Forskningsmetod

att öka effektiviteten och resursutnyttjandet, vilket resulterat i att chefer har fått ett större ansvar för administration och måluppfyllelse.

Utgångspunkterna i ledarskapstyperna skiftar vilket vi tror kan medföra att de hanterar en kris på olika sätt. Detta kan innebära att chefer använt olika strategier under höstens ökade

mottagande av ensamkommande barn.

3.4 Teorianvändning

Vår studie baseras på chefer som tillhör en människobehandlande organisation. För att behålla legitimitet behöver dessa interagera med samhället (Ineland, 2006), samtidigt som

socialtjänsten ska vara samhällets yttersta skyddsnät och hjälpa människor i nöd (Svensson et al., 2013). Ur teorin om människobehandlande organisationer har vi har plockat ut begreppen om flexibilitet, stabilitet och legitimitet för att få syn på vilka sätt det finns för socialtjänsten att hantera en kris som beror på miljöelement. Människobehandlande organisationer kan liknas vid komplexa system som omnämns i teorin om resiliens. Även ur social och ekologisk resiliens använder vi begreppet flexibilitet för att få syn på hur cheferna har anpassat sig till krisen. Ur organisatorisk resiliens har vi använt begreppen nonlearning experiences,

misdirected learning experiences, och learning-directed experiences för att få syn på vad cheferna tar med sig för erfarenheter och lärdomar från den mycket speciella situation som var under hösten 2015. Teorin om ledarskap inom människobehandlande organisationer används för att analysera olika ledarskapstypers tillvägagångssätt vid krishantering. Szucs och Andersson Bäcks modell (2015) används för att utröna chefernas generella ledarstilar. Det kan säga oss någonting om chefernas utgångspunkter och vilka strategier de har använt under krisen. Slutligen har vi använt begreppet återhämtning ur resiliensteorin för att se hur cheferna nu hanterar organisationen för att återfå organisationens balans till egna och omgivningens krav (legitimitet).

4. Forskningsmetod

Detta avsnitt inleds med ett resonerat kring vald metod. Det följs upp av urvalsförfarande, genomförande och insamling av empiri samt de etiska aspekter som övervägts. Vidare följer metod för bearbetning av empirin, analysmetod och avslutas med ett resonemang kring studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.

24

4.1 Metodval

Då syftet med studien är att undersöka hur chefers ledarskap påverkades av det ökade

mottagandet av ensamkommande barn hösten 2015 har kvalitativ metod med abduktiv ansats använts. Metodvalet möjliggör en fördjupad förståelse av subjektiva upplevelser samt den kontext det empiriska materialet är hämtat (Bryman, 2011). Denna metod valdes för att lättare fånga chefernas egen uppfattning på sitt generella ledarskap samt deras erfarenheter av den situation som uppstod. Det görs genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av intervjuer kan en förståelse skapas av det fenomen som undersöks utifrån intervjupersonernas bild av verkligheten. Intervjuer gör det även möjligt att få kunskap om personens erfarenheter, känslor och attityder i förhållande till sin kontext (Kvale & Brinkmann, 2009).

Semistrukturerade intervjuer bygger på ett allmänt formulerat frågeutkast som ger forskaren möjlighet att förändra och fördjupa frågor efter intervjupersonens svar (Bryman, 2011). Vi tror därför att valet av kvalitativa semistrukturerade intervjuer på bästa sätt kan berika förståelsen för hur ledarskapet påverkades av det ökade mottagandet under hösten 2015.

En abduktiv ansats möjliggör att med valda teorier begripliggöra och skapa mening åt de sakförhållanden som undersöks (Sohlberg & Sohlberg, 2009). För vår studie har detta inneburit att vi med hjälp av teorin om resiliens och människobehandlande organisationer, både vid insamling (genom intervjuguide) och tolkning av empiri, kunnat skapa en större mening åt chefernas uppfattningar.

4.2 Urval

Vi har använt oss av ett målinriktat urval för att intervjua de personer med relevans för vår studie. Målinriktat urval innebär att intervjupersonerna är utvalda av forskaren för att de kan besvara forskningsfrågorna som står i fokus (Bryman, 2011). Då ledarskap fyller en av de viktigaste funktionerna under en kris (Schmid, 2010) valde vi att intervjua de personer som hade en ledningsfunktion inom socialtjänstens organisation med ansvar för mottagande av ensamkommande barn under hösten 2015. Att intervjua handläggare valdes bort då vi tänker att de inte har samma överblick och påverkan på verksamheten som en chef samt att vi intresserar oss för hur ledarstil påverkar strategier under kris.

