2022-05-24 13:00 - 14:00
1g Våld mot barn, rätten till information och insatser
34
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar – mycket behöver förbättras för att förebygga våld mot barn
Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Moa Mannheimer1 Marie Nyman1
1 Socialstyrelsen
Sammanfattning: Socialstyrelsen har utredd 26 fall av dödligt eller försök till dödligt våld mot barn och identifierat ett 20-tal brister i samhällets skyddsnät. Detta seminarium redovisar resultaten av utredningarna samt en diskussion kring hur samhället bättre kan förebygga att barn far illa och hur ett stärkt barnperspektiv, barns delaktighet och barns rätt till information är centralt i att ge barn rätt insatser till barn inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Beskrivning: Detta seminarium utgår från Socialstyrelsens rapport ”Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018-2021” där Socialstyrelsen har utrett vissa fall av dödligt våld eller försök till dödligt våld mot barn. Syftet med utredningarna är att identifiera brister i samhällets skyddsnät och att ge regeringen underlag för åtgärder för att förebygga att barn far illa och att vuxna utsätts för våld av närstående eller tidigare närstående.
I rapporten beskrivs ett stort antal brister i samhällets insatser som identifierats i utredningar av 26 barn som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld. Slutsatsen är att samhällsaktörerna behöver göra mer för att förebygga denna typ av allvarliga brott och att mycket kan göras inom ramen för befintlig lagstiftning. Men det behövs ett mer aktivt, skyndsamt och samordnat agerande från berörda samhällsaktörer vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa eller utsätts för våld med barnets bästa i fokus.
Under seminariet redovisas de brister som identifierats i samhällets insatser gällande barn och förslag på åtgärder som kan behövas. Fokus ligger på brister i barnperspektiv och hur barns behov i insatser som rör barnet och dess familj inte tillgodoses. Avslutningsvis diskuteras vilka åtgärder som behövs bla utifrån barns rätt till information och ökad delaktighet i samhällets insatser.
35
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Barnfridsbrottet och barns rätt till information i en skolkontext Åldersövergripande arbete
1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag Hanna Antonsson1 Mikaela Magnusson1, Sandra Skoog1
1 Barnafrid, Linköpings universitet
Sammanfattning: Skolan[1] är en viktig arena för att informera barn om det nya barnfridsbrottet som infördes den 1 juli 2021 men också en viktig plattform för att fånga upp barn som är utsatta för olika brott. Detta förutsätter kunskap bland skolans personal i syfte att förstärka barnens rätt till information och rätt att uttrycka sin mening.
[1] Ordet skola används i vid bemärkelse och omfattar alla skolformer samt förskola.
Beskrivning: Beskrivning av föreläsning med efterföljande workshop
Barnfridsbrottet innebär att barn som bevittnar (ser eller hör) våldsbrott mellan närstående får starkare straffrättsligt skydd då det är straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa typer av brott.
Kunskap behöver spridas till barn om det nya brottet och var de kan vända sig om de är utsatta.
Skolan behöver få ökad kunskap om brottet och träna på hur de ska agera i de fall de blir del av samverkan med till exempel Barnahus. Fokus ligger på det förebyggande arbetet för att barnen ska kunna bilda sig egna uppfattningar om brottet. Samverkan mellan skola, polis, rättsväsende, socialtjänst och Barnahus är ett viktigt led i arbetet.
Vad är barnfridsbrottet?
Vi föreslår en föreläsning om barnfridsbrottet som kombineras med efterföljande workshop.
Föreläsningen ges av fil. doktor Mikaela Magnussson, forskare vid Göteborgs universitet och utredare vid Barnafrid, Linköpings Universitet.
Hur kan informationen om brottet föras fram till elever i skolan?
