2022-05-25 11:00 - 12:00
3g Unga och deras medieanvändning
101
When: 2022-05-25, 11:00 - 11:30, Where: Seminarier 2022
Unga, medier och psykisk ohälsa Åldersövergripande arbete
12. Barn med psykisk ohälsa
Yvonne AnderssonLotta PerssonStatens medieråd
Sammanfattning: Vilka samband finns mellan svenska barns och ungas medieanvändning och deras psykiska välbefinnande? Vilka skydds- respektive friskfaktorer kan skönjas? Statens medieråd berättar om resultaten från myndighetens senaste undersökning gällande unga, medier och psykisk hälsa.
Beskrivning: Unga, medier och psykisk hälsa
Barnkonventionens artikel 13 tillförsäkrar barns rätt till yttrandefrihet, artikel 17 barnets rätt till information. Dessa rättigheter utövas idag i stor utsträckning i den digitala världen. Men hur påverkas barn och unga av det oändliga, ofta ofiltrerade och okurerade, informationsflöde som de har tillgång till, dygnet runt? Hur påverkas deras psykiska mående och liv i övrigt?
Statens medieråd undersöker regelbundet barns och ungas medievanor. I en av myndighetens senaste undersökningar (2020) uppgav exempelvis 71% av flickor med psykisk funktionsnedsättning att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande (Unga, media och psykisk ohälsa). Och det finns en koppling till medieanvändningen. Hur ser det ut nu? Under våren 2022 släpper Statens medieråd en ny rapport om unga, medier och psykisk ohälsa baserad på enkätdata insamlad under hösten 2020. Statens medieråds analytiker Yvonne Andersson redogör för de senaste resultaten gällande barn, unga, medieanvändning och psykiskt välbefinnande. Vilka samband finns det mellan barns
medieanvändning och deras självskattade psykiska välbefinnande? Har sambanden förändrats under åren och i så fall hur? Vilka skydds- respektive riskfaktorer finns? Kan särskilt utsatta eller sårbara grupper identifieras och vilka är de i så fall?
Statens medieråd är en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare samt verka för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Som en del i myndighetens arbete att följa medieutvecklingen genomför Statens medieråd vartannat år en nationellt representativ, undersökning om svenska barns och ungas medievanor.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonventionens artikel 13 tillförsäkrar barns rätt till yttrandefrihet, artikel 17 barnets rätt till information. Dessa rättigheter utövas idag i stor
utsträckning i den digitala världen. Men hur påverkas barn och unga av det oändliga, ofta ofiltrerade och okurerade, informationsflöde som de har tillgång till, dygnet runt?
102
When: 2022-05-25, 11:30 - 12:00, Where: Seminarier 2022
Informationsbehov, skolgång och stress under pandemin – en guidad tur på ungdomars sociala medier
13-18
12. Barn med psykisk ohälsa
Maria Thell Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Sammanfattning: Med fokus på rätten till information och utbildning presenteras resultat från ett forskningsprojekt där datainsamligen genomfördes av ungdomar. Studiens syfte var att utforska hur unga beskriver sina upplevelser av Covid-19 på sociala medier. 23 ungdomar rekryterades som medforskare och materialet samlades in från deras val av digitala plattformar och forum. Under seminariet lyfts ungas egna beskrivningar av pandemins inverkan på utbildning och skolgång samt syn på det egna informationsbehovet.
Beskrivning: Med fokus på rätten till information och utbildning presenteras resultat från ett forskningsprojekt där datainsamligen genomfördes av ungdomar, på deras egna digitala arenor.
Studiens syfte var att utforska hur unga beskriver sina upplevelser av Covid-19 på sociala medier. I projektet rekryterades 23 ungdomar i åldrarna 13-19 år som medforskare, med uppgift att genomföra datainsamlingen. Citat, bilder, memes och videoklipp samlades in från de digitala plattformar och forum som ungdomarna själva vanligtvis använder sig av, under ett tidsspann om 2,5 veckor. Till varje insamlat citat ombads ungdomarna att göra en egen reflektion/fältanteckning:
När och hur får man veta när vi får ta vaccin? Får man sms? Mejl? Vi har ju distans så om vi får ta vaccin kan vi äntligen hinna tillbaka innan sommaren, eller??
