2022-05-25 11:00 - 12:00
3f Språkets betydelse för barns utveckling
96
When: 2022-05-25, 11:00 - 11:30, Where: Seminarier 2022
Barns språkliga förutsättningar ställer krav på skolan 6-12
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Lina Jerpö1 Sofie Fältström1, Annelie Westlund1
1 Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Sammanfattning: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, lyfter vikten av barnets rätt till språk och information i en lärmiljö som tillgodoser dessa behov. Barn har rätt till utveckling via ett för dem tillgängligt språk, alternativa kommunikationssätt och stöd. SPSM verkar för att alla barn med funktionsnedsättning ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
I detta arbete ligger såväl konventionen om barnets rättigheter som konventionen för personer med funktionsnedsättning till grund.
Beskrivning: Språk och lärande hänger nära samman och att utveckla språk och en språklig identitet är en förutsättning för att maximera kunskapsrelaterad utveckling såväl som social utveckling till sin fulla potential. Vår föreläsning beskriver hur vi säkerställer att elever med funktionsnedsättning blir hörda och får lämpligt kommunikationsstöd.
Våra specialskolor ger utbildning med fokus på språk och kommunikation på olika sätt. Elever som är döva eller har en hörselnedsättning är i behov av, och har rätt till, tvåspråkig undervisning i teckenspråkig miljö och att utbildningen ges på de mest ändamålsenliga språken. För att de ska få denna rättighet tillgodosedd krävs att skolpersonal behärskar svenskt teckenspråk i tillräckligt hög grad för att säkerställa att eleverna kan ta till sig information och kunskap samt bli förstådda i alla sammanhang, inte minst då de uttrycker sina åsikter. Detta är något vi erbjuder och arbetar mycket med på våra specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning.
Ekeskolan, en av våra nationella specialskolor, tar emot elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning. Ekeskolans elever har olika förutsättningar till
kommunikation, men samma rättigheter som andra elever att få uttrycka sin åsikt och bli lyssnade till. I föreläsningen ges en bild av hur skolans personal arbetar med att ge eleverna en röst och att få uttrycka sin åsikt.
En av SPSM:s rådgivare berättar slutligen vad som kännetecknar en språkstörning och vilka konsekvenser den kan få. Språkstörning är ett paraplybegrepp för olika sorters hinder i
kommunikationen och ofta en ”dold” funktionedsättning som kanske inte märks så tydligt. Att ha en språkstörning innebär utmaningar vad gäller möjligheterna att tillgodogöra sig information och utbildning samt framföra åsikter och ingå i sociala sammanhang. Med ökad kunskap skapas möjlighet till förebyggande arbete och tidiga insatser.
Föreläsningens kärninnehåll är att alla som arbetar i skolan har skyldighet att anpassa sitt
förhållningssätt och lyssna till barnet. För barn och elever med funktionsnedsättning kan det vara en utmaning att tillgodogöra sig information och utbildning samt framföra åsikter och ingå i sociala sammanhang. Det är alltid vuxnas ansvar att skapa förutsättningar för barnet att kunna
kommunicera.
97 Det finns bara ett alternativ i vardagen – att alltid vara öppen för att hitta
kommunikationsmöjligheter och skapa utrymme för barnet att uttrycka sin åsikt.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Föreläsningen anknyter till barns rätt till utbildning, artikel 28 och 29, där skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter, i vårt fall om barnets rätt till språk och kommunikationssätt. Kopplat till artikel 12 och 13 betonar vi hur vi hittar kommunikationsmöjligheter och skapar utrymme för barnet att höras och kunna uttrycka sin åsikt. Även artikel 17 lyfts i föreläsningen, om barns tillgång till information och hur vi anpassar vårt material så att barn kan ta det till sig.
98
When: 2022-05-25, 11:30 - 12:00, Where: Seminarier 2022
Konsekvenser av språkstörning hos unga i ett livsperspektiv 13-18
5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer Marjana TornmalmSocialstyrelsen
Sammanfattning: Socialstyrelsen har sammanställt kunskapsläget kring konsekvenser av språkstörning i ett livsperspektiv. I Sverige förknippas språkstörning ofta med småbarnsåren.
