen (8 kap 4 § ÄPBL motsvarande 9 kap 4 § PBL) som sätter gränser för hur och var en friggebod får uppföras. Dessutom anger 5 kap 36 § 2 stycket ÄPBL (motsvarande 10 kap 2 § 2 stycket PBL), att sådana
bygglovsbefriade åtgärder som avses i 8 kap 4 och 4a §§ ÄPBL
(motsvarande 9 kap 4 och 5 §§ PBL) får strida mot en detaljplan eller mot områdesbestämmelser. Med andra ord får friggebod strida mot en
gällande detaljplan, såväl enligt PBL som enligt ÄPBL. Trots att en uttrycklig lagregel finns har detta inte uppmärksammats i domen. Lagstiftaren måste ta ställning till om domen ska vara vägledande eller om en lagändring är nödvändig för att tydliggöra lagstiftarens utryckliga ambition att bygglovsfria komplementbyggnader inte ska beaktas vid planenlighetsbedömningar.
Det är också viktigt att lagstiftaren har med sig domen i mål nr P 1190-13 från MÖD. Domstolen bedömde där att uthus uppfört på plusmark men som är inredd för bostadsändamål ej var planenligt.
17
Förslag om att bygglovsbefria byggnader upp till 25 kvadratmeter 51
Slutsats
Efter en övergripande analys finner Boverket att en bygglovsbefriad byggnad om högst 25 m2 – om lagstiftaren anser att den ska tillåtas – ska kunna kombineras med de gällande friggebodsreglerna om 15 m².
Andra tänkbara lösningar
En enklare hantering av planstridiga självständiga bostäder på 25 kvadratmeter
En byggnad på 25 m2 som får användas som självständig bostad är något nytt i sammanhanget och kan kräva en annan tankemodell.
För den enskilde fastighetsägaren är det möjligheten att bygga en bostadsbyggnad i strid med detaljplan som är det viktiga. Men för att den nya friheten ska vara intressant att utnyttja behöver den enskilde
fastighetsägaren en garanti för att samhället inte i efterhand kommer att ingripa. För kommunens och samhällets del är det viktigaste att man kan ta det ansvar som man faktiskt har. Det handlar då främst om att se till att en bostad inte hamnar på en helt olämplig plats, exempelvis från
risksynpunkt.
För att lösa både samhällets och den enskilda byggherrens behov skulle man kunna använda instrumentet ingripandebesked, efter viss justering av nuvarande lydelse. Genom att införa en obligatorisk ansökan om ett beslut av kommunen, om att samhället inte avser att ingripa med hänsyn till placering och utformning skulle kommunen kunna styra byggnadens placering, men grannarna skulle inte få möjlighet att överklaga den mindre kompletteringsåtgärd som lagstiftaren tillåter i kombination med kommunens bedömning. Detta skulle inte vara någon skillnad mot dagens bestämmelser om grannars möjlighet att påverka friggebodens placering och utformning. Det kräver dock att lagstiftaren noga beskriver förutsättningarna för att en grannes rådighet över fastigheten inte begränsas.
Självfallet måste lagen utformas så att ”frifilen” endast gäller bostäder. Andra verksamheter som kräver andra planmässiga övervägande ska sålunda inte vara tillåtna.
Avstånd till tomtgräns
Möjligheten att tillåta att bygglovbefriade bostäder placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter vid park- eller naturmark bör övervägas även för denna typ av byggnader. Planmässigt är detta mindre problematiskt än vid gräns mot en enskild fastighet. Läs mer om detta på avsnitt ”Planbestämmelser”.
Alternativet 25 kvadratmeters tillbyggnad
Möjligheten att tillåta en bygglovsbefriad 25 m2 tillbyggnad istället för en fristående byggnad bör också övervägas. Fördelarna med detta är att det blir enklare att anpassa åtgärden till befintlig byggnad. Åtgärden ger sannolikt också mindre omgivningspåverkan. I förhållande till grannar blir det uppenbart en mindre risk för en olämplig placering. Det ligger mer naturligt i fastighetsägarens intresse att standarden blir den samma som för den befintliga byggnaden. Höjdkravet som är satt med hänsyn till grannarna blir mindre relevant och större höjder kan sannolikt tillåtas
också med estetiska vinster. Sannolikt blir det enklare med tekniska installationer och bättre energihushållning.
Relevant kravnivå för bygglov utan negativa konsekvenser
Finns det en önskan om en långtgående bygglovsbefrielser så finns det skäl att reflektera över hur detta kan åstadkommas utan påtagliga
negativa konsekvenser för t.ex. kulturvärden och andra boendekvaliteter. Syftet med bygglovsprövningen handlar dels om att säkerställa ett antal allmänna intressen, och dels om att säkerställa grannarnas berättigade intressen. Hur man väljer att formulera kravet på bygglov innebär alltid en avvägning mellan behovet av att skydda olika allmänna intressen och grannars berättigade egenintressen å ena sidan och en fastighetsägares lika berättigade intresse att disponera över sin egendom å andra sidan. Vilket skyddsbehov det finns för olika allmänna intressen och grannarnas intressen varierar stort från område till område. I t.ex ett tättbebyggt fiskeläge med höga kulturhistoriska värden kan även mycket begränsade åtgärder få påtagligt negativa konsekvenser. I andra områden kan en bygglovsprövning av betydligt större åtgärder ses som en ändamålslös detaljreglering. Det är med andra ord inte möjligt att finna någon enhetlig nivå på bygglovskravet som kan anses vara rimlig i alla situationer. Önskar man en långt gående bygglovsbefrielse så finns det alltså ett uttalat behov att kunna anpassa kravet utifrån skilda områdens förutsättningar och ”konfliktrisk”.
Kommunerna har idag en möjlighet att genom detaljplan och områdesbestämmelser sänka kravet på bygglov, en möjlighet som utnyttjas relativt sällan. Förmodligen finns det flera förklaringar till detta. Att systematiskt se över och ändra en större mängd befintliga planer med det enda syftet att förändra bygglovskravet anses med all sannolikhet för resurskrävande. Att i nya detaljplaner variera kravet på bygglov från plan till plan kan nog ofta anses ologiskt i förhållande till de befintliga
planerna samtidigt som det på sikt riskerar att medföra att man har dålig överblick över vilka krav på bygglov som gäller inom olika områden.