Reflektion: Vi ungdomar vet för lite, tycker många. När får vi veta? Hur får vi veta? Många blir förvirrade och stressade eftersom vi inte har infon och inte heller de vuxna i skolan kan ge oss ett svar. Detta skapar stress överallt, hos alla på ett eller annat sätt.
Studien är en del av forskargruppen CHAP:s arbete med att ta reda på hur barns och ungas psykiska hälsa påverkats av pandemin. Resultaten kan vara till nytta för unga dels genom att identifiera akuta behov av stöd som de upplever i den nuvarande situationen med Covid-19 och dels i framtida folkhälsokriser, för att förbättra information och stöd till barn och unga. Seminariet kan också bidra med generella insikter kring samproduktion av forskning med unga.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Seminariet knyter an till barnkonventionens artiklar 12 och 13 genom att det fokuserar på ungas röster, i det offentliga rummet, kring sin egen situation och de egna behoven under pandemin. Forskningsprocessen, där unga involverats som medforskare, kommer också att beskrivas.
Därtill knyter seminariet an till artiklarna 17, 28 och 29 genom att lyfta ungas syn på det egna informationsbehovet samt deras egna beskrivningar av pandemins inverkan på utbildning och skolgång.
103
3h Workshop
2022-05-25 11:00 - 12:00 3h Workshop
104
When: 2022-05-25, 11:00 - 12:00, Where: Seminarier 2022
Barnlittertur -en möjlighet att göra våld pratbart Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Anna-Carin Magnusson1 Hanna Thermaenius2
1 Barnboksförfattare och handledare i psykosocialt arbete
2 Barnboksförfattare och psykolog, Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling
Sammanfattning: Vi vet att många av de barn som är med om våld inte berättar om det för någon vuxen. För att främja tidig upptäckt behöver vi förbättra barns förutsättningar att berätta. Det här seminariet handlar om barns rätt till information och barnlitteraturens möjlighet att sätta ord på våldsutsatthet och att förmedla hopp om förändring.
Beskrivning: Totalt 44% av eleverna i en svensk studie* uppgav att de under uppväxten utsatts för någon form av våld. Fysiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp, psykiskt våld eller våld mellan de vuxna i hemmet. De allra flesta hade inte berättat om det för någon vuxen.
Vi kan förbättra barns möjligheter att berätta om våldsutsatthet. Barnlitteraturen är viktig för att ge barn ett språk men också för att ge barn information och kunskap. Genom barnböcker om våld kan barn få ett ordförråd som ökar deras förutsättningar att berätta. Samtidigt får barnen kunskap om rätten till en uppväxt fri från våld och rättigheten att få stöd och hjälp om det ändå händer. För att göra informationen tillgänglig för barn behöver språk och innehåll anpassas, men även
tillgängligheten utifrån barns förutsättningar att söka information i olika åldrar. För yngre barn är berättelser och sagor ofta ett vanligt inslag i vardagen och en naturlig väg för dem att lära sig saker.
Kunskap om våld och rätten till stöd och hjälp behöver barn få i trygga och pålitliga sammanhang i deras vardag. Förskola, skola, fritids och bibliotek är då viktiga aktörer. Men informationen är även ett viktigt inslag i socialtjänstens och vårdens stöd- och behandlingsinsatser. Det kan vara en stor utmaning att prata om våld med barn. Barnlitteratur kan då tillsammans med handledningar för vuxna hjälpa till med ord och en lagom informationsnivå för barnens ålder. Workshopen belyser hur barnlitteratur om våld kan presenteras, läsas och användas idessa sammanhang.
*Våld mot barn 2016-en nationell kartläggning, Carolina Jernbro och Staffan Janson
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Artikel 17 beskriver alla barns rätt att få information som är anpassad till sin ålder och sina förutsättningar samt att produktion av barnböcker bör
uppmuntras för att sprida information till barn. Särskilt information som syftar till att främja t ex barns sociala, fysiska och psykiska hälsa. Under denna workshop lyfts barnlittaraturen som möjlighet att ge barn information om våldsutsatthet utifrån yngre barns förutsättningar och åldrar.
Enligt artikel 29 har barn rätt till utbildning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Workshopen handlar om barnlitteatur som ett stöd och verktyg för förskola, skola, fritids och bibliotek samt socialjänst och vårdgivare att ge yngre barn kunskap om rätten att slippa vara med om våld och rätten till stöd och hjälp.
105