Vattenförsörjning: Bechtel Corporation

Försörjningen av dricksvatten i den bolivianska staden Cochabamba privatiserades 1999. Bechtel Corporation m fl höjde vattenavgifterna med upp till 300 %. Stora protester utbröt vilket ledde till att många människor arresterades och vid sammandrabbningar mellan lokal-befolkning och regeringens kravallpolis dödades minst en person.

4.4.1 Empiri Bechtel Corporation

I Cochabamba, en av de större städerna i Bolivia, skapades, som ett led i Världsbankens om-strukturering av Bolivias skulder, ett s k strukturanpassningsprogram. Detta förde med sig en våg av privatiseringar och nedskärningar inom samhällsservice. Försörjningen av dricksvatten i Cochabamba, belägen i en nästan ökentorr region med stor vattenbrist, privatiserades 1999. De bolivianska myndigheterna hyrde ut Cochabambas vatten till ett nybildat bolivianskt före-tag, Aguas del Tunari, en division inom den amerikanska byggjätten Bechtel Corporation. År 2000 övertogs, genom koncession, verksamheten av International Waters, ett konglomerat av det bolivianska bolaget, det italienska Edison SpA och Bechtel Corporation. Genom lagstift-ning som godkänts av Bolivias kongress och president gavs vidare International Waters makt

422 Se avsnitt 3.2.

423 Se avsnitt 3.7.3.

att kontrollera bevattningssystem och bybrunnar på landsbygden.⁴²⁵ Delvis hade sådana sy-stem byggts inom projekt utan statliga bidrag.⁴²⁶

International Waters höjde vattenavgifterna med, i vissa fall, upp till 300 %. I ett land där minimilönen är mindre än 100 dollar i månaden uppgick vattenräkningarna ibland till 20 dol-lar per månad; en kostnad för att livnära en familj på fem personer i två veckor. En protest-storm utbröt och en folkrörelse – La Coordinadora, Koalitionen till försvar för vattnet och livet – bildades i januari 2000. Genom massmobilisering stoppade Koalitionen all verksamhet i Cochabamba under fyra dagar. Under januari och februari 2000 begav sig miljontals bolivi-aner till Cochabamba. En generalstrejk genomfördes och alla transporter hindrades. Regering-en svarade med ett löfte om Regering-en prissänkning; något som aldrig infriades. KoalitionRegering-en anord-nade en fredlig demonstration i februari 2000 varvid krav restes på att lagen om dricksvatten och renhållning skulle dras tillbaka. Vidare krävde Koalitionen att de förordningar som tillät privatisering skulle ogiltigförklaras, att vattenkoncessionen skulle upphävas och att medbor-garna skulle få vara med att utarbeta en vattenresurslag. Koalitionens grundläggande argu-ment var att vatten måste betraktas som gemensam egendom. Slagord som ”Vatten är Guds gåva och inte en vara” och ”Vatten är liv” användes.427

I april 2000 införde regeringen undantagstillstånd i syfte att tysta protesterna. Många akti-vister arresterades och medier censurerades. Vid sammandrabbningar mellan lokalbefolkning och regeringens kravallpolis dödades minst en person.⁴²⁸ Folkrörelsen, som förenade stad och land, tvingade regeringen att säga upp kontraktet med International Waters i april 2000. Aqu-as del Tunari och Bechtel lämnade Bolivia och det tidigare kommunala vattenbolaget, Servi-cio Municipal del Aqua Potable y Alcantarillado (SEMAPO) övergick till det bolivianska folket.⁴²⁹

Som en reaktion stämde Bechtel den bolivianska staten på 25 miljoner dollar i kompensa-tion inför ICSID, Världsbankens internakompensa-tionella centralorgan för biläggande av investerings-tvister. Världsbanken hade, som nämnts, varit inblandad i privatisering av vattenförsörjningen i Cochabamba.⁴³⁰ Bechtels stämning har fört med sig att den bolivianska regeringen regelmäs-sigt trakasserar och hotar Koalitionens aktivister.

