Metoddiskussion - “Vi räddade en jäkla massa ungar”

7. Diskussion

7.2 Metoddiskussion

vidare i. De ensamkommande barnen är dessutom en väldigt utsatt grupp ur många olika aspekter. Vår förhoppning är därför att framtida forskning om krisen i höstas riktar ljuset på hur de barn som kom till Sverige då upplevde situationen och hur det går för dem längre fram i tiden. Vi tror även att det behövs forskas mer på situationen under hösten med fokus på hur kommunernas verksamhet har återhämtat sig när mer tid har förflutit och verksamheten eventuellt har stabiliserats.

7.2 Metoddiskussion

Metod

Vi valde kvalitativa intervjuer för att vi ville göra en djupdykning i några få chefers tankar, förhållningssätt och prioriteringar för att få syn på deras ledarskap, strategier och lärdomar. Hade vi valt att studera höstens kris med kvantitativ metod, till exempel via enkätstudie, hade vi kunnat studera fler chefer. Då hade fått förlita oss på att vi ställt rätt frågor och täckt in alla aspekter. Med en enkätstudie är möjligheten att gräva djupare i intressant information

begränsad. En kvantitativ studie har dock fördelen att den kan generaliseras till en större population men det lämnar vi till andra forskare. Vår studie kanske kan leda de på rätt spår i sina frågor.

Att vi inte fick möjlighet till intervjuer där vi hade kunnat avläsa mimik och kroppsspråk kan ha påverkat våra intervjutolkningar. Nu har vi förlitat oss på deras röstlägen, pauser och skratt dels för att läsa av samförstånd i samtalet och dels på vilket sätt utsagorna formulerats. Vi kan inte säga något om den miljö som intervjupersonerna har befunnit sig i under intervjun men vi tror inte att den har påverkat dem då vi upplevde att deras utsagor var sanningsenliga och trovärdiga. Även det faktum att vi är studenter som intervjuat chefer kan ha betydelse. Vi upplevde att cheferna var mycket tillmötesgående och måna om att presentera sin verksamhet och deras tankar kring ledarskap mycket tydligt.

Urval

Initialt utgick vår studie från att de Lex Sara-anmälningar som inkom till IVO hösten 2015 var en indikation på att socialtjänstens organisation med ansvar för mottagandet av

ensamkommande barn var i kris. Efter insamlingen av empirin visade det sig att oavsett om organisationen hade anmält sig till IVO eller ej beskrev samtliga chefer att situationen hösten 2015 inte kunde hanteras med normala resurser och organisation. Således befann sig samtliga

sex enheter som undersökts i en kris. Inledningsvis fanns en tanke om att resultaten skulle se olika ut beroende på kommunstorlek vilket vi inte kan se att det gjorde. Det stämmer överens med Elofsson et al., (2015) som inte heller fann att invånarantal i kommunen gjorde skillnad när de undersökte känsla av krav, kontroll och arbetsbelastning bland chefer inom

socialtjänsten.

Om vi valt att studera chefernas ledarstilar och strategier ur ett organisationsperspektiv och intervjuat socialsekreterare hade vi kanske fått ett annat resultat. Deras perspektiv på chefernas prioriteringar under hösten behöver inte stämma överens med chefernas bild. Då hade vi dock inte fått möjlighet att se chefernas intentioner med ledarskapet. Att cheferna har olika befattningar jämfört med varandra i sina organisationer gav oss en större bredd i vårt material. Det hade kunnat vara ett problem om vi valt att göra en komparativ studie då delegation och personalansvar skiljer sig åt mellan olika befattningar. För vår studie som fokuserat på ledarskap har dessa skillnader berikat vårt material då cheferna har olika perspektiv.

8. Referenser

8.1 Litteratur

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Backlund, Å., Eriksson, R., Greiff, K.V. & Åkerlund, E. (red.) (2012). Ensam och flyktingbarn: barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Tullinge: FoU Södertörn.

Backlund, Å., Eriksson, R., Greiff, K.V. & Åkerlund, E. (red.) (2014). Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar: erfarenheter från Stockholms län. Stockholm: FoU.

Blomberg, S. & Dunér, A. (2015) Biståndshandläggarens yrkesroll och handligsutrymme inom äldreomsorgen. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) (2015).

Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (s. 232-247). (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Boehm, A. (2010), The functions of social service workers at a time of war against a civilian population. Disasters, 34: 261–286. doi: 10.1111/j.1467-7717.2009.01128.x

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Demarin, E-L. Danielsson, E. Eliasson, L. Johansson, R. Olofsson, A. Sparf, J & Öhman, S (2010). Samhällsvetenskaplig forskning om risk och kris: Uppfattning Kommunikation Organisation. Östersund: Samhällsvetenskapliga institutionen, Mittuniversitetet. Tillgänglig:

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:373869/FULLTEXT01.pdf

Elofsson, S., Lundström, T., & Shanks, E. (2015). High job strain among social work

managers and its relation to perceived work situation. European Journal Of Social Work, 15p. doi:10.1080/13691457.2015.1032894

Enander, A. Hede, S & Lajksjö, Ö. (2009). One crisis after another Municipal experiences of severe storm in the shadow of the tsunami. Disaster Prevention and Management, 18(2), 137-149.

Enander, A. Hede, S & Lajksjö, Ö. (2015). Why Worry? Motivation for Crisis Preparedness Work among Municipal Leaders in Sweden. Journal of Contingencies and Crisis

Management, 23(1), 1-10.

Eneroth, B. (1984). Hur mäter man "vackert"?- grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Akademilitt.

Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J. & Wimelius, M. E. (2014). Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012-2013: slutrapport. Umeå: Umeå Center for Evaluation Research, Umeå universitet.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Flaa, P., Hofoss, D., Holmer-Hoven, F., Medhus, T., Rønning, R. & O'Gorman, D. (1998). Introduktion till organisationsteori. Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, K. A., & Linnéuniversitetet, F. O. (2015). The reception of separated minors in Sweden: To receive with grace and knowledge. Migration Studies, 111.

Hasenfeld, Y. (2010). The attributes of Human service organisation. I Y. Hasenfeld (red.) Human services as complex organizations. (2. ed.)(s. 9-32). Los Angeles: Sage.

Holling, C.S., L.H, Gunderson & C.R. Allen. (2009). Commentary on part one article. I C.S. Holling, L.H. Gunderson & C.R. Allen (red.), Foundations of Ecological Resilience

[Elektronisk resurs](s. 19-49). Island Press.

Ineland, J. (2006). Konst, funktionshinder och frågan om legitimitet- om nya domänspråk på handikappfältet. I O. Grape, B. Blom, R. Johansson (red.), Oragnisation och omvärld -

nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 97-118). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. (3. uppl.) Lund: Arkiv.

Karlsson, R. (2013). Multiorganisatorisk samverkan under kriser - När obekanta aktörer möts med skilda förutsättningar. (Magisteruppsats). Östersund: Samhällsvetenskapliga

institutionen, Mittuniversitetet. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:630447/FULLTEXT02.pdf

Kayes, D.C. (2015). Organizational resilience: how learning sustains organizations in crisis, disaster, and breakdown. (1. uppl.). New York: Oxford University Press

Kling, S. (2008). Organisationskulturens betydelse för hantering av tomrum. (1. uppl.) Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Kohli, R.K.S. (2007). Social work with unaccompanied asylum seeking children. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lind Nilsson, I. (2001). Ledarskap i kris, kaos och omställning: en empirisk studie av chefer i företag och förvaltning (Doktorsavhandling, Uppsala studies in education, 0347-1314 ; 98). Uppsala: Uppsala Universitet.

Lindquist, A. (2012). Från krisande organisation till "krisorganisation": kvalité i socialt barnavårdsarbete genom ökad personalstabilitet. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Lundström, T. & Shanks, E. (2015). Chefer och ledare i socialt arbete: om hur ändrade organisatoriska villkor och nya ledarskapsteorier kan påverka yrkesrollen. Socionomen (3), 26-41.

Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte: om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik.

Socialvetenskaplig tidskrift, 20(2), 108-126.

Nieminen Kristofersson, T. (2002). Krisgrupper och spontant stöd: om insatser efter branden i Göteborg 1998. (Doktorsavhandling, Lund dissertations in social work, 1650-3872). Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet.

Schmid, H. (2010). Leadership styles and leadership change in human and community service organization. I Y. Hasenfeld (red.) Human services as complex organizations. (2. ed.) (s.1-5)Los Angeles: Sage.

Shanks, E., Lundstrom, T., & Bergmark, A. (2014). Embedded in Practice? Swedish Social Work Managers on Sources of Managerial Knowledge. Human Service Organizations

Management Leadership & Governance, 38(5), 435-447. Hämtad från:

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03643107.2013.866605

Skott, C. (2004). Innebörd och mening - det hermeneutiska perspektivet. I C. Skott (red.) (2004). Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. (s. 65-71). Lund: Studentlitteratur.

