rekryteringsförfarandet
5 En nordisk utblick
5.1 Norge .1 Inledning .1 Inledning
I Norge bereds ärenden om tillsättning av domare av det självständiga och oavhängiga organet Innstillingsrådet for dommere (fortsättnings-vis: Innstillingsrådet).1 Innstillingsrådet lämnar förslag till den norska regeringen (formellt: Kongen i statsråd) avseende ordinarie domar-anställningar i alla allmänna norska domstolar utom den norska högsta domstolen, Høyesterett.
Innstillingsrådets ordförande har, tillsammans med andra, funge-rat som regeringens rådgivare inför utnämning av domare i Høyeste-rett. Ärenden om utnämning av domare i Høyesterett bereds av det norska justitiedepartementet. Uppgifter om vilka som söker de an-ställningarna är offentliga med hänsyn till allmänhetens intresse av in-syn i frågor om utnämning av domare till så viktiga maktpositioner.
Innstillingsrådets verksamhet regleras i 3 kap. loven om domstolene (domstolloven).
5.1.2 Innstillingsrådets organisation
Innstillingsrådet består av sju ledamöter. Vid tillsättning av domare i de allmänna domstolarna består det av tre domare, en advokat, en jurist i offentlig sektor och två ledamöter som inte är jurister.2
1 Information om Instillingsrådet finns på dess webbplats: www.domstol.no/no/Enkelt-domstol/
Innstillingsradet/
2 Vid tillsättning av s.k. jordskiftedommere (domare vid jordskifterett, som handlägger mål enligt norska jordskifteloven, bl.a. angående fastställelse av fastighetsgränser) består rådet av en jord-skiftedommer, en jordskiftekandidat (som har en genomgått en universitetsutbildning omfattande bl.a. planläggning), två domare, en advokat och två ledamöter som inte är jurister.
En nordisk utblick SOU 2017:85
114
stillingsrådets medlemmar utses av den norska kungen i det norska statsrådet för en tjänstgöringsperiod om fyra år med möjlighet till förlängning om en sådan period. Det är kungen som bestämmer vem som ska vara ordförande i rådet.
Innstillingsrådet håller nio möten per år.
Ett sekretariat som hör till Domstoladministrasjonen3 ger Inn-stillingsrådet stöd i praktiska frågor.
Innstillingsrådet arbetar inte med marknadsföring av domar-anställningar. Det är en uppgift för Domstoladministrasjonen och de enskilda domstolarna att se till att det kommer in ansökningar från tillräckligt många kvalificerade jurister.
5.1.3 Förfarandet Inledande beredning
En domstol som har en ledig domaranställning kontaktar Domstol-administrasjonen, som förklarar anställningen ledig och tar kontakt med Innstillingsrådet, som sätter samman en intervjugrupp bestående av tre av rådets medlemmar.
Innstillingsrådet får information från domstolschefen om de even-tuella särskilda kvalifikationer som sökanden bör ha. Om det rör sig om en anställning som chef för domstolen, kommer underlaget till kravprofilen däremot från Domstoladministrasjonen.
När ansