4 Resultat och diskussion
4.7 Oljeindustri: Shell
I Nigeria har utvinningen av olja lett till miljöskador vilket i sin tur påverkat livet för de bo-ende i närområdet negativt. De har genom detta haft svårt att bedriva jordbruk, fiske och an-nan näringsverksamhet. Ett av de bolag som verkar i området är Shell. Enligt vittnesmål har företaget haft nära samarbete med den diktatoriska nigerianska staten. Företaget har även hjälpt staten att slå ner protestaktioner mot den miljöskadliga verksamheten där i en del fall dödsoffer krävts.
4.7.1 Empiri Shell
Några representanter från Human Rights Watch besökte Nigerdeltat 1999. Under tio dagar det året besökte de områden som påverkats av multinationella företags verksamhet. Företagen i detta fall var Shell, Mobil, Agip och Elf. Under besöket mötte personerna från Human Rights Watch lokala invånare, ledare och lokala representanter för regeringen. Utifrån information från dessa och även utifrån egna observationer skrev de en rapport.
Av rapporten kan utläsas att oljebolagen i Nigerdeltat allvarligt hotar närliggande lokala samhällen och deras möjlighet att försörja sig. På grund av miljöutsläpp relaterade till olje-industrin har, i hela regionen, jordbruk och fiske skadats så till den grad att det i det närmaste blivit omöjligt att leva av dessa näringar. Vidare har tillgången till dricksvatten minskat och undernäring och sjukdom är vanligt förekommande i området.
Förekomsten av oljebolag har inverkat negativt på den lokala ekonomin och samhället i övrigt. Exempel är förlorad egendom, galopperande inflation, prostitution samt utländska ol-jearbetare som i många fall inte tar sitt faderskapsansvar. Organiserade protestaktioner och aktivism har regelmässigt tryckts ner av militären, ibland med dödsfall som resultat. I vissa fall har oljebolag även assisterat och hjälpt militären. Att förmedla nyheter och information från området är extremt svårt eftersom det inte finns någon yttrandefrihet i landet. Frånvaron av yttrandefrihet har försvårat gräsrotsaktivismen.476
Shell
Flera gånger har Shell anklagats av bl a Amnesty International och FN för brott mot de mänskliga rättigheterna i Nigeria. Anklagelserna har bland annat bestått i att Shell betalat mu-tor till regeringens styrkor för att de skall hålla den missnöjda befolkningen i schack. De in-ternationella protesterna nådde sin kulmen 1995 då aktivisten Ken-Saro Wiwa tillsammans med åtta andra motståndskämpar från Ogoni-folket avrättades efter en skenrättegång. Efter detta lovade Shell bättring och medias intresse för Nigeria svalnade. Vad har hänt sedan dess? Inte mycket, menar Anyakwee Nsirimovu från Institute for Human Rights and Humanitarian Law, en nigeriansk organisation som stödjer de människor som arbetar för folket i Nigerdel-tat.
Sedan 1950-talet har Shell bedrivit verksamhet i Nigerdeltat. Alltsedan dess har företaget samarbetat med de militärdiktaturer som styrt landet, i syfte att motarbeta alla krav från lokal-befolkningen om ersättning för skador som oljeutvinningen orsakar. När så har behövts har Shell köpt tjänster från militären – dödsskvadroner och försvinnanden är exempel på detta. Resultatet av Shells verksamhet är en omfattande miljökatastrof i deltat. Stora mängder olja släpps ut i floddeltat och dödar allt liv. Farliga gaser bildas när råoljan bränns på plats. Stora
jordarealer förstörs också av oljans framfart. Det har lett till en katastrof för ett flertal ur-sprungsfolk i området; Ijaw, Ogoni med flera kan inte längre tjäna ihop till sitt uppehälle och har fått sina mänskliga rättigheter kränkta.
