• No results found

2g Vikten av det digitala för barn och vårdnadshavare

2022-05-24 14:15 - 15:15

2g Vikten av det digitala för barn och vårdnadshavare

65

When: 2022-05-24, 14:15 - 14:45, Where: Seminarier 2022

Vikten av digital kompetens hos vårdnadshavare för att kunna stödja barnets skolgång Åldersövergripande arbete

4. Asylsökande, barn i migration, papperslösa, ensamkommande Aida Baxholm1 Ingela Fredriksson1

1 Länsstyrelsen i Örebro län

Sammanfattning: Seminariet kommer att visa på kopplingen mellan vårdnadshavares digitala kompetens och deras möjlighet att vara engagerade, delaktiga och stödjande i barnets skolgång och därmed ge barnet ökade möjligheter att klara av skolan. Deltagare kommer att få konkreta tips och verktyg för hur de kan arbeta med lärplattformar och ökad digital kompetens hos vårdnadshavare utifrån erfarenheter från AMIF (Asyl-, migrations- och integrationsfonden)-projektet Hubbar för digital kompetens.

Beskrivning: I dagens svenska samhälle är det en förutsättning att du behärskar digitala verktyg för att kunna ta del av viktig samhällsinformation. Inom skolan används olika digitala lärplattformar för att kommunicera med elever och vårdnadshavare. Att behärska de digitala lärplattformarna är väsentligt för att vårdnadshavare ska kunna vara delaktiga och stödjande i barnets skolgång. Ökad digital kompetens hos vårdnadshavarna gagnar även skolan i deras arbete. Tyvärr är det idag många vårdnadshavare som på grund av bristande digital kompetens och språkkunskaper inte ges möjlighet att ta del av den viktiga information som ges via olika lärplattformar vilket påverkar barnets

möjligheter att klara skolan med god måluppfyllelse.

Hubbar för digital kompetens, ett AMIF-finansierat integrationsprojekt, syftar till att höja den digitala kompetensen hos nyanlända. Detta görs bland annat genom utbildning av nyanlända och tjänstepersoner som möter målgruppen samt utveckling av arbetssätt och metoder för olika verksamheter inom exempelvis skolan.

Att klara av skolan är enligt forskning en av de viktigaste skyddsfaktorerna för ett fortsatt gott liv.

För att uppnå detta för alla barn är skolans samverkan med vårdnadshavares och vårdnadshavares delaktighet i skolgången viktiga faktorer. Barnkonventionens artikel 28 handlar om att göra olika utbildningar tillgängliga och åtkomliga för varje barn, inklusive utbildnings- och yrkesrelaterad information och vägledning samt att vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Att stödja och säkerställa tillgängligheten av information för alla vårdnadshavare oavsett bakgrund är därför av yttersta vikt för måluppfyllelsen i skolan. Det kan tex gälla frånvaroanmälan och läxor men inte minst att säkerställa att barnen inte görs till tolkar och utförare av IT-tjänster och därmed får axla det ansvar som egentligen ligger på vårdnadshavare.

Artikel 29 handlar om att barn har rätt att lära sig sådant som är viktigt att kunna, t ex respekt för mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Många utrikesfödda kommer från kulturer med ett betydligt mindre utbyggt digitalt samhälle än Sverige. Därför är det av vikt att ta hänsyn till detta inom skolverksamhet och säkerställa att vårdnadshavare ges samma möjligheter oavsett digitala förkunskaper.

Att arbeta med att öka nyanländas digitala kompetens är ett viktigt steg i att öka jämlikheten gällande barns möjlighet att tillgodogöra sig skolan. Detta ligger i linje med Barnrättskommitténs

66 uppmaning att öka barns, lärares och familjers digitala kompetens och färdigheter samt motverka kommunala skillnader och förbättra utbildningsresultaten för barn i missgynnade eller

marginaliserade situationer.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Artikel 28 handlar om att göra utbildningar

tillgängliga för alla, inklusive information och vägledning samt att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan. Att säkerställa tillgängligheten av information för alla vårdnadshavare oavsett bakgrund är därför viktigt för att kunna stödja barnets skolgång.

