Corporate Social Responsibility

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har på senare år vunnit alltmer terräng, framförallt sedan det börjat användas i EU:s arbete för Europas näringsliv. CSR, som kan översättas med Företagens Sociala Ansvar (FSA), står för en mängd olika företeelser till hjälp för företagens etiska arbete, t ex riktlinjer, hjälpmedel och konferenser.²²² EU definierar CSR som ”ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och

miljö-mässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna”.²²³

Företeelsen CSR har uppstått ur den förändring som skett i världen de senaste 20 åren. Så-väl politik som företagande har påverkats av globaliseringen; politiken har fått mindre infly-tande över företag och individer. Vidare har en förskjutning skett från materiella till immate-riella värderingar. Att ha enastående varor och bra service är inte tillräckligt. Företagen måste, för att hävda sig i konkurrensen, ha goda värderingar och ta socialt ansvar. Eftersom de flesta företag idag redan använder värderingar och ansvar som ett sätt att vinna konkurrensfördelar är huvudfrågan inte om man skall ställa upp på detta, utan hur. Detta är viktiga frågor för före-tagen eftersom de alla kommer att bli bedömda, både av politiker och olika intressenter. Konsumenter är idag bättre informerade än tidigare; de efterfrågar i allt högre grad produk-ter som är hållbart och ansvarsfullt framställda. Detta innebär bl a att konsumenproduk-terna vill ha information om produktionssätt, produktinnehåll och en översiktlig bild av företagens verk-samhet. Dessutom är konsumenterna allt oftare ägare till företagen via fonder och försäkringar varför de vill veta hur verksamheten sköts.²²⁴

Eftersom området CSR utvecklats mycket under senare år har den svenska översättningen av begreppet, företagens sociala ansvar, inte riktigt kommit att täcka in hela innebörden av CSR. Tre s k agendor ligger bakom CSR: Sustainability, eller hållbar utveckling beträffande ekonomi, sociala frågor och miljöaspekter, är härlett ur AGENDA21²²⁵. Corporate

Accounta-bility handlar om företagens trovärdighet och ansvar. Corporate Governance behandlar hur

företag styrs. Begreppet inrymmer företeelser som öppenhet och trovärdighet.²²⁶

En mängd begrepp liknar CSR, t ex Corporate Citizenship eller Social Responsible Invest-ments (SRI). Emellertid har CSR kommit att bli den mest etablerade benämningen inom när-ingsliv, politik och forskning. Många globala politiska beslut som fattas inom t ex FN och EU, hänvisar till begreppet CSR.²²⁷

CSR kan både tillämpas lika för alla företag och anpassat till ett specifikt företag. Likheten består i de gemensamma riktlinjer som används för redovisning, certifieringar, märkningar och dylikt. Som exempel kan nämnas att arbetet med att ta fram en ny ISO²²⁸-standard på om-rådet har inletts. SIS²²⁹ och ABNT²³⁰ i Brasilien leder tillsammans arbetet. Målet är att den nya standarden, ISO 26000, skall publiceras 2008.²³¹

222 Brytting, s 241.

223 EU:s grönbok, s 6.

224 Löhman & Steinholtz, s 15-16.

225 FN 4, 1992.

226 Se även avsnitt 3.8.

227 Löhman & Steinholtz, s 16-17.

228 International Organization for Standardization.

229 Swedish Standards Institute.

230 Associação Brasileira de Normas Técnicas.

Ett mer komplicerat, men i regel mer värdeskapande, sätt att tillämpa CSR är att skräddarsy begreppet efter företagets egna värderingar. Att endast kopiera en tillämpning från någon konkurrent kan medföra att skälen till varför företaget gör det ena eller det andra blir otydliga. Om företaget endast förklarar att värden skapas, inte varför och hur, kommer medar-betarnas intresse att svalna och lojaliteten svikta. Risken för fasadlegitimation är stor.²³² Här-igenom äventyras de anställdas engagemang i CSR-frågor, ett engagemang som kan visa sig vara avgörande på längre sikt. Företagets goda handlingar måste således förklaras mot bak-grund av samhälle, miljö, etik, sociala aspekter och företagsekonomi.

