D OMSTOLSBEHANDLINGEN

Som framgår av avsnitt x är det få fall av misstänkta brott mot insiderstrafflagens regler som leder till prövning i domstol, och kritik har från flera håll riktas mot samhällets kontroll- och sanktionssystem. För att effektivisera hanteringen av denna typ av brottslighet har polis- och åklagarväsende genomgått stora förändringar och fått tillgång till ökade resurser. I takt med att den finansiella marknaden vuxit har också FI fått ökade resurser för att kunna utöva tillsyn och övervakning av marknaden.

Möjligheterna till att upptäcka och utreda brott har således förbättrats. Det är emellertid även viktigt att misstanke om brott utreds snabbt och effektivt, och att misstanke om brott leder till en snabb behandling i domstol med adekvat påföljd. Mål om ekonomisk brottslighet ställer domstolarna inför svårigheter som normalt inte förekommer i t.ex. brottmål. Den finansiella marknaden är komplicerad och mångfacetterad, även i domstolarna skulle därför en ökad kompetens vara önskvärd.

Möjligheten att införa speciella domstolar för ekonomisk brottslighet lades fram i Regeringens proposition Om domstolar och ekobrotten, 1984/85:178.

Man ansåg att goda förutsättningar för en snabb, effektiv och kvalificerad handläggning av mål om ekonomisk brottslighet skulle skapas genom en specialdomstol. Kravet på rättsäkerhet skulle också tillgodoses för den enskilde, då denne inte behöver sväva i ovisshet under de långa handläggningstider som är brukliga, och få sitt mål prövat av en domstol som är särskilt lämpad för uppgiften och insatt i de förhållanden och sedvänjor som råder på marknaden.

Förslaget innebar att handläggningen av vissa ekonomiska brott såsom skattebrott, gäldenärsbrott och valutabrott skulle koncentreras till ett begränsat antal tingsrätter, s.k. Eko-tingsrätter. De domare som skulle komma att handlägga målen får härmed en bred erfarenhet av denna typ av

291 Prop. 1999/20:109 s 39.

292 Id s 48.

293 ”Åklagare brister i kompetens”, Nöteberg, R, Dagens Nyheter debatt 02-01-15.

294 ”Ekoåklagare tillbakavisar kritik”, Fels, S – Gripenberg, P, Dagens Nyheter debatt 02-01-16.

mål. Även experter skulle knytas till dessa specialdomstolar, och ingå i rätten såsom särskilda ledamöter.²⁹⁵

Eko-tingsrätterna infördes 1986,²⁹⁶ men antalet mål som behandlades blev få, och då nackdelarna ansågs vara större än fördelarna avskaffades Eko-tingsrätterna.²⁹⁷ Möjligheten att ha en ekonomisk expert som ledamot av domstolen när frågan rör ekonomisk brottslighet finns dock kvar i 1 kap 8 § RB.

Även på senare tid har röster höjts för inrättandet av en specialdomstol för ekonomisk brottslighet. I en motion till Riksdagen föreslogs att en ekobrottsdomstol inrättas, eftersom den ekonomiska brottsligheten anses så speciell att den därför kräver extraordinära insatser.²⁹⁸ Motionen fick dock avslag i Justitieutskottets betänkande, vari angavs att försiktighet krävs vid inrättandet av nya specialdomstolar. RB:s regler som möjliggör för varje tingsrätt att vid behov handlägga brottmål med särskilda ledamöter ansågs utgöra ett bättre alternativ för att stävja den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet menade att problemen med de långa handläggningstiderna vid mål om ekonomisk brottslighet skulle kommas till rätta med genom den effektivisering av förfarandet i allmän domstol som föreslogs i förarbetena till insiderstrafflagen.²⁹⁹

7.5 Sammanfattande slutsatser

Direktivet innebär när det införlivats i svensk rätt en effektivare marknadstillsyn och marknadsövervakning av värdepappersmarknaden. FI har tidigare med EBM aktualiserat en rad förslag till förbättringar inom detta område i samband med att insiderlagstiftningen setts över under senare år. I samband därmed föreslog bägge myndigheterna införande av sanktionsavgifter som ett komplement till en straffrättslig påföljd vid misstanke om insiderbrott. De nya EG-direktiven öppnar nu upp för ett sådant system, vilket kommer att förbättra marknadstillsynen och effektiviteten i sanktionssystemen.

Införandet av direktiven innebär för FI bl a följande:

• Undersökningsverksamheten kan förbättras genom att frågerätten utökas och ges fler möjligheter som t ex att frysa finansiella tillgångar. För att omsätta detta i praktiken behöver formerna för samverkan mellan FI och EBM utvecklas ytterligare.

• Omfattningen på FI:s undersökningsverksamhet ökas genom att inte bara insiderbrott skall undersökas utan också ett antal andra förseelser som sanktioneras av de nya EG-direktiven.

• Möjligheten att snabbt sanktionera beteenden med sanktionsavgifter öppnas. De organisatoriska och administrativa formerna för att utdöma sådana sanktionsavgifter måste därmed utvecklas.

295 Jfr Sø- og handelsretten i Danmark.

296 Prop. 1984/85:178. lag xx

297 Prop. 1989/90:71. lag xx

298 Motion 1999/2000:Ju422.

299 Justitieutskottets betänkande 1999/2000:JuU4, med hänvisning till prop 1999/2000:109.

Det finns flera utländska exempel på administrativa sanktionssystem avseende otillåten insiderhandel. Sådans system förekommer bland annat i England, USA, Frankrike, Spanien och Hongkong.³⁰⁰ I England infördes administrativa sanktioner i och med införandet av Financial Services and markets Act 2000, FISMA 2000. Den centrala bestämmelsen är FISMA 2000 sec. 18, som omfattar såväl insiderhandel som kursmanipulation.

Objektiveringen av gärningsmannaskapet framgår av sec. 118(1)(c), som betonar att hänsyn skall tas till inställningen hos ”a regular user of that market”.

Ett administrativt sanktionssystem skulle kunna utformas så att sanktionen enligt huvudregeln alltid skulle vara en administrativ avgift när exempelvis insiderförseelse har konstaterats. En sådan avgift kunde bestämmas med utgångspunkt i den vinst eller uteblivna förlust som erhållits genom den otillåtna affären. Om det otillåtna förfarandet däremot är av allvarligare art bör ärendet anmälas till åklagare för brottsutredning. Med allvarligare art avses fall där uppsåt misstänks och vinsten betydande, eller förfaringssättet varit graverande eller systematiskt.

Bekämpningen av marknadsmissbruk skulle underlättas av att samarbetet mellan FI och EBM förstärks, och att gränsdragningen mellan de två organens respektive roll i utredningsarbetet klargörs. FI:s främsta mål är att upprätthålla finansmarknadens integritet, och FI har att utarbeta rekommendationer och se till att dessa följs för att skydda finansmarknaden.

EBM strävar i stället till att säkerställa att insiderstrafflagen efterföljs och att de som bryter mot lagen straffas. Dessa två olika mål kan resultera i att olika åtgärder anses lämpliga i kampen mot informationsbrotten.

Kompetenshöjande åtgärder för personer som har att avgöra frågor om marknadsmissbruk skulle kunna vara ett sätt att komma tillrätta med det informationsövertag som marknadens aktörer ofta har i denna typ av mål.

Möjligen skulle en särskild domstol, modell den danska SØ- og handelsretten, kunna bidraga till att underlätta bedömningen av mål rörande ekonomisk brottslighet i avsikt att överbrygga detta informationsövertag.

300 Översyn av insiderlagstiftningen, Rapport den 9 juli 1999 s 10 ff.