Den efterföljande workshopen syftar till att diskutera hur skolan kan öka sin kunskap om
barnfridsbrottet för att kunna informera barnen om det på ett åldersanpassat sätt. Också samverkan mellan olika aktörer ska diskuteras, men också hur skolpersonal bör agera i enskilda fall vid misstanke om brott.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Anknytning till Barnkonventionens artikel 12 Föreläsningen och workshopen knyter genom barnfridsbrottet och information om det an till artikel 12 där barnen ska bilda sina egna åsikter och få rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnet ska i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller lämpligt organ, och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
36
1h Workshop
2022-05-24 13:00 - 14:00 1h Workshop
37
When: 2022-05-24, 13:00 - 13:30, Where: Seminarier 2022
Rätten till utbildning för barn i samhällsvård med neuropsykiatriska funktonsnedsättningar (NPF)
Åldersövergripande arbete
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Fanny Eklund Riksförbundet Attention
Sammanfattning: Ung dialog är ett arvsfondsfinanserat projekt som drivs av Riksförbundet Attention, och arbetar för att situationen för placerade barn med NPF ska förbättras. Projektet genomförs i delaktighet med unga själva. För barn i samhällsvård är skola den främsta skyddsfaktorn. Under workshopen vill vi lyfta den ökade risk för att misslyckas i skolan, som placerade barn och unga med NPF har och vad som behöver göras för att situationen ska förändras.
Beskrivning: Alla barn har enligt barnkonventionen artikel 28 rätt till utbildning oavsett
livssituation eller funktionsnedsättning. I Ung dialog, ett arvsfondsfinanserat projekt som drivs av Riksförbundet Attention arbetar vi för att placerade barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism ska kunna vara delaktiga och ha en god livskvalité under och efter en placering.
För placerade barn är en fungerande skolgång den absolut viktigaste skyddsfaktorn och därför är det bekymmersamt att utvecklingen inte går åt rätt håll. Socialstyrelsen konstaterar bland annat i sin öppna jämförelse från 2021 att andelen flickor som varit placerade under årskurs 9 och fullföljt grundskolan när de är 17 år har minskat. Forskning visar också att placerade barn ofta utsätts för mobbning av andra elever. För placerade barn som utöver att vara placerade också har minst en neuropsykiatrisk diagnos blir risken för en misslyckad skolgång än större. Det saknas idag statistik på hur många barn som är placerade i samhällsvård med NPF och det saknas nationell statistik på hur skolsituationen ser ut för barn med NPF i stort och för placerade barn med NPF i synnerhet.
Dock vet vi från bland annat aktuell forskning från Karolinska institutetatt totalt fyra av tio elever med adhd inte uppnår gymnasiekompetens och för elever med autism är situationen ännu mer alarmerande. Våra egna medlemmar vittnar om att många barn med NPF far illa i skolan och om bristande anpassningar med svår psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro som dess yttersta konsekvenser. Placerade barn med NPF såsom adhd, autism, språkstörning och eller Tourettes är således en grupp som är särskilt utsatta för att inte få den skolgång de är i så stor behov av; både som placerade och som barn med funktionsnedsättning. De är också många till antalet, även om vi inte vet hur det ser ut för samtliga placerade barn, men över hälften av de placerade barnen på SiS har minst en NPF-diagnos.
Frågor till diskussion: Vad vet vi om gruppens behov och särskilda utsatthet? Vad vi göra för att dessa barn ocu unga den utbildning de har rätt till enligt barnkonventionen artikel 28?
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Alla barn har rätt till utbildning enligt artikel 28.
Trots detta ser vi gång på gång att barn i samhällsvård inte klarar skolan lika bra som andra barn.
Likaså ser och hör vi hur barn med NPF inte klarar skolan och att nästan hälften inte får
gymnasiebehörighet. Hur blir det då för de barn som både är placerade och har NPF? Det saknas idag statistik och forskning på detta. Hur kan samhället möta denna särskilt utsatta grupp? Vad vet vi om dessa barn och vilken kunskap saknas?