Sommer, S.A., Howell, JM., Hadley, CN. (2016). Keeping positive and building strength: The role of affect and team leadership in developing resilience during an organizational crisis. Group & Organization Management 2016, Vol. 41(2), 172–202. doi:

10.1177/1059601115578027

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (2. uppl.) Malmö: Liber.

Szucs, S. & Andersson Bäck, M. (2015). Ledarskap inom människobehandlande

organisationer. I s. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (s. 232-247). (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete. (Doktorsavhandling, Rapport i socialt arbete, 0281-6288 ; 128). Stockholm:

Stockholms universitet.

Wolmesjö, M. A., & Växjö universitet, F. O. (2008). Ledarskapets autonomi - om chefers dilemman och handlingsutrymme. I Acta Wexionensia. Växjö: Växjö University Press. Tillgänglig: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206458/FULLTEXT01.pdf

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

8.2 Myndighetspublikationer

Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Konsekvenser av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn. Hämtad 2016-02-15, från

http://www.ivo.se/globalassets/dokument/om-ivo/skrivelser/ivo-skrivelse-lex-sarah.pdf.

Migrationsverket. (2016a). Migrationsverket - mitt i världen 2015. Hämtad 2016-04-19, från

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2015.html

Migrationsverket. (2016b). Inkomna ansökningar om asyl, 2015. Hämtad 2016-04-09, från

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1451894593595/In komna+ansökningar+om+asyl+2015+-+Applications+for+asylum+received+2015.pdf

Migrationsverket. (2016c) Överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn i

kommuner Hämtad 2016-04-18, från

http://www.migrationsverket.se/Andra- aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Overenskommelser-om-mottagande.html

Migrationsverket. (2015a). Statistik. Hämtad 2016-03-03, från

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

Migrationsverket. (2015b) Trelleborgs kommun undantas anvisning av ensamkommande barn. Hämtad 2016-04-18, från

http://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-10-09-Trelleborgs-kommun-undantas-anvisning-av-ensamkommande-barn.html

Myndigheten för samhällsberedskap. (2013). Resiliens - begreppets olika betydelser och användningsområden. Hämtad 2016-04-10, från

https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf

Socialstyrelsen (2013). Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar - en vägledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2009). Krisberedskap inom socialtjänstens område: vägledning för planering. Stockholm: Socialstyrelsen.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

8.3 Författningar och propositioner

Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn. Tillgång:

http://data.riksdagen.se/fil/2404B323-D4CE-4B4A-9D1F-8606DF8C31A2

Prop. 2007/8:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/contentassets/bda72515262c4f19a1b6ab22e976e531/starkt-krisberedskap---for-sakerhets-skull-prop.-20070892

SFS 1994:137 Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet

8.5 Övriga publikationer – media och organisationer

Almqvist, H. (Producent), & Lindahl, A. (Executiv producent). (2014). Kaliber granskar socialtjänsten: Hur ska krisen lösas? [Radio-program]. Sverige: Sveriges Radio. Hämtad 2016-04-10, från http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/469227?programid=1316

International Save the Children Alliance & Office of the United Nations High Commissioner for Refugees (2009). Separated Children in Europe Programme: statement of good practice. (4. ed.). Copenhagen: Save the Children.

Larsson, E. (2014) Stress i arbetet drabbar barnen. Vision. Hämtad 2016-05-09, från

http://vision.se/Medlem/tidningen-vision/arkiv/2014/maj/stress-i-arbetet-drabbar-barnen/

Magnusson, E. (2015, 26 december). Så blev flyktingkrisen en svensk beredskapskatastrof.

Sydsvenskan. Hämtad 2016-05-09, från http://www.sydsvenskan.se/2015-12-26/sa-blev-flyktingkrisen-en-svensk-beredskapskatastrof

Sveriges kommuner och landsting (2011). Kommungruppsindelning 2011 - reviderad av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistiksektionen. Hämtat 2016-04-09, från

http://skl.se/download/18.5e95253d14642b207ee86e1f/1402935660165/SKL-rapport-kommungruppsindelning+2011_101020.pdf

Bilaga 1a

Hej,

Vi heter Maria Olsson och Saba Rupia Löfberg och studerar på Instutitionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver vi vår C-uppsats och har som syfte att undersöka hur socialtjänstens organisation påverkas av en upplevd kris, likt det ökade

mottagandet av ensamkommande barn 2015.

Vi önskar att komma i kontakt med den enhetschef hos er som var ansvarig för mottagandet av ensamkommande barn under hösten 2015. Vi önskar även att få ta del av era

policys/verksamhetsplaner eller riktlinjer som ni använt för det arbetet.

Då vi syftar till att undersöka påverkan på socialtjänstens organisation mer generellt kommer vi inte att skriva ut vilka kommuner som har deltagit.

Vi förstår att er organisation är ansträngd men hoppas verkligen att ni kan ta er tid att hjälpa oss!

Stort tack på förhand!

Maria, maria.olsson76@hotmail.se

Bilaga 1b

Hej,

Vi heter Maria Olsson och Saba Rupia Löfberg och studerar på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver vi vår C-uppsats och har som syfte att undersöka hur socialtjänstens organisation påverkas av en kris, så som det ökade mottagandet av ensamkommande barn, rapporterades hösten 2015.

Studien kommer att inriktas på personer med ledningsfunktion inom socialtjänsten, varför vi nu önskar att komma i kontakt med dig som chef och som var ansvarig för socialtjänstens mottagande/utredningsarbete av ensamkommande barn hösten 2015. Vi önskar även, om möjligt, att få ta del av era policys/verksamhetsplaner eller de riktlinjer som ni har som grund för ert arbete med ensamkommande barn.

Vi förstår att er organisation är ansträngd och att det är brist på tid, men hoppas innerligt på att ni kan ta er tid att medverka i vår C-uppsats.

Stort tack på förhand!

Med vänliga hälsningar

Maria, 0709-24 54 17 maria.olsson76@hotmail.se

Bilaga 2

Information och samtyckesbrev

Hej!

Stort tack för att du valt att medverka i vår studie. Nedan följer den utlovade informationen om bakgrund och syftet med vår C-uppsats samt information om etiska riktlinjer och en bilaga med övergripande intervjufrågor.

Under hösten 2015 inkom åtskilliga anmälningar till IVO från socialnämnder som anmält sig själva för brister i mottagandet av ensamkommande barn. Detta resulterade i att IVO (2015) skickade en skrivelse till Regeringen i mitten på december 2015 för att uppmärksamma dem på att som en konsekvens av den kraftiga ökningen hade flera kommuners förutsättningar för att klara av uppdraget blivit uttömda. När en sådan händelse inträffar kan situationen för organisationen upplevas som en kris, vilket även var vad MSB betecknade situationen för alla involverade i mottagandet av de ensamkommande barnen hösten 2015.

Utifrån denna bakgrund är vårt syfte med vår C-uppsats att undersöka hur socialtjänsten som organisation påverkades av den upplevda krisen. Och då ledarskapet inom en organisation fyller en av de viktigt funktionerna under en kris, har vi därav riktat in oss på att intervjua dig som har en ledarfunktion inom socialtjänsten.

Intervjun kommer att vara ca 45 minuter och kommer att spelas in via mobiltelefon. Frågorna kommer att utgå ifrån de övergripande intervjufrågor som medföljer i bifogad bilaga. Ditt deltagande är frivilligt och som uppgiftslämnare har du, enligt personuppgiftslagen (1998:204), rätt att avbryta din medverkan under intervjun och även efter det att den är genomförd. Du behöver inte heller besvara på frågor som du inte vill. När intervjun är transkriberad har du möjlighet att läsa igenom den och kommentera, ändra, lägga till eller ta bort delar som du inte vill ha med. Alla uppgifter som tillförs studien kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att de enbart kommer att behandlas av oss två och vår

handledare samt förvaras på ett sådant sätt att det enbart är vi som har tillgång till dem. Som uppgiftslämnare är du anonym och de eventuella citat som kommer att användas i uppsatsen

avidentifieras. Det kommer inte heller framgå vilken kommun som vi valt att ha med i vår studie. Efter det att studien är avslutat kommer alla inspelningar att raderas.

Om du önskar så skickar vi gärna uppsatsen till dig när den är klar!

Återigen tack för ditt deltagande i vår studie!

