Danmark .1 Inledning .1 Inledning

I Danmark bereds ärenden om tillsättning av domare av det i förhål-lande till Domstolsstyrelsen⁴ och Justitsministeriet fristående organet Dommerudnævnelsesrådet.⁵

Dommerudnævnelsesrådet ger förslag till justitieministern inför tillsättning av alla domaranställningar förutom anställningen som pre-sident i Højesteret, som väljs av och bland domstolens domare.

Rådets verksamhet regleras i 43 a–d §§ retsplejeloven.

5.2.2 Dommerudnævnelsesrådets organisation

Dommerudnævnelsesrådet består av en domare i Danmarks högsta domstol, Højesteret, nominerad av den domstolen, en domare från någon av landsretterne nominerad av landsretterne, en domare från byret nominerad av Den Danske Dommerforening, en advokat nomi-nerad av danska Advokatrådet samt två representanter för allmän-heten nominerade av organisationerna Kommunernes Landsforening och Dansk Folkeoplysnings Samråd. Rådets medlemmar utses av justitieministern.

Dommerudnævnelsesrådet håller elva möten per år.

Rådet biträds i praktiska frågor av ett sekretariat som hör till Dom-stolsstyrelsen.⁶

4 Den danska motsvarigheten till Domstolsverket.

5 Information om Dommerudnævnelsesrådet finns på dess webbplats: www.domstol.dk/

Dommerudnaevnelsesraadet/Pages/default.aspx

6 Dommerudnævnelsesrådets beslut fattas dock oberoende av Domstolsstyrelsen. Se avsnitt 5.2.1.

SOU 2017:85 En nordisk utblick

5.2.3 Förfarandet Inledande beredning

Anställningsärenden inleds med att Domstolsstyrelsen annonserar att en anställning är ledig. Sökandena ska skicka sina ansökningshand-lingar med bilagor elektroniskt till Dommerudnævnelsesrådets sekre-tariat.

Domstolsstyrelsen tar fram en förteckning över sökandena. Lis-tan skickas till Dommerudnævnelsesrådets ledamöter samt till Den Danske Dommerforening och Dommerfuldmægtigforeningen. Leda-möterna får också kopia av ansökningshandlingarna. Om det finns sökande som är eller har varit advokater, skickas kopia av listan även till danska advokatsamfundet.

Chefen för den aktuella domstolen får yttra sig över sökandena.

Om det är fråga om en anställning i en byret, remitteras frågan även till presidenten i den landsret som aktuell byret hör till. Om det gäller en anställning som byretspræsident är det i stället domarna i dom-stolen som får yttra sig innan frågan remitteras till överrättspresiden-ten. Är det fråga om anställning av landsretspræsident, tas yttrande in från plenum i aktuell landsret.

Intervjuer, tester och referenser

Dommerudnævnelsesrådets handläggning sker i allmänhet på endast skriftligt underlag. Av den anledningen betonas i informationen till sökande att ansökan bör innehålla utlåtanden från tidigare och nuva-rande arbetsgivare, i syfte att rådet ska ha bästa möjliga underlag för sitt förslag. Om sökanden redan är offentlig tjänsteman, finns det, enligt en särskild bestämmelse i 8 § tjenstemandsloven, en skyldighet för närmaste chef att ge sökanden skriftliga vitsord.

Huvudregeln är att Dommerudnævnelsesrådet inte håller intervjuer med sökandena. Det finns dock en möjlighet, enligt rådets arbetsord-ning, att intervjua sökande vid behov. Om en sökande har intervjuats av rådet i ett tidigare ärende, hålls normalt inte någon ny intervju.⁷

7 Se Dommerudnævnelsesrådets årsredovisning för år 2016 på www.domstol.dk/

Dommerudnaevnelsesraadet/Nyheder/ovrigenyheder/Documents/DUR_aarsrapport_2016.pdf

En nordisk utblick SOU 2017:85

120

Rådet har möjlighet att ta hjälp av extern konsult för bl.a. person-lighetstester. Hittills har den möjligheten använts endast avseende an-ställningar som chef för domstol (præsident).

Meritvärdering

Den traditionella danska domarkarriären innefattar anställning som dommerfuldmægtig, vilket normalt sett innebär tre års tjänstgöring med eget dömande i brottmål och tvistemål, eller anställning hos Justitsministeriet.