Däremot har konsekvenser av språkstörning hos unga med begåvningsnivå inom normalvariationen belysts och uppmärksammats i liten omfattning. Det finns ökad risk för minskad delaktighet i samhället, svårighet att ta del av information, digitalt utanförskap, för att bli lurad eller utnyttjad samt för ofrivillig ensamhet. Färre beskrivs nå måluppfyllelse i skolan.
Beskrivning: Socialstyrelsen har sammanställt kunskapsläget kring konsekvenser av språkstörning i ett livsperspektiv. I Sverige förknippas språkstörning ofta med småbarnsåren. Däremot har
konsekvenser av språkstörning hos unga med begåvningsnivå inom normalvariationen belysts och uppmärksammats i liten omfattning.
Språkstörning är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som innebär att ett barn inte kan lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Både språkförståelse och uttrycksförmåga är ofta påverkade. Språkstörning ska inte sammanblandas med ett torftigt språk p.g.a. låg exponering, flerspråkighet, uttalssvårigheter eller språkförsening. I en befolkning
uppskattas minst 7 procent av barn med en begåvningsnivå inom normalvariationen motsvara
kriterierna för språkstörning. Språkstörning kan förväntas kvarstå i någon form upp i vuxen ålder hos minst två tredjedelar av de som diagnostiserats med språkstörning som barn. Eftersom den språkliga utvecklingstakten är långsammare hos den som har en språkstörning tenderar skillnaden i språklig förmåga att öka över tid jämfört med jämnåriga. För barn med mild till måttlig språkstörning blir språkliga problem mer påfallande efter hand, särskilt från mellanstadiet och uppåt. Svenska intresseorganisationer beskriver brist på stöd under skoltiden och att det är ovanligt att elever med språkstörning uppnår måluppfyllelse i skolan. Det kan i sin tur riskera att påverka möjligheten till fortsatt utbildning och framtida anställning negativt. Intresseorganisationerna lyfter även ökad risk för minskad delaktighet i samhället, svårighet att ta del av information, digitalt utanförskap, ökad risk för att bli lurad eller utnyttjad samt ofrivillig ensamhet som betydande problem för unga med språkstörning.
Några konsekvenser av språkstörning som beskrivs i litteraturen
• Ofrivillig ensamhet. Den som inte behärskar språkliga funktioner på samma sätt som andra kan få svårigheter med att lösa konflikter samt att inleda, bibehålla och fördjupa vänskaps- och parrelationer.
• Brist på sociala relationer är en riskfaktor för sämre psykiskt välbefinnande. Fler drabbas av depression och framförallt ångest.
• Språkstörning ökar risken för att inte bli socialt accepterad eller för att utsättas för mobbning. Ungdomar med språkstörning upplevde mer social stress.
• Ökad risk för sexuella övergrepp även för flickor med mild till måttlig språkstörning.
99
• Efter obligatorisk skola valde unga med språkstörning oftast en praktisk inriktning på eventuella fortsatta studier.
• Ju lägre förmåga att förstå talat språk, desto högre grad av problem med hyperaktivitet och beteendeproblem hos ungdomar.
• Digital klyfta som etableras i unga år och kvarstår livet ut
• Evidens för att unga med språkstörning riskerar att gå in i vuxenlivet med mindre socialt självförtroende.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Att inte kunna förstå och uttrycka sig på sitt
modersmål på samma sätt som andra anknyter till samtliga nedanstående artiklar i barnkonventionen (samt funktionshinderskonventionen). Det krävs anpassningar och stöd av omgivningen för att kunna uttrycka sin mening 12, använda sin yttrandefrihet 13, kunna ta till sig information 17 och få möjlighet att ta till vara möjligheten att utvecklas och få tillgång till utbildning efter obligatorisk skola 28 och 29.
100