Bechtel är också engagerat i en rad andra länder, däribland Irak. Företaget har tecknat kon-trakt värda 680 miljoner dollar för återuppbyggnad av Irak. Konkon-trakten avser bl a kommunala vattenlednings- och kloaksystem, större bevattningsstrukturer, muddring, reparation och mo-dernisering av hamnen i Umm Qasr. Företagets verksamhet i Irak är enligt Vandana Shiva ett recept på katastrof. ⁴³¹

4.4.2 Analys och diskussion Bechtel Corporation

Försörjningen av dricksvatten i Cochabamba privatiserades 1999 när de bolivianska myndig-heterna lät ett nybildat bolivianskt företag ta över ansvaret. Året därpå övertogs verksamheten

425 I oktober 1999 antogs ”lagen om dricksvatten och renhållning”. Härigenom avskaffades de statliga subven-tionerna och privatisering möjliggjordes.

426 International Union of Food, Agricultural, Hotel, Restaurant, Catering, Tobacco and Allied Workers’ Associations, 2004 s 6.

427 Shiva, 2003 s 1.

428 Det förekommer uppgifter om upp till sex döda (Filmen The Corporation, se avsnitt 1.1).

429 Shiva, s 1.

430 Kjellström et al., 2005 s 180.

av International Waters, en sammanslutning av det bolivianska bolaget, det italienska Edison SpA och amerikanska Bechtel Corporation.

International Waters höjde emellertid vattenavgifterna med upp till 300 % och i många fall uppgick de månatliga avgifterna till 20 % av en genomsnittlig boliviansk månadslön.

Vad vi här ser prov på är bristande konsekvensanalys och en cynisk människosyn. Aktiebo-laget och dess motsvarigheter är visserligen juridiska personer med fördelar såsom frihet från personligt betalningsansvar för bolagets skulder och att man bara ansvarar med sitt insatta aktiekapital.⁴³² Emellertid medför vinstintressets överordnade ställning att andra intressen, t ex att alla bolivianer skulle kunna åtnjuta dricksvatten till en för dem rimlig kostnad, lätt åsidosätts.⁴³³ Privatiseringen av Cochabambas vatten är ett exempel på detta.

En proteststorm utbröt av naturliga skäl och under januari och februari 2000 begav sig mil-jontals bolivianer till Cochabamba. Regeringen lovade prissänkningar som aldrig infriades. I april 2000 införde regeringen istället undantagstillstånd i syfte att tysta protesterna. Många aktivister arresterades, medier censurerades och vid sammandrabbningar mellan lokalbefolk-ning och regeringens kravallpolis dödades åtminstone en person.

Stora multinationella företag har här fått mycket stor makt, så stor att de i praktiken kan styra länder att öppna eld mot sina egna medborgare. Bechtel Corporation m fl kunde i kraft av sin ekonomiska makt förmå den bolivianska regeringen att ingå en allians där regeringen sedermera sökte vilseleda människor att tro att de väntade bättre tider.⁴³⁴

Det agerande Bechtel Corporation m fl visade prov på åskådliggör tydligt hur aktieägarnas intressen går före andra intressenters. Primära intressenter, t ex kunder, förbisågs helt och hållet. Vidare verkar Bechtel Corporation m fl kraftigt ha underskattat sekundära intressenter såsom exempelvis massmedia. Massmedia kan ju genom sin nyhetsrapportering lyfta fram oegentligheter och påverka den allmänna opinionen beträffande företag.⁴³⁵

Om etik handlar om att främja det gemensammas bästa, d v s något som bygger på värden som av de flesta upplevs som goda, värdefulla och eftersträvansvärda, lyckades Bechtel Cor-poration m fl inte med detta. I stället verkar företagsgruppen snarare ha handlat i linje med Friedmans uttalande om att ekonomi och etik inte skall sammanblandas och att verksamhetens enda samhälleliga skyldighet är att generera vinst.⁴³⁶