En mycket viktig ingrediens i CSR är företagets samspel med omvärlden. Här aktualiseras hur relationer till intressenter kan förbättras, både till kvantitet och till kvalitet.²³³

Svenskt Näringsliv

I ett yttrande från 22 februari 2002 har Svenskt Näringsliv givit sin syn på CSR. Organisatio-nen anser att svensk lagstiftning omfattar den värdegrund CSR bygger på. Därför aktualiseras frågan om CSR i huvudsak beträffande u-länder och nyligen industrialiserade länder. Vidare anser organisationen att CSR endast avser grundläggande och etablerade s k kärnvärden. Svenskt Näringsliv motiverar sin inställning med att företagens huvudsakliga roll är att effek-tivt och resurssnålt leverera varor och tjänster till sina kunder. Företagens grundläggande sam-hällsansvar är att de respekterar såväl skrivna som oskrivna regler. Inte nog med det, varje företag har ett individuellt ansvar; därför kan, menar organisationen, inte någon kollektiv skuld övervältras på företagsamheten bara för att ett fåtal företag bär sig mindre bra åt.

Vidare tar Svenskt Näringsliv avstånd från åsikter om företagen som orsaken till globala problem. Tvärtom bidrar, påstår man, multinationella företag till ett förbättrat samhälls- och näringsliv genom att de t ex betalar högre löner än lokala företag och också inför miljövänli-gare teknik. Farhågor för s k race to the bottom är överdrivna, menar organisationen.

Det är vidare stater som har det huvudsakliga ansvaret för och möjlighet att påverka CSR-frågor. Emellertid kommer marknaden i en alltmer transparent värld, i högre grad än fler re-gleringar, påverka företags beteende eftersom företag inte vill riskera negativ publicitet. Fri-villiga instrument, såsom certifieringsförfaranden, uppförandekoder, standardiserade över-vakningsrutiner och redovisningsmetoder, har en inneboende styrka eftersom de är resultatet av en marknadspåverkan. Svenskt Näringsliv betonar att det i CSR-sammanhang inte finns en modell som passar alla företag. Eftersom det i slutändan är företagets uppträdande som räknas skall företag få fria händer att själva besluta hur de vill ta sitt ansvar, hävdar man.

Sammanfattningsvis ställer sig Svenskt Näringsliv bakom Global Compacts värdegrund och säger sig utgå från att företag respekterar mänskliga rättigheter, arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder. Emellertid skall företaget självt få välja på vilket sätt det vill arbeta med CSR-frågor.²³⁴

232 Se avsnitt 3.3.7.

233 Löhman & Steinholtz, s 18-19.

Carrolls pyramid²³⁵

Modellen, som tagits fram av Archie B. Carroll, söker förklara begreppet CSR genom att bryta ner det i fyra beståndsdelar. Dessa beståndsdelar, eller socia-la ansvarsområden, utgörs av ekonomiskt ansvar, juridiskt ansvar, etiskt ansvar och filan-tropiskt ansvar.

Företagens totala sociala an-svar består av de sammanlagda åtagandena inom delområdena. Pyramiden skall tolkas som att de olika delarna är beroende av varandra. Vidare vill modellen förmedla den ständiga dynamik som råder mellan de olika an-svarsområdena. Modellen kan

misstolkas som att det är tillräckligt att företaget uppfyller de olika delarna men vid olika tid-punkter. Carroll betonar emellertid att alla delar är lika viktiga och skall infrias vid varje till-fälle.

1. På en första nivå ligger ekonomiskt ansvar. Om ekonomin inte är sund är de övriga förpliktelserna enbart tveksamma antaganden. Emellertid är en strävan efter godtagbar vinst – något som var vanligt i företagandets barndom – inte detsamma som en strävan efter vinstmaximering, vilket numera kommit att bli det förhärskande synsättet.236 2. Samhället låter inte företag agera endast i syfte att skapa vinst utan förväntar sig

dess-utom att företag dessdess-utom följer lagar, förordningar och andra regler. Företag måste således ta juridiskt ansvar. Ett sådant ansvar reflekterar ett slags nedskriven etik som innefattar grundläggande uppfattningar om rättvist och rimligt företagande. Juridiskt ansvar utgör tillsammans med ekonomiskt ansvar basen för marknadsekonomin.²³⁷ 3. Även om det ekonomiska och juridiska ansvaret omfattar etiska normer sammanfattar

det etiska ansvaret de kriterier, riktlinjer och förhoppningar kunder, medarbetare, äga-re och samhället har beträffande vad som kan anses vara rättmätigt och riktigt. Det etiska ansvaret kan vidare ses som ett skydd för intressenternas etiska privilegier. Des-sa kriterier, riktlinjer och förhoppningar, kan reflektera ändrade Des-samhällsvärderingar, som i sin tur kan leda till ny lagstiftning. Miljö- och konsumentrörelser är exempel på aktiviteter som lett till ny lagstiftning. Etiskt ansvar avspeglar således etiska krav base-rade på nya samhällsvärderingar som företagen förväntas ställa upp på, oavsett om kraven sträcker sig längre än till nedskrivna regler såsom t ex lagar. Moralfilosofin²³⁸

235 Carroll 1991, s 39-48.

236 Carroll, s 40-41.

237 Carroll, s 41.

238 Se avsnitt 7.1.

Figur 3 - CSR-pyramiden (Carroll, 1991 s 42, vår bearbetning).

spelar en viktig roll i det etiska ansvaret. Vidare råder en påtaglig växelverkan mellan det etiska och det juridiska ansvaret eftersom värderingar driver på i riktning mot ökat juridiskt ansvar samtidigt som förväntningar på företag att agera mer etiskt än vad som reflekteras i det juridiska ansvaret ökar.²³⁹

4. Företag som agerar för att uppfylla samhällets förväntningar på dem som ”corporate citizens” – goda ”företagsmedborgare” – tar filantropiskt ansvar. Detta innebär att fö-retaget aktivt arbetar för mänsklig välfärd. Exempel är bidrag till kultur, utbildning el-ler till samhället i stort. Skillnaden mellan filantropiskt och etiskt ansvar är att ett före-tag som inte tar något filantropiskt ansvar alltjämt kan vara etiskt ansvarsföre-tagande. Även om samhället förväntar sig att företag är filantropiska bygger ett sådant ansvar helt och hållet på frivillighet och godtycklighet från företagens sida. Vidare innefattar CSR visserligen filantropi men består inte enbart av sådant ansvar, hävdar Carroll. Fi-lantropi är mindre viktigt än de övriga ansvarsområdena och kan betraktas som ”gräd-den på moset”, som Carroll uttrycker det.²⁴⁰

Slutligen kan framhållas att CSR-pyramiden delar in företagens sociala ansvarstagande i kate-gorier. Dessa skildrar företagens agerande, inte principerna bakom CSR. Således beskriver modellen snarare företagens sociala agerande, ett begrepp kallat Corporate Social Performan-ce, CSP. Carrolls kategorier kan alltså betraktas som ett pedagogiskt verktyg just för en sådan beskrivning.

Konkretisering av CSR-arbete

Beträffande företags CSR-arbete kan detta mer konkret stödjas av följande fyra punkter:²⁴¹

1. Utgå från Global Compacts tio principer och se till att dessa förstås och följs i organi-sationen. Säkerställ att principerna rimmar med företagets grundläggande värderingar, uppfattning av sina intressenter och affärsidé.

2. Ta intryck av OECD:s riktlinjer för multinationella företag där det ansvarfulla beteen-det beskrivs mer beteen-detaljerat, på operativ nivå. Riktlinjerna behandlar såväl företagens interna som externa arbete.

3. Låt tredje part certifiera miljö- och arbetsrättsliga frågor, ISO 14001²⁴² respektive SA8000²⁴³. Oavsett om någon certifiering görs bidrar ett medvetandegörande av dessa områden till att företaget utvecklas så som det önskar.

4. Ta intryck av Global Reporting Initiative (GRI) som är ett hjälpmedel för företag att redovisa sitt resultat i termer av ekonomi, socialt agerande och miljö. GRI kan använ-das både för att ta fram kärnpunkter i CSR-arbetet och för att underlätta redovisning av CSR-satsningar.

239 Carroll, s 41-42.

240 Carroll, s 43.

241 Brytting, s 241.

242 ISO14001 är en internationell miljöhanteringsstandard.