Vid val av kommuner som våra intervjupersoner representerar använde vi oss av både målstyrt- och bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval grundas i att forskaren använder det

25

urval som hen lättast får tag i (Bryman, 2011). Initialt fanns en tanke om att Lex Sarah-anmälningarna kommunerna själva gjort till IVO hösten 2015 var en indikation på att

kommunen befann sig i kris. Utifrån det valdes intervjupersoner från tre av dessa kommuner samt tre representanter från jämförbara kommuner som inte anmält sig under samma

tidsperiod. Vi har inte inriktat oss på att urvalet ska vara representativt utan sökt en bredd för “maximerande av olikheter” (Eneroth, 1984, s.63). Att välja kommuner utifrån Lex Sarah-anmälningarna tänkte vi breddade urvalet och skapade möjlighet till att undersöka situationen från olika perspektiv. För ytterligare bredd riktade vi in oss på kommuner som utifrån

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) (2011) rapport Kommungruppsindelning 2011, tillhörde grupperna Kommuner i glesbefolkad region1 och Större städer2. Valet av

kommungrupper grundas på att i dessa återfanns flest antal kommuner som anmält sig själva till IVO (bekvämlighetsurval). Gruppen Större städer delades sedan in i två efter invånarantal. Genom att undersöka kommuner med olika storlek och invånarantal ville vi även få möjlighet att upptäcka eventuella skillnader i hur situationen påverkade ledarskapet.

Tabell 4.1 Urvalstabell Kommuner i glesbefolkad region Större städer 1 (invånarantal mellan 50 000 - 100 000) Större städer 2 (invånarantal mellan 100 000 - 200 000) Kommun som har

Lex Sarah-anmält sig hösten 2015

3:e linjens chef a

2:a linjens chef b

(pilotintervju)

2:a linjens chef 2:a linjens chef

Kommun som inte har Lex Sarah-anmält sig hösten 2015

2:a linjens chef (Tillförordnad)

1:a linjens chef ^c

a En chef som arbetar i tredje ledet mot frontlinjepersonal

b En chef som arbetar i andra ledet mot frontlinjepersonal

c En chef som arbetar i första ledet mot frontlinjepersonal

1

Kommuner i glesbefolkad region är “kommuner med mindre än 300 000 invånare inom en radie på 112,5km” (SKL, 2011, s. 32).

2

Större städer är kommuner med en folkmängd från 50 000 till 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. “Tätortsgraden definieras som andelen personer som bor i någon av kommunens tätorter. En tätort är ett samhälle med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen” (ibid. s. 37).

26

Utifrån dessa kommuner riktade in oss på anvisningskommuner. Valet grundar i att arbete med ensamkommande barn i ankomstkommuner ser annorlunda ut eftersom barnen enbart stannar i kommunen under en kortare period i väntan på anvisningskommun

(Migrationsverket, 2016c). Dessutom undantogs ankomstkommuner från ett anvisningsansvar under hösten 2015 som en följd av det ökade mottagandet (Migrationsverket, 2015b).

För att få tag på relevanta chefer skickade vi dels ut en mailförfrågan till våra valda

kommuner (Bilaga 1a). Till chefernas i de kommuner där deras mailadresser fanns direkt på deras hemsida skickade vi ut ett separat mail (Bilaga 1b). När kommunerna inte svarade på mail kontaktades de via telefon. Vi valde att presentera vårt syfte samt vår tanke om Lex Sarah-anmälning som en indikation på kris redan vid förfrågan om deltagande. Detta för att få kontakt med personer som var i ledningsfunktion för relevanta enheter under hösten 2015. Vid fortsatt kontakt mailade vi även ut vårt “Informations- och samtyckesbrev” (Bilaga 2) samt intervjuguide (Bilaga 3a & 3b) för ytterligare information. Utfallet blev att i en av kommunerna var en första linjens chef som ställde upp på intervju och i en annan en chef som befann sig i tredje ledet mot socialsekreterarna. Resterande var eller hade varit andra linjens chefer under perioden (Tabell 4.1). Befattningarnas olika rang kommer att diskuteras vidare i validitetavsnittet och har tagits hänsyn till i analysen. En av andralinjens cheferna har slutat sin tjänst i början av 2016. Hen valde att gå vidare till att arbeta med en annan målgrupp efter att ha arbetat med ensamkommande barn i sju år. En av de andra blev tillförordnad enhetschef i december då enhetens dåvarande chef slutade mitt i den mest hektiska perioden. Samtliga av dessa chefer var kommunernas eget val då de ansågs bäst kunna besvara våra frågor. Detta kan ses som ett bekvämlighetsurval eftersom vi valde de som vi fick tag på och som var positiva till att delta i vår studie.