Hade i Bechtel Corporation m fl funnits ett större inslag av arbetstagarrepresentation där de anställda hade kunnat utöva inflytande på företagets verksamhet, hade sannolikt en mer nyan-serad diskussion förts och prishöjningar på upp till 300 % kunnat undvikas.⁴³⁷

Det agerande Bechtel Corporation m fl uppvisade strider bl a mot Caux Round Tables all-männa principer 1, 2 och 4 samt en rad av dess sakägarprinciper beträffande kunder.⁴³⁸ I Caux Round Tables allmänna princip 1 stadgas bl a:

”Ett företags värde för samhället ligger i det välstånd och den sysselsättning som företaget skapar och de marknadsvärdiga produkter och tjänster som det förser konsumenter med till ett rimligt pris i förhållande till kvalitet. För att skapa ett sådant samhällsvärde måste företaget upprätthålla sin egen ekonomiska hälsa

432 Se avsnitt 3.1.1. 433 Se avsnitt 3.7.1. 434 Se avsnitt 3.4.1. 435 Se avsnitt 3.2. 436 Se avsnitt 3.3. 437 Se avsnitt 3.7.3. 438 Se avsnitt 7.9.

och vitalitet, men enbart överlevnad är inte ett tillräckligt mål… Som ansvarsfull medborgare av lokala, nationella, regionala och globala samhällen i vilka de be-driver verksamhet, deltar företagen i formandet av framtiden för dessa samhäl-len.”

Vidare stadgas i Caux Round Tables allmänna princip 4 bl a att ”dessutom bör [företagen]

erkänna att en del handlingar, trots att de är lagliga, ändå kan få olyckliga konsekvenser”.

I Caux Round Tables sakägarprinciper beträffande kunder punkt 1 stadgas att ”[företagen]

har därför ett ansvar att förse [sina] kunder med produkter och tjänster av högsta kvalitet i överensstämmelse med deras önskemål”.

Bechtels m fl agerande ligger inte heller i linje med några av OECD:s riktlinjer. Dessa

an-ger bl a att konsumenters intressen skall tillvaratas.⁴³⁹ På sin höjd har Bechtel m fl uppnått nivå två i Carrolls pyramid, d v s företagsgruppen lyckas varken ta något etiskt eller filantro-piskt ansvar.⁴⁴⁰ Denna iakttagelse förstärks av att Bechtel stämde den bolivianska staten på 25 miljoner dollar i kompensation inför ICSID och därmed bidrog till den bolivianska regering-ens trakasserier av Koalitionregering-ens aktivister.441

4.4.3 Sammanfattning Bechtel Corporation

När försörjningen av dricksvatten privatiserades i den bolivianska staden Cochabamba 1999 höjde Bechtel Corporation m fl vattenavgifterna med upp till 300 %. I många fall uppgick avgifterna per månad till 20 % av en genomsnittlig boliviansk månadslön. Vinstintresset med-förde att andra intressen åsidosattes. De protester som utbröt ledde till att regeringen inmed-förde undantagstillstånd. Många aktivister arresterades, medier censurerades och vid samman-drabbningar mellan lokalbefolkning och regeringens kravallpolis dödades minst en person. Bechtel Corporation m fl hade i detta fall mycket stor makt, vilket i praktiken styrde den bolivianska regeringen att öppna eld mot sina egna medborgare.

Det agerande Bechtel Corporation m fl uppvisade rimmar illa med Caux Round Tables principer samt OECD:s riktlinjer. Bechtels m fl beteende nådde inte högre än till nivå två i Carrolls pyramid, d v s företagsgruppen tog endast ekonomiskt och juridiskt ansvar. När Bechtel senare stämde den bolivianska staten på 25 miljoner dollar i kompensation var detta ytterligare en bekräftelse på denna iakttagelse.