Artikel 29 handlar om mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Många utrikesfödda kommer från kulturer med lågt digitaliserade samhällen. Därför är det av vikt att ta hänsyn till detta inom skolverksamhet och säkerställa att vårdnadshavare ges samma möjligheter oavsett digitala förkunskaper och bakgrund.

67

When: 2022-05-24, 14:45 - 15:15, Where: Seminarier 2022

Dsylixe - ett innovativt spel för ökad kunskap om dyslexi 6-12

5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Anna Rydén1 Malin Hall2

1 Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse 2 Dimh

Sammanfattning: Alla barn och unga ska ha möjlighet att nå sin fulla potential och utifrån sina individuella förutsättningar ha rätt till en likvärdig skolgång. Prinsparets Stiftelse och dimh har tillsammans med barn och unga, skapat ett innovativt spel för att öka kunskapen om dyslexi och tillgängliggöra de hjälpmedel som finns att tillgå. En rolig spelupplevelse ska hjälpa barn med dyslexi att få rätt insatser att lyckas i skolan och nå kunskapsmålen.

Beskrivning: Runt en halv miljon av Sveriges befolkning är dyslektiker vilket motsvarar en elev i varje skolklass. I spåren av pandemin pekar forskningen på ett ökat kunskapsglapp för elever med särskilda behov där barn som exempelvis har dyslexi har fått det ännu svårare att nå kunskapsmålen jämfört med barn som inte har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF (Lärarnas

Riksförbund, 2020, Myndigheten för delaktighet, 2021).

Alla barn och unga ska ha möjlighet att nå sin fulla potential och utifrån sina individuella

förutsättningar ha rätt till en likvärdig skolgång. Med stöd av Vinnova har Prinsparets Stiftelse och Dimh, tillsammans med barn och unga, tagit fram ett spelifierat, webbaserat verktyg som syftar till att snabbt sprida och tillgängliggöra kunskap samt synliggöra existerande hjälpmedel som finns att tillgå inom området dyslexi. Med verktyget får barn, vårdnadshavare och pedagoger kunskap och begriplig information om dyslexi, vilken hjälp man har rätt till och vilka hjälpmedel som finns. Det gamifierade spelet ska möjliggöra att skapa förutsättningar för barn att tillgodose sig sin utbildning och nå kunskapsmålen.

Styrkorna med en dyslexidiagnos förblir ofta okända och detta spel skall inte bara tillgängliggöra kunskap och verktyg utan ska också bidra till att förändra samhällssynen och nyansera bilden av dyslexi. Verktygets målsättning är att skapa en ökad självkänsla hos barn och unga, bredda bilden av dyslexi och på sikt skapa ett mer inkluderande samhälle.

Verktyget är ett konkret exempel på hur vi omsätter Barnkonventionen till verklighet. Lösningen bidrar primärt till måluppfyllnaden av artikel 28 om tillgänglig skola, men även till artikel 12, 13 och 17 att tillgodose sig information, utöva yttrandefrihet och läsa. För att säkerställa att lösningen svarar för behov som barnen själva efterfrågar inkluderas referensgrupper med elever från Stiftelsens samarbetsskolor. Genom hela utvecklingen är målgruppen (barn) involverade - från idé till implementering och användning. Barnen är delaktiga i testningen, utvecklingen och innehållet.

Föreläsningen kommer att belysa området dyslexi och kopplingen till en likvärdig utbildning samt exemplifiera spelet som en tillgänglig lösning. Föreläsningen kommer även inspirera till hur man kan använda gamification som ett verktyg att utbilda och öka kunskapen för komplexa ämnen hos barn och unga på ett kreativt och lustfyllt sätt.