I den sista kategorin av chefer från tabellen (Tabell 4.1) var det ingen som hade möjlighet att delta i vår studie. Av den kategorin kommuner var det bara fyra stycken som inte hade Lex Sarah anmält sig eller varit ankomstkommun. Hur vi förhåller oss till detta bortfall kommer att diskuteras vidare i avsnittet om validitet och reliabilitet.

4.3 Genomförande

Vår intervjuguide grundar sig i en operationalisering av de begrepp som är centrala för de teorier vi använder för analysen av empirin. Vi har även valt att operationalisera begrepp

27

utifrån tidigare forskning som vi tänker kan vara centrala för att svara på våra frågeställningar. Intervjuguiden gjordes i två olika versioner: en till de chefer som företräder kommuner som har Lex Sarah anmält sig (Bilaga 3a), och en till de chefer som företräder kommuner som inte har Lex Sarah anmält sig (Bilaga 3b). Enbart frågorna kring deras resonemang om en Lex Sarah anmälning skiljer sig åt i intervjuguiden. För att få utförliga och innehållsrika svar på våra frågeställningar har vi valt att i intervjuguiden närma oss dem från olika håll (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har exempelvis frågat cheferna direkt om hur de ser på sin ledarstil men även hur de generellt tycker att en chef bör vara då vår tanke är att det kan upplevas lättare att svara i generella termer.

Intervjupersonerna har befunnit sig på långt fysiskt avstånd från oss och vår ursprungliga tanke var att genomföra intervjuerna via Skype. Detta för att fånga ansiktsuttryck och lättare interagera med intervjupersonen. Dock fanns inte teknisk möjlighet att genomföra

intervjuerna via Skype utan de genomfördes på telefon. Genom att följa Kvale och Brinkmanns (2009) vägledning att lyssna aktivt, låta intervjupersonen tala till punkt och undvika slutna frågor försökte vi skapa en intervjusituation där vi som intervjuare var deltagare i samtalet och konstruktionen av kunskap och mening. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav den första fungerade som en pilotintervju. Detta eftersom det under intervjun uppdagades att intervjupersonen var chef på en annan enhet än den som var tilltänkt. Vi valde dock att integrera intervjun i den empiriska analysen då det framkom att enheten varit i kris under hösten på grund av det ökade mottagande av ensamkommande barn. Intervjuerna har genomförts på telefon och varit mellan 36-62 minuter långa. Vid två

intervjuer deltog enbart en av oss vilket diskuteras i avsnittet om reliabilitet. Intervjuerna har gjorts med hjälp av högtalartelefon vilket underlättade inspelningen. Inspelningarna av intervjuerna har transkriberats ordagrant i talspråk med markeringar för pauser och skratt vilket möjliggör hänsyn till subtila signaler under analysen (ibid.).

4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material

Transkriberingarna av intervjuerna gav en större mängd text vilken behövde behandlas och bearbetas. För att svara på våra frågeställningar har vi behövt systematisera materialet. Vi valde att meningskoncentrera texten och sedan kategorisera in meningarna i olika teman. Meningskoncentrering innebär att intervjupersonens formuleringar förminskas till kortare uttalanden som innehåller innebörden av det intervjupersonen sagt. Dessa koncentrerade

28

uttalanden kan sedan kategoriseras in i olika teman för att tolkas och analyseras (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi valde teman efter begrepp ur våra valda teoretiska ansatser samt tidigare forskning. Begreppen hade relevans i förhållande till våra frågeställningar och delades därför in i tre delar. De teman vi tog fasta på utifrån första frågeställningen var: Resurser, Verksamhetsnära, Ideologisk, Strategisk, Operativ och Administrativ. Teman för vår andra frågeställning var: Akutstyrt/situationsinriktat arbete, Personalvård, Gemensam vision, Samverkan, Flexibilitet, Stabilitet och Legitimitet. Teman för den sista

frågeställningen var: Flexibilitet, Stabila rutiner, Skydda personal, Nonlearning experiences, Misdirected learning experiences, Learning-directed experiences, Värdering av praktisk erfarenhet samt Återhämtning. I en tabell kategoriserades de meningskoncentrerade uttalanden in under respektive tema. De teoretiska ansatserna har fungerat som en

varseblivningsmetod vilket har riktat vår uppmärksamhet mot utsagor i empirin och bidragit till en förståelse för det som studerats (Eneroth, 1984).

4.4.1 Hermeutisk analys

Hermeneutiken kommer från det grekiska ordet hermeneuein som betyder att tolka. Plamer (citerad i Ödman, 2007) menar att tolkning kan delas in i tre olika betydelser: att säga, att förklara och att översätta. Det talade ordet är i sig en tolkning även om det handlar om att läsa en text högt. Enligt Ricoeur (citerad i Skott, 2004) tolkar vi skriven text genom vår egen förståelse. Att förklara något genom tolkning kan göra det mer begripligt både för en själv men också för andra för att leda till förståelse. Att tolka betyder även att översätta. För att skapa förståelse av en del behövs en förståelse för helheten som delen finns i. “Delarna tolkas genom helheten och helheten genom delarna” (Ödman, 2007, s.81). Tolkningen kräver att summan av delarna blir större än helheten genom en ständig rörelse mellan tolkningen av delar som fördjupar helheten vilket kallas för den hermeneutiska rörelsen. Den illustreras ofta av en dubbel spiralrörelse, varav ena spiralen illustrerar hur tolkningen utgår från delar som bygger en helhet medan den andra spiralen utgår från tolkarens erfarenhet som med tiden förändras och byggs på (Skott, 2004).

Efter en kris kan det finnas ett behov av att berätta för någon som lyssnar. Både att få berätta och att lyssna är sätt att ge skeenden och händelser mening. Berättelsen lever vidare för den som lyssnat och meningsskapandet är en ständigt pågående rörelse (Skott, 2004). För vår studie innebär det att intervjupersonernas berättelser är deras tolkning och förståelse av sitt ledarskap, både generellt och under den mycket speciella situationen hösten 2015. Även vi

29

som forskare tolkar subjektivt intervjupersonernas berättelser för att förstå hur ledarskap kan gestaltas generellt, under påverkan av en kris och vilka lärdomar som kan utvecklas ur detta. Vi har använt teorierna om resiliens och människobehandlande organisationer som

utgångspunkt när vi kategoriserat in empirin i olika teman (se avsnitt Teorianvändning). Vår tolkning av de olika temana har i enlighet med Ödmans (2007) beskrivning av hermeneutisk analys inneburit att vi brutit ner intervjupersonernas utsagor i delar för att sedan utvidga förståelsen av dem genom teorin. Därefter har den utvidgade förståelsen av delarna satts ihop till en ny helhet som formats av nyerövrade erfarenheter. Vi har sedan tittat på om

helhetsbilden förhåller sig rimlig till deltolkningarna och vice versa, samt hur de förhåller sig till empirin.

4.5 Etiska överväganden

Forskare behöver under hela sin forskningsprocess fundera över etiska frågor och ställs kontinuerligt inför etiska dilemman. För att underlätta för forskaren har Vetenskapsrådet (2002) utarbetat fyra grundläggande etiska krav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet betyder att intervjupersonerna ska vara informerade om hur, varför och i vilket syfte studien görs. Det krävs även information om frivillighet och att deltagandet kan avbrytas och uteslutas ur undersökningen. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna själva ska godkänna deltagandet i studien och villkoren för detta.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna ska ha rätt till anonymitet och att forskaren har tystnadsplikt, samt att materialet från forskningen förvaras på ett säkert sätt. Slutligen innebär nyttjandekravet att information och uppgifter om och från intervjupersonerna inte får

användas till något annat än den aktuella studien. Vetenskapsrådet rekommenderar att intervjupersonerna får ta del av tolkningar och analyser som kan vara känsliga innan de offentliggörs samt att de får information om studiens resultat.