Fortfarande har de flesta av de domare som utnämns den traditio-nella bakgrunden. Det finns dock numera en uttalad strävan mot att rekrytera domare från en bredare krets, i syfte att få bredare och mer allsidiga erfarenheter på alla nivåer i domstolssystemet.⁸

Önskemålet om att rekrytera domare från en bredare krets har kommit till uttryck i lagtext. Vid tillsättningen av domaranställningar ska, enligt 43 § retsplejeloven, en samlad värdering ske av sökandens kvalifikationer i förhållande till den aktuella anställningen. Det ska läggas avgörande vikt vid sökandens juridiska och personliga kvalifi-kationer. Också bredden i sökandens juridiska erfarenhet ska, enligt paragrafen, tillmätas vikt. Vidare ska det vid värderingen tas hänsyn till att det vid domstolarna bör finnas domare med olika slags juridisk erfarenhet.

Normalt sett, med undantag enbart för de allra mest kvalificerade juristerna, krävs enligt Dommerudnævnelsesrådets praxis, adjunk-tion i överrätt för att en sökande ska kunna få en domaranställning.

Sådana förordnanden kan sökas av både av den som är dommerfuld-mægtig och av den som har arbetat utanför domstolarna.

Danska jurister kan även få en inblick i arbetet som domare i byret genom tillfälliga domarförordnanden. Sådan adjunktion kallas byrets-konstitution. Det är möjligt för danska jurister att söka adjunktion först i byret för att meritera sig för adjunktion i landsret. Det före-kommer också att en jurist som redan har adjungerat i landsret söker adjunktion i byret i syfte att förbättra sina möjligheter att få en ordi-narie anställning som domare i byret.

8 Se Dommerudnævnelsesrådets årsredovisning för år 2016 på www.domstol.dk/

Dommerudnaevnelsesraadet/Nyheder/ovrigenyheder/Documents/DUR_aarsrapport_2016.pdf

SOU 2017:85 En nordisk utblick

Dommerudnævnelsesrådets förslag

Rådet föreslår endast en sökande per ledig anställning, vilket innebär att rådet måste lämna nytt förslag om den som föreslagits inte kan tillträda anställningen. Förslaget fastställs efter diskussion bland leda-möterna. Om ledamöterna inte kan enas sker en omröstning. Ord-föranden har i så fall utslagsröst. Förslaget ska vara motiverat och eventuella skiljaktiga meningar ska framgå av förslaget (43 a § rets-plejeloven).

Förslaget lämnas till justitieministern, som regelmässigt följer Dom-merudnævnelsesrådets förslag.

Formellt sett beslutas domarutnämningarna av den danska kungen.

5.2.4 Offentligheten i förfarandet

I Danmark offentliggörs lediga domaranställningar, enligt den huvud-regel som gäller för offentliga anställningar (se 5 § första stycket tjenste-mandsloven).

När ansökningsfristen har löpt ut är rätten att få del av listan med namnen och eventuella övriga uppgifter som krävs för att identifiera sökandena begränsad. Medsökande i ärendet och organisationer vars medlemmar är naturliga som sökande till anställningen, dvs. bl.a.

fackförbund för jurister, kan få uppgifter om vilka som har sökt (5 § tredje stycket tjenstemandsloven).

En sökande har möjlighet att, före ansökningstidens utgång, lämna en skriftlig begäran till Dommerudnævnelsesrådet om att sådana upp-lysningar som ska lämnas ut till medsökande och vissa organisationer inte ska vara offentliga. I så fall ska det antecknas på sökandelistan när den lämnas ut. Om det finns en sådan anteckning på listan, får den som tagit del av listan, t.ex. en medsökande, inte sprida uppgifterna vidare. Överträdelse mot det förbudet straffas med böter (5 § fjärde och femte stycket tjenstemandsloven).

Samma dag som Dommerudnævnelsesrådet har lämnat sitt för-slag, som innehåller endast en kandidat per anställning, till justitie-ministern offentliggörs namnet på den föreslagna kandidaten genom ett pressmeddelande och på rådets hemsida. Eventuell sekretess upp-hör då alltså att gälla för identiteten på den kandidat som föreslås.

En nordisk utblick SOU 2017:85

122

5.3 Finland