Vid eventuella frågor är du välkommen att kontakta oss:

Saba Rupia Löfberg, saba_rlofberg@yahoo.se tel. 0735-88 29 78 Maria Olsson, maria.olsson76@hotmail.se tel. 0709- 24 54 17

Vår handledare är Renate Minas, docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete. Hon kan nås för frågor på: renate.minas@socarb.su.se eller tel. 08- 674 73 76

Härmed samtycker jag till medverkan i telefonintervju utifrån ovanstående villkor:

Ort och datum: ___________________________________

Namnunderskrift:_____________________________________

Bilaga 3a

Intervjuguide för de kommuner som Lex Sarah-anmält sig Bakgrundsinfo • Befattning • Utbildning • Arbetserfarenhet • Specialiseringsgrad (på enheten) • Arbetsgruppens/enhetens storlek

• Tidigare erfarenheter av någon form av organisatorisk kris, arbetsgruppens/chefens

Arbetet innan hösten 2015

• Hur såg rutinerna ut innan det ökade mottagandet?

• Har ni utarbetat riktlinjer för mottagandet av ensamkommande? • hur ser de ut (i korthet)?

Arbetet under 2015

• Förändrades arbetat på något sätt, hur? • Vem initierade förändringen?

• Hade ni en beredskapsplan/krishanteringsplan? o Vad fungerade i den, vad fungerade inte? o Följdes den?

• Vad var det som prioriterades under hösten? o På vilka grunder/ av vilka anledningar?

o Fanns det något som prioriterades bort? Vad? Varför? o Vem uttalade prioriteringsordningen?

• Vilka strategier användes av er som organisation? o Vem initierade dem?

Arbetsgruppen hösten 2015

• Antalet personal? • Utbildning?

• Hur fungerade arbetsgruppen?

Lex Sarah - anmälningar hösten 2015

• Vad var det som gjorde att ni anmälde?

• Förändrade anmälan någonting för er? På vilket sätt?

Ledarskap

• Hur ser du på ditt ledarskap? • Hur vill du beskriva din ledarstil? • Vad är viktigast i ditt ledarskap? • Vad är dina viktigaste arbetsuppgifter?

o i relation till personalen? o i relation till verksamheten?

o Hur ser din relation ut till din personal? o Hur tror du att personalen ser på din ledarstil? o Hur ser din relation ut till din chef?

o Hur ser din relation ut till din socialnämnd? o Vad tycker du är viktigt för en chef?

• Hur prioriterade du ditt ledarskap hösten 2015? • Vilka strategier användes av dig som ledare? • Vilket stöd fick du av din chef?

• Vilket stöd fick ni av er socialnämnd/politiker? • Vad driver dig i arbetet?

o Vad är din målsättning med ditt arbete? o Vad vill du åstadkomma med ditt arbete? o Vilken är din drivkraft?

Handläggning/ barnen

• Blev det någon skillnad för barnen? Ex.?

Idealsituation

• I efterhand- fanns det något som ni hade kunnat göra annorlunda? • Hade ni kunnat vara förberedda på något annat sätt?

• Har ni som organisation lärt er något av situationen i höstas? • Har du som ledare lärt dig något av situationen i höstas? • Hur ser arbetet ut med mottagande av ensamkommande nu? • Har ni gjort förändringar mot hur arbetet såg ut tidigare?

• Har det skett förändringar i arbetsgruppen som ansvarar för mottagandet av ensamkommande?

• Har er policy/riktlinjer förändrats, hur?

Övrigt

• Var det något annat som påverkade ert arbete under hösten?

• Förändrades något i er samverkan ut med andra organisationer/parter? Vad? • Är det någonting annat som du vill berätta? eller förtydliga?

• Tycker du att vi har missat någon viktig aspekt?

Bilaga 3b

Intervjuguide för de kommuner som inte Lex Sarah-anmält sig Bakgrundsinformation • Befattning • Utbildning • Arbetserfarenhet • Specialiseringsgrad (på enheten) • Arbetsgruppens/enhetens storlek

• Tidigare erfarenheter av någon form av organisatorisk kris, arbetsgruppens/chefens

Arbetet innan hösten 2015

• Hur såg rutinerna ut innan det ökade mottagandet?

• Har ni utarbetat riktlinjer för mottagandet av ensamkommande? • hur ser de ut (i korthet)?

Arbetet under 2015

• Förändrades arbetat på något sätt, hur? • Vem initierade förändringen?

• Hade ni en beredskapsplan/krishanteringsplan? • Vad fungerade i den, vad fungerade inte?

o Följdes den?

• Vad var det som prioriterades under hösten? • På vilka grunder/ av vilka anledningar?

• Fanns det något som prioriterades bort? Vad? Varför? • Vem uttalade prioriteringsordningen?

• Vilka strategier användes av er som organisation? • Vem initierade dem?