38
When: 2022-05-24, 13:30 - 14:00, Where: Seminarier 2022
Rätten till utbildning för de allra mest utsatta eleverna. Så skapar vi tillgänglig undervisning inom statliga ungdomshem
13-18
3. Barn som är omhändertagna och placerade
Tobias Lundberg1 Linda Lindkvist1, Malin Mossenberg Svedenstam1, Andreas Gehander1
1 Statens institutionsstyrelse
Sammanfattning: På SiS placeras barn och ungdomar i samhällets mest påtagliga riskgrupp. De har tidigare blivit underkända och avstängda och de kommer till oss i en kaotisk situation i livet. SiS ansvar för att säkerställa rätten till bra utbildning för dessa barn och unga. Genom satsningar på anpassade skollokaler, kompetens och en lärande organisation rustar vi för att klara uppdraget. Vi vill visa exempel på hur vi gör för att lyckas.
Beskrivning: Varje år placeras cirka 1 500 barn och unga, cirka en promille av de svenska
skoleleverna, på SiS särskilda ungdomshem. Här vårdas barn och unga med allvarliga psykosociala problem och ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård. Vistelsen kan vara allt från ett fåtal veckor till flera år.
Forskningen visar en samstämmig bild där godkända skolresultat är en nyckel till ett socialt
fungerande liv. Detta har under senare år lett till skärpningar och förtydliganden av SiS skoluppdrag som gör att dagens krav på skolan, med ett fåtal undantag, är desamma som för andra skolor. Men även om uppdraget att bedriva skola inte skiljer sig nämnvärt från andra skolors, finns det desto större skillnader när det kommer till förutsättningarna. De elever som kommer till SiS har i påfallande stor omfattning blivit underkända och avstängda och riskerar därmed he gått miste om grundläggande kunskaper och värden (artikel 29). De utgör det svenska skolsystemets mest påtagliga riskgrupp, den mest utsatta promillen av samhällets elever, och de kommer till oss i en kaotisk situation. Att alla elever får en god och anpassad utbildning utifrån deras skiftande men omfattande och komplexa behov, är ett uppdrag som utmanar (artikel 28).
Så hur skapar vi inom SiS skola en lärmiljö där dessa elever ges chansen att lyckas? Hur jobbar vi för att bygga motivation för studier på kort, men inte minst på lång sikt? Hur tänker vi kring
möjligheter och utmaningar med att ge dessa elever de nycklar till framtiden som en lyckad skolgång erbjuder?
Vi vill visa exempel på hur vi genom anpassade skollokaler, rätt kompetens och en lärande organisation jobbar för att ge SiS elever god utbildning, motivation samt goda förutsättningar att klara skolan efter SiS. Kort och gott bättre förutsättningar till ett bättre liv. Vi vet genom
Skolinspektionens granskningar och vårt eget systematiska kvalitetsarbete, där elevernas syn på verksamheten såklart utgör en central del (artikel 12), att verksamheten på kort tid har gjort betydande framsteg. Men också att det finns mycket kvar att göra.
En modell av en lärandemiljö
Under ledning av representanter för den pedagogiska professionen inom myndigheten vill vi visa upp en modell av en modern elevmiljö inom SiS och därigenom visa upp exempel på det goda vi har
39 på gång. Vi vill också öppna upp för dialog om hur vi tillsammans med andra kan stärka arbetet ytterligare.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Vi anknyter primärt till artiklarna 12, 28 & 29. Detta genom att presentera och diskutera det hur SiS skola arbetar och utvecklas för att säkerställa
tvångsplacerade elevers rätt till skola och därigenom tillgång till undervisning enligt skolans kunskapsuppdrag såväl som värdegrundsuppdrag. Båda väsentliga för att tillägna sig förmågor för ett aktivt liv i ett demokratiskt samhälle i ansvarig frihet samt en stärkt skolidentitet och motivation till framtida studier.
40