68 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Dyslexispelet kan kopplas till flera artiklar i

barnkonventionen, men främst artikel 28 om en tillgänglig skola. I spåren av pandemin indikerar forskningen att det blir svårare för barn med dyslexi att uppnå kunskapsmålen. Dyslexispelet bidrar till att sprida kunskap, synliggöra hjälpmedel och på så sätt bidra till målgruppens förutsättningar att tillgodose sig sin utbildning. Projektet kopplas även till artikel 12, 13 och 17 att tillgodose sig information, utöva yttrandefrihet och läsa.

69

2h Workshop

2022-05-24 14:15 - 15:15 2h Workshop

70

When: 2022-05-24, 14:15 - 15:15, Where: Seminarier 2022

Ingen frågar oss! – Om delaktighet för unga med IF 13-18

5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Robert ÖbergMarcus NilssonRiksförbundet FUB

Sammanfattning: Riksförbundet FUB har under lång tid arbetat för att utveckla, skapa nya metoder och verktyg som möjliggör att personer med intellektuell funktionsnedsättning får sina rättigheter tillgodosedda, både vad gäller utbildning och information. Under seminariet kommer vi att presentera hur FUB arbetar med delaktighet genom ungdomsnätverket Ung i FUB och skol-och livsplattformen DigiJag. Med vårt seminarium vill vi visa hur en tydlig delaktighet i klassrummen påverkar individens delaktighet i övriga livet.

Beskrivning: Riksförbundet FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv.

Rätten till delaktighet innebär att barn och unga får inflytande och möjlighet att uttrycka sin åsikt i sådant som berör dem. Delaktighet skapar förutsättningar att delta, vara erkänd och bli lyssnad på för att vara en del i ett socialt sammanhang och i utbildningen.

I vårt arbete på riksförbundet FUB har vi under lång tid arbetat i projektform för att utveckla och skapa ny kunskap, metoder och verktyg för att öka möjligheterna för att barn och unga med IF får sina rättigheter tillgodosedda utifrån deras behov, både vad gäller utbildning och tillgång till information.

Ung i FUB

Ung i FUB är riksförbundets nystartade ungdomsnätverk för unga i åldrarna 15-30 år.

Under seminariet kommer Ung i FUB:s samordnare Marcus Nilsson tillsammans med en medlem i nätverket berätta om hur nätverket har arbetat med att ta fram metoder och skapat förutsättningar för ungas delaktighet. Det primära målet för nätverket är att arbeta för en delaktighet inom vår egen organisation. Med förhoppningarna att det kommer att ge medlemmarna verktyg att öka

delaktigheten i deras övriga liv och vardag. En viktig del av seminariet kommer vara att lyfta ungas perspektiv med egna berättelser och erfarenheter av delaktighet i särskolan.

DigiJag

Sedan 2015 har FUB, tillsammans med Mora Folkhögskola och Begripsam, arbetat med att ta fram pedagogiska metoder och digitala verktyg för att öka den digitala delaktigheten för unga personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Vi kommer att berätta hur vi arbetat med

målgruppens delaktighet under hela processen, både vad gäller design, anpassningar och

tillgänglighet. Plattformen möjliggör självständighet och tillgång till information inom både i skolan och på fritiden.

Under seminariet kommer vi att visa hur plattformen DigiJag fungerar i praktiken.

Vi kommer att visa exempel på hur man genom en bredd av kompletterande kompetenser, en kognitiv tillgänglighet i den fysiska miljön och medvetna val när det kommer till läromedel och digitala verktyg kan förbereda eleverna inom särskolan för det digitala samhället.

71 Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonventionen artikel 12,13, 17, 29

I möten med medlemmar från Ung i FUB blir det tydligt att de inte har upplevt sig som en aktiv deltagare under sin skolgång. Många vittnar om bristande delaktighet i klassrummen och i undervisningen. Ny forskning visar att elever i särskolan inte förbereds för det digitala samhället.

Eleverna riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap utan tillgång till och delaktighet i det digitala samhället.

72