Emellertid finns det folk som har kämpat mot den här utvecklingen. Ken Saro-Wiwa, ledare för organisationen Movement for the Survival of the Ogoni People (MOSOP), var bara en av dem. Men sedan mordet på honom har kampen fortsatt. Flera ursprungsfolksrörelser har käm-pat vidare tillsammans med miljöorganisationer som Environmental Rights Action (ERA) i Nigeria och andra organisationer utomlands. Mycket har hänt under årens lopp. Nigeria har i dagens läge demokratiserats, åtminstone på ytan. Shell hävdar att de har förbättrat sin verk-samhet. I praktiken har företaget främst satsat på att förbättra sitt rykte genom PR, utan att göra något vidare åt problemen på plats.477
Shells kommentar
Shell Nigeria hävdar att bolaget under senare år fått mycket uppmärksamhet och att de blivit noggrant granskade av bl a massmedia. Bolaget har i anledning av detta gjort genomgripande förändringar i sitt samhällsutvecklingsprogram Community Development Programme (CDP). En stor förändring är att Shell engagerar sig mer i samhället och mer noggrant lyssnar på vad boende i området har att säga.478
Shell Nigeria har under 2002 initierat ett nytt program som heter Sustainable Community Development. Programmet är en strategi för att förbättra alla kontakter mellan Shell och det nigerianska samhället. Strategin innebär vidare en noggrann uppföljning av samhälleliga frå-gor och angelägenheter, en starkare intern kontroll samt ökat ansvarstagande. Shell skall även i större utsträckning samarbeta med regeringen, lokala och internationella organisationer, samhället och aktieägare. Shell arbetar med strategiskt partnerskap med NGO:s, statliga myn-digheter, samhälleliga grupper och internationell välgörenhet. Inga beslut behöver längre fat-tas av endast en part utan alla Shells samhällsutvecklingsprogram bygger på medverkan från välgörenhetsgrupper. Detta nya förhållningssätt får långtgående verkningar, hävdar Shell.479
En aktivists kommentar
På Amnestys Internationals webbplats kommenterar Anyakwee Nsirimovu, en nigeriansk aktivist för mänskliga rättigheter, Shells åtagande. Han säger att Shell visserligen betalar pengar till staten men att problemet är att pengarna fastnar hos korrumperade politiker som, istället för att bygga skolor och sjukhus, använder dem för privata ändamål såsom att bygga egna villor utanför landet. Anyakwee Nsirimovu hävdar att Shell medvetet utnyttjar de nigeri-anska politikernas slapphet. Den miljömässiga standarden är mycket lägre än den som oljebo-laget normalt använder i andra delar av världen, menar han:
”Shells sociala ansvar är lika med noll. Vi säger inte att de inte får komma till Ni-geria, men vi kräver att de tar ansvar för resultatet av sin verksamhet. Som det är nu håller de standarden på en omänskligt låg nivå, eftersom de vet att politikerna inte bryr sig.”480
477 Human Rights Watch 2, 2000.
478 Shell, 2004 s 27.
479 Shell, s 27-33.
Civilprocess mot Shell i USA
I USA har högsta domstolen givit de anhöriga till Ken Saro-Wiwa tillstånd att driva ett civil-mål mot oljebolaget Shell som anklagas för att ha legat bakom författaren Ken Saro-Wiwa avrättning i november 1995. Saro-Wiwa och åtta andra personer från Ogoni-folket dömdes till döden i militärjuntans Nigeria sedan de lett protester mot oljeutvinningen i södra Nigeria. Enligt tidningen The Independent har Shell försökt stoppa en rättegång i USA då man häv-dar att offren inte var amerikaner. Stämningen mot Shell lämnades in 1996 då anhöriga an-vände sig av en lag som ger möjlighet att behandla mål i domstolar i USA mot företag som begår brott mot mänskliga rättigheter.481
4.7.2 Analys och diskussion Shell
Oljebolagen i Nigerdeltat hotar allvarligt närliggande lokala samhällen och deras möjlighet att försörja sig. På grund av miljöutsläpp relaterade till oljeindustrin har, i hela regionen, jord-bruk och fiske skadats så till den grad att det i det närmaste blivit omöjligt att leva av dessa näringar. Vidare har tillgången på dricksvatten minskat och undernäring och sjukdom är van-ligt förekommande i området. Organiserade protestaktioner och aktivism har regelmässigt tryckts ner av militären, ibland med dödsfall som resultat. I vissa fall har oljebolag även assi-sterat och hjälpt militären.
Oljebolagens agerande kan vara ett utslag av deras strävan att verksamheten i första hand skall gå med vinst. Vid en komparation av olika länders aktiebolagslagar är det tydligt att vinstsyftet482 har hög prioritet och att bolagens agerande således inte avviker från antagandet om att alla företag är ”vinstmaximerare”. Emellertid uppvisar bl a amerikansk bolagsrätt teck-en på att andra värdteck-en än bara vinst skall beaktas när bolagsledningteck-en fattar beslut. Styrelsteck-en i ett amerikanskt företag kan således besluta att t ex avbryta samarbetet med ett bolag som Shell eftersom det ligger i linje med deras ansvar mot det allmänna, jfr fallet Medical Com-mittee for Human Rights v. SEC483.
Emellertid har stater som är medlemmar av WTO få möjligheter att upprätta handelshinder mot Shell i Nigeria eftersom en stat inte får behandla importerade varor sämre än varor av samma slag som är inhemskt producerade. Framförallt får man inte diskriminera importerade varor med hänvisning till hur de är producerade, jfr dock asbest-målet484. Vidare har oljebola-gens verksamheter givit upphov till miljöförstöring, något som utgör en negativ extern effekt för samhället. Allt tyder på att bolagen inte behövt bära dessa kostnader. Därmed har de inte heller behövt beakta dessa i sina kostnadsanalyser med följd att de producerar mer än vad som är optimalt ur samhällelig synpunkt.485
Vidare strider Shells agerande mot det Edman skriver angående miljöetik vars kännetecken är kretsloppsförståelse, global solidaritet, konsekvensanalys och rätt till existens.486 Agerandet står inte heller i överrensstämmelse med s k dygdetik och det resonemang Brytting för angå-ende den formen av etik, nämligen att inom företagssfären bygger dygderna på vad som
481 Amnesty International 4, 2001. 482 Se avsnitt 3.7.1. 483 Se avsnitt 3.7.1. 484 Se avsnitt 3.5.2. 485 Se avsnitt 3.3.6. 486 Se avsnitt 3.3.
mera krävs i affärslivet, bl a smidigt samspel och samarbete. Dygderna skulle då kunna be-skrivas som hederlighet, rättvisa, förtroende och fasthet.487
Dessutom, att Shell bistått militären med hjälp att kväsa protester, vilket i vissa fall lett till att människor avlidit, strider mot pliktetiken som inte tillåter mord oavsett om de begås för att hindra att fler människor dör.488 Shells agerande strider även mot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den Internationella konventionen om medborgerliga och poli-tiska rättigheter rymmer bestämmelser om skydd mot tortyr, slaveri och slavhandel, och rätt till liv. Dessa har Shell i vissa fall brutit mot. Emellertid krävs att Nigeria undertecknat kon-ventionen för att den skall gälla i landet.489
Inte heller uppfyller Shell de krav som uppställs i Global Compacts tio principer. Bolagets agerande går även utanför OECD:s riktlinjer där det bl a framhålls att företagen skall respek-tera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas fortbildning.490 Shell har upprättat egna CSR-program efter att fått negativ publicitet i massmedia världen över. Framförallt har många människorättsorganisationer, såsom Human Rights Watch och Amnesty International, riktat kritik mot Shell.491 Människorättsaktivisten Anyakwee Nsirimo-vu hävdar att Shells åtagande inte håller måttet och att deras sociala ansvarstagande är intet värt. Skillnaden mellan Shells CSR-program och kritiken från dem som arbetar med mänskli-ga rättigheter väcker misstankar om att Shells agerande endast syftar till att skapa fasadlegiti-mation.492 Andra graverande uppgifter är att Shell försökt stoppa en rättegångsprocess mot bolaget vilken initierats av människorättsaktivisten Ken Saro-Wiwas släktingar. Dock tillät USA:s Högsta domstol att tvisten kunde prövas av domstol i USA.
4.7.3 Sammanfattning Shell
Vinstsyftet verkar överskugga andra värden i Shells verksamhet eftersom bolaget inte på ett godtagbart sätt åtgärdat problem som dess verksamhet givit upphov till. Oljeindustrin har ge-nererat miljöutsläpp vilket borde stävjas genom kraftfullare miljölagar till skydd för dem som drabbats av miljöutsläppen. Även om Shell initierat olika program i syfte att ta större ansvar för sin verksamhet verkar dessa mest som ett sätt för Shell att polera sin fasad utan att samti-digt ”städa inomhus”.
Det faktum att Shell hjälpt den nigerianska militären att slå ner protestaktioner kan vara ett utslag av att andra intressenter än aktieägare aldrig eller sällan givits möjlighet att påverka styrningen av bolaget. Bolaget har vidare, genom sitt agerande, indirekt bidragit till att kränka mänskliga rättigheter.
Eftersom CSR är ett frivilligt åtagande finns inget sanktionssystem som reglerar ageranden som strider mot dylika åtaganden. Flagranta avvikelser, som i detta exempel, påminner om att arbetet med att kodifiera de värden CSR bygger på måste gå vidare.
487 Se avsnitt 3.3.3. 488 Se avsnitt 3.3.2. 489 Se avsnitt 3.5.1. 490 Se avsnitt 3.6.1. 491 Se avsnitt 3.5.4. 492 Se avsnitt 3.3.7.