Domarnämndens, Domstolsverkets och domstolarnas ansvar för rekrytering och domstolarnas ansvar för rekrytering

9.4.1 Inledning

Vid rekryteringen av ordinarie domare har Domarnämnden, Dom-stolsverket och de enskilda domstolarna olika roller. En förutsättning för att domaryrket ska vara så attraktivt att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna kan rekryteras till ordinarie domar-anställningar är ett fungerande samspel mellan alla dessa myndigheter.

Som en bakgrund till våra överväganden i senare avsnitt ska vi här kort beskriva hur rollfördelningen ser ut.

9.4.2 Domarnämnden

Domarnämnden är en självständig myndighet under regeringen som, enligt 2 och 3 §§ utnämningslagen, har två uppdrag:

1. att bereda ärenden om utnämning av ordinarie domare och lämna förslag till regeringen i sådana ärenden samt

2. att bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekry-teringsbehovet av ordinarie domare.

Domarnämndens huvudsakliga uppdrag gäller alltså rekrytering av ordinarie domare. Begreppet ordinarie domare definieras i 1 § utnäm-ningslagen.⁴ I förarbetena uttalades följande om de två huvudsakliga uppdragen (SOU 2008:125 s. 334 f.):

4 Ordinarie domare är, enligt bestämmelsen, justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika av-delningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdom-stolen, president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt, lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt, tekniska råd, patentråd, ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen samt ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

SOU 2017:85 Det krävs samordnade åtgärder för att säkerställa rekryteringen av ordinarie domare

Nämndens uppgift ska vara att till regeringen lämna förslag på lämpliga kandidater till lediga domarbefattningar. Nämndens kandidatförslag kan grunda sig både på en genomgång av inkomna ansökningshandlingar be-träffande en viss ledigförklarad anställning och på […] generellt utfor-made intresseanmälningar […].

Nämnden föreslås, utöver att bereda ansökningar och lämna kandi-datförslag till regeringen, som berörts också bedriva ett aktivt rekryter-ingsarbete för att öka förutsättningarna för en bred rekrytering med kvalificerade kandidater.

Uppdraget att bereda ärenden om utnämning av ordinarie domare och lämna förslag till regeringen i sådana ärenden beskrivs i avsnitt 4.

Det aktiva och långsiktiga arbetet för att tillgodose rekryterings-behovet av ordinarie domare, enligt 3 § utnämningslagen, består i att Domarnämnden informerar om domaryrket och om ansöknings-förfarandet bl.a. via sin webbplats och på sammankomster för jurister.

Vidare för Domarnämnden statistik över rekryteringen av ordinarie domare och redovisar uppgifter om bl.a. antalet sökande per ärende om utnämning av ordinarie domare i sin årsredovisning. Bestämmelsen i 3 § utnämningslagen innebär inte att Domarnämnden är den enda myndigheten som har i uppgift att verka för att tillgodose rekryterings-behovet av ordinarie domare. Även Domstolsverket och de enskilda domstolarna har viktiga roller i det arbetet (se avsnitt 9.4.3 och 9.4.4).

Domarnämndens uppdrag omfattar även att bereda ärenden om utnämning av hyresråd och att lämna förslag till regeringen i ären-den om tidsbegränsade anställningar som (tf.) domare eller hyres-råd, om anställningen avser ett år eller längre. En annan uppgift för Domarnämnden är att bereda ärenden om nominering av Sveriges kandidater till domare och generaladvokater enligt lagen (2014:414) om nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Domarnämnden beslutar också, enligt 1 § förordningen (2013:391) om Domarnämndens för-ordnande av särskilda ledamöter i allmän domstol och i allmän förvalt-ningsdomstol, om förordnanden av sakkunniga ledamöter i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. En fullständig förteckning över Domarnämndens olika uppdrag finns på Domarnämndens webb-sida.⁵

5 www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domarnamnden/

Det krävs samordnade åtgärder för att säkerställa rekryteringen av ordinarie domare SOU 2017:85

174

9.4.3 Domstolsverket

Domstolsverket är en central förvaltningsmyndighet under regeringen.

För alla myndigheter gäller bl.a. att de fortlöpande ska utveckla verksamheten, att de i samverkan med andra myndigheter ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken och att de ska skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet (6 och 8 §§ myndighetsförordningen).

Det mer specifika uppdraget för Domstolsverket är, enligt 1 § första stycket förordningen (2007:1073) med instruktion för Dom-stolsverket, att ge administrativt stöd och service åt de allmänna dom-stolarna, de allmänna förvaltningsdomdom-stolarna, hyres- och arrende-nämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Dom-stolsverket ska

1. i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt,

2. åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning,

3. vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitets-arbete,

4. arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verk-samheten, och

5. arbeta för god samverkan mellan domstolarna och med andra be-rörda myndigheter.

I sitt arbete ska Domstolsverket iaktta domstolarnas självständighet enligt regeringsformen (1 § andra stycket förordningen med instruk-tion för Domstolsverket).

Domstolsverket lämnar tekniskt och administrativt stöd till dom-stolarna och ansvarar för domdom-stolarnas målhanteringssystem.

I fråga om rekrytering av ordinarie domare finns en skyldighet för Domstolsverket att anmäla till Domarnämnden när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas (1 b § förordningen med instruktion för Domstolsverket).

Domstolsverket ska som central förvaltningsmyndighet på olika sätt skapa förutsättningar för att driva den statliga arbetsgivarpoliti-ken i Sveriges Domstolar. I det ligger bl.a. att skapa goda

förutsätt-SOU 2017:85 Det krävs samordnade åtgärder för att säkerställa rekryteringen av ordinarie domare

ningar för rekryteringen av ordinarie domare. Domstolsverket för-delar Sveriges Domstolars budget mellan sin egen verksamhet och domstolarna. I det ligger bl.a. att fördela ekonomiska resurser till den särskilda domarutbildningen och för anställningar som ordinarie domare. Vidare driver Domstolsverket olika projekt som syftar till att säkra den framtida kompetensförsörjningen avseende alla personal-kategorier inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket har också ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för domstolarna att utveckla verksamheten på de områden som gör domstolarna till attraktiva arbetsplatser. I det ligger bl.a. ett bra teknikstöd.

Introduktionen och utbildningen av nyutnämnda ordinarie domare kan sägas vara en del av rekryteringsförfarandet i vid bemärkelse. Det är Domstolsakademin, som bedrivs inom Domstolsverket, som har huvudansvaret för all kompetensutveckling som riktar sig till ordinarie domare och som avser domarens juridiska kompetens.⁶ Inom ramen för Domstolsakademin finns ett centralt kursutbud. Det utgörs av särskilda kurser som har tagits fram med utgångspunkt i ordinarie domares utbildningsbehov inom olika ämnesområden. Syftet är att det centrala kursutbudet ska möta utbildningsbehov som finns över hela landet. Det centrala kursutbudet finns förtecknat i en kurskatalog.⁷

Utöver det centrala kursutbudet genomför Domstolsakademin också domstolsspecifika utbildningsinsatser. De syftar till att möta kompetensutvecklingsbehov som är specifika för en grupp domstolar, en enskild domstol eller en enskild medarbetare. Domstolsakademin kan också ge ekonomiskt stöd till olika nätverk, som bildas av anställ-da med särskilt intresse för ett visst ämnesområde i syfte att dessa ska kunna förkovra sig och utbyta erfarenheter. Vidare deltar Domstols-akademin i internationella samarbeten, vilket innebär att det finns möjlighet för domare att ansöka om att delta i t.ex. utbyten med andra domstolar i Europa.⁸

6 Domstolsakademin har också ansvaret för de centrala notarie- och fiskalsutbildningarna samt för utbildningarna för föredragande och beredningsjurister.

7 Domstolsakademin, Utbildningar 2017 s. 8 f.

8 Domstolsakademin, Utbildningar 2017 s. 10.

Det krävs samordnade åtgärder för att säkerställa rekryteringen av ordinarie domare SOU 2017:85

176

9.4.4 Domstolarna

Varje domstol har ett eget ansvar för att på lämpligt sätt verka för att kvalificerade jurister ska söka lediga anställningar som ordinarie do-mare i just den domstolen.

Varje domstol ska också driva verksamheten enligt bestämmel-serna i myndighetsförordningen och genomföra den statliga arbets-givarpolitiken. När det gäller de flesta av de krav som kan ställas på en attraktiv arbetsgivare har de enskilda domstolarna – särskilt dom-stolscheferna – alltså ett stort ansvar. Det gäller framför allt i fråga om att skapa en stimulerande arbetsmiljö och delaktighet för med-arbetarna och att lägga upp arbetet så att yngre jurister får en bra ut-bildning i domstolen. Domstolschefen har ett ansvar för att domarna ges möjligheter att utvecklas i sitt yrke genom att erbjudas utbildning och stimulerande arbetsuppgifter. För att vara attraktiv som arbets-givare måste varje domstol skapa förutsättningar för både nyligen ut-nämnda och mer erfarna domare att ta del av utbildningar som genomförs av Domstolsakademin eller anordnas lokalt på domstolen.

Även när det gäller praktiska frågor har den enskilda domstolen ett ansvar. Exempelvis kan intresset av att kunna planera sin framtid och bosätta sig på en viss ort vara avgörande när det gäller valet av arbetsgivare. Domstolarna, särskilt de som har problem med att re-krytera ordinarie domare, bör därför överväga om de kan bidra till att göra det lättare för potentiella sökande att flytta till orten och etablera sig där.

9.5 Det behövs flera sätt att rekrytera ordinarie domare