Chefernas lärdomar av kris

inte ha det men det kändes fortfarande bättre än lösningar som man har fått ta till på andra ställen, att man lagt barn själva på hotell eller använt familjer som man inte har någon aning om vad det är för människor. Jag känner att det var jättemycket som blev bra och det var en samverkan mellan många personer där vi där vi tyckte väldigt lika, det underlättade ju.” C3

Chefen från en Större stad 2 beskriver att kommunens enhet är uppdelad i beställare och utförare. Enheten som tar emot ensamkommande är beställarenhet, vilket betyder att en annan enhet letade efter platser att placera barnen på. Den chefen beskriver att den organiseringen inte var verksam under krisen utan enheterna behövde ett närmare samarbete och slogs ihop.

5.1.3 Chefernas lärdomar av kris

Tidigare erfarenhet av kris

Erfarenheterna av tidigare kriser ser väldigt olika ut. En chef beskriver att hen arbetat så länge inom kommunal förvaltning och har varit med om många kriser. En annan har erfarenhet av en mycket stor kris i sin organisation som satte prägel på både arbetssätt och struktur. Hen beskriver att verksamheten genomgick en stor förändring men att även om krisen upplevdes arbetsam blev den en bra plattform att arbeta från därefter. Ytterligare en chef har erfarenhet av att arbeta under en kris men inte som chef utan som personal. De andra berättar att de inte har några tidigare erfarenheter av kris men poängterar att situationen inom den sociala barnavården varit ansträngd överlag redan tidigare. En av dem anser att en chef ska vara beredd på att verksamheten och dess förutsättningar kan förändras fort, vilket även personalen får acceptera.

“Ja, jag vet inte, jag har ju jobbat så länge inom kommunal förvaltning, sen 82, så jag har varit med om många kriser på många olika nivåer. Jag skulle inte säga att den här krisen var lättare eller svårare än andra.” C1

“Som ledare måste man vara beredd på att förändra sin arbetsvardag utifrån de här yttre händelserna. Det är rätt av mig att ställa krav på mina medarbetare att vi måste vara flexibla och tänka på att vi har ett gemensamt uppdrag.” C2

42

Lärdomar av krisen

I intervjuerna berättas om lärdomar cheferna fått från krisen. Det beskrivs att de hade kunnat vara bättre förberedda inför situationen som uppstod och i en kommun hade de nu i efterhand börjat utforma en beredskapsplan inför liknande extraordinära händelser. Det berättas om hur en bättre omvärldsbevakning eventuellt hade gjort att organisationen kunnat planera och ha en beredskap för vad som skulle komma. En chef poängterar dock att det var svårt att blicka utåt när hen var upptagen med det mest akuta och att bevaka omvärlden var något som hen

önskade få hjälp med.

“det måste finnas extra beredskap för vad gör vi när, det här skulle ju kunna hända igen, det skulle kunna hända med en annan målgrupp.” C4

“Det är klart att om man följt hela flyktingströmmen och följt vad Turkiet faktiskt gjorde så hade man kanske kunnat gissa och planerat. Nu gjorde vi ju inte det.” C6

En genomgående lärdom som påtalades var vikten av att ha tillräckligt med resurser i form av personal för att klara av den mängd ensamkommande barn som kom. Oavsett vad en kris bottnar i så är det, som en chef uttrycker det: “ lätt att hela tiden komma tillbaks till att vi måste vara tillräckligt många medarbetare för att hinna med arbetet” C5. Flera uttrycker dock svårigheter med att rekrytera personal redan innan men att det blev mer påtagligt under hösten.

“Vi har en svår rekryteringssituation sen tidigare. Vi har svårt och få tag på utbildad personal.” C1

Som nämnts tidigare var ett sätt att öka bemanningen att anställa “icke socionomer” som utförde administrativt arbete. En chef berättar dock hur hen lärt sig att prioritera bort administrativt arbete då sådant kunde fixas i efterhand. I den akuta situationen var det

viktigare att prioritera basala behov. Det berättar även andra men då mer i termer av att frångå sitt ordinarie arbetssätt och lägga fokus på vad som är viktigt här och nu. En annan lärdom var att prioritera återhämtning på fritiden eller att anställa personal för att avlasta i chefsuppgifter.

43

“Det var väl en erfarenhet att bli duktig på vad är liksom viktigt på riktigt och vad kan vänta. Det tror jag att vi fick träna på. Mycket [administrativt] kan vi fixa till i efterhand. [...]men här och nu var det väldigt viktigt att veta att vi inte tappade bort några barn.” C3

“Att inte hålla strikt i grundplaneringen eller i grunduppdragen utan också se att vi behöver ställa upp för varandra.” C2

Andra lärdomar det berättas om var vikten av ordning och reda i verksamheten och att

personal med svårighet att hantera snabba förändringar inte passar för arbete inom kommunal omsorg. En av cheferna i glesbefolkad kommun uttrycker en stor besvikelse mot statliga myndigheter, främst Migrationsverket och hade önskat ett större stöd från dem. Hen har lärt sig att en liten kommun behöver få stöd av en större organisation under en kris för att få hjälp med att hantera den.

“... den här servicen från statliga myndigheter hade vi ju önskat att vi hade kunnat få bättre. Få mer stöd. Men det kändes ju i periodvis att vi var väldigt ensamma själv i det här att hitta lösningar. Så ja det finns ett önskemål om det.” C1

Nuläge i verksamheten

Verksamheten fokuseras i nuläget på att komma tillbaka till en fungerande organisation i förhållande till rutiner och lagar och att det fortfarande rekryteras personal för arbetet med ensamkommande barn.

“Nu är vi inne i en planeringsfas, nu anställer vi folk och planerar för det och jobbar upp rutiner. Vi plockar också hem barn från HVB som vi inte riktigt tycker håller måttet och som ligger väldigt, väldigt långt bort och bygger upp våra egna verksamheter här.” C6

Synen på personalvård beskrivs som ännu viktigare än tidigare men på vilket sätt

personalvården bedrevs uttrycks olika. Att premiera personal som stannar kvar med högre lön, utveckla ett större stöd till socialsekreterarna, vikten av ett gott arbetsklimat och utvecklandet av introduktionsprogram för nya medarbetare är några av de sätt som nämns.

I en tillbakablick beskrivs den kristiden som positiv och med stolthet. Det talas i termer av att “vi klarade av”, “det gick hyfsat” och “till slut blev det ganska bra”.

44

“Jaa du med stolthet faktiskt, jag tror ändå det, faktiskt. Vi har gjort ett jäkla bra jobb och vi har räddat en jäkla massa ungar.” C4

En chef beskriver dock att hen inte ser några lärdomar än och att den kommunen inte har återfått kontrollen över situationen.

“Jag tror nog att jag kommer att minnas den [hösten] som att vi gjorde inte ett bra jobb. Vi försöker reparera allt det vi gjorde dåligt i höstas, det håller vi på med fortfarande och att den här oron för att man placerar barn på ställen som är helt olämpliga, den går ju som inte bort. Så det är mera så man kommer att komma ihåg, att oj det blev kanske inte så bra för alla eftersom vi inte riktigt visste var vi placerade dem.” C1