För vår studie innebär detta att vi valt att inte skriva ut vilka kommuner som deltar eller namn på intervjupersonerna för att inte röja deras identiteter. I resultatet redovisas

intervjupersonernas befattning inom kommunen, kommunstorlek och om kommunen anmält sig till IVO eller inte. Det är relevant information för våra resultat samtidigt som det

garanterar intervjupersonernas anonymitet. Intervjupersonernas medverkan är naturligtvis frivillig och vi har informerat dem om att de har rätt att avbryta när som helst. Vi presenterade syftet med studien och vilka vi är vid den första kontakten och skickade även ut den

30

informationen samt information om frivillighet och anonymitet inför intervjuerna. För att inte intervjupersonerna ska riskera att bli feltolkade eller känna sig missförstådda har de fått möjlighet att läsa en sammanfattning av intervjun samt stryka, lägga till och kommentera uttalanden. Intervjupersonerna har även möjlighet att ta del av den färdiga uppsatsen.

4.6 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om huruvida vi undersöker det som vi påstår oss undersöka, vilket går att koppla samman med trovärdighet (Bryman, 2011). För vår studie väcker det frågan om våra kvalitativa intervjuer och intervjuguide är trovärdiga i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Genom operationalisering av relevanta begrepp från våra valda teorier och fördjupning i tidigare forskning utformade vi en intervjuguide som motsvarade det vi ville undersöka. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningar är det viktigt för forskaren att ställa rätt frågor under insamlingen av empiri (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta styrktes i vår studie genom att intervjupersonernas svar överensstämde med varandra.

Dessutom fungerade pilotintervjun som ett ytterligare mått på trovärdighet då svaren från denna visade sig överensstämma med intentionen bakom intervjufrågorna, vilket gjorde att vi fortsatte använda intervjuguiden utan revidering. För att ytterligare stärka studiens validitet fick intervjupersoner ta del av intervjuguiden redan innan intervjun för att säkerhetsställa att personen i fråga var den som bäst kunde svara på våra frågor. Det resulterade i att

intervjupersonerna hade olika befattningar (se vidare under Urvalsavsnitt). Att

intervjupersonernas befattning skiljde sig i rang kan dock riskera studiens trovärdighet eftersom det kan se olika ut för chefer som vägleder och arbetar direkt mot

frontlinjepersonalen och chefer som har huvudansvar för budget och rekrytering, vilket tas hänsyn till i analysen. Studien fokuserar dock på beslutsfattande ledarskap under en kris varför större vikt lades vid att intervjupersonerna var de som bäst kunde svara på våra frågor. Därför ser vi inte de olika befattningarna som ett stort problem för studiens validitet. Även bortfallet av den sista urvalskategorin (se Tabell 4.1) kan ses som en omständighet som kan rubba studiens trovärdighet. Ett sätt att komma till rätta med det hade varit att välja en kommun från en annan kommungrupp från SKLs (2011) rapport. Då valet av kommun efter invånarantal var av vikt för att hitta eventuella skillnader såg vi ingen fördel med att lägga till ytterligare en kommungrupp. Vi bortsåg från detta alternativ och tog istället hänsyn till bortfallet i bearbetningen av empiri.

31

Reliabilitet kan sammankopplas med studiens pålitlighet (Bryman, 2011). Det handlar bland annat om huruvida resultaten skulle bli de samma om studien reproducerades eller utfördes av andra forskare (Kvale och Brinkmann, 2009). Intervjuguiden skickades ut i förväg, som ett sätt att öka studiens pålitlighet. Genom att intervjupersonerna fick läsa frågorna i förväg kunde de följa frågorna var efter dem ställdes under intervjun. Det minskade risken för missförstånd på grund av eventuell felställd fråga. Dessutom utfördes fyra utav sex intervjuer med oss båda i rummet, där den som inte intervjuade hade funktionen som medlyssnare och kunde då ställa eventuella följdfrågor som den andra missat eller korrigera en felställd fråga. Inte i någon av de intervjuer som genomfördes behövdes detta. Det medförde att de två intervjuer som genomfördes med bara en intervjuare behövde inte särskiljas från resten i analysen. En ytterligare strategi för att öka reliabiliteten var att låta intervjupersonerna läsa sammanfattningar av sina intervjuer. På så vis hade intervjupersonerna möjlighet att i efterhand korrigera något som de inte ansåg stämma eller som vi uppfattat fel. Detta

rekommenderas även utifrån forskningsetiska riktlinjer. Genom dessa vidtagna åtgärder för reliabiliteten kunde vi säkerställa att intervjupersonerna uppfattat frågorna rätt. Ett sådant förfarande hänger samman med reliabilitet i form av forskarens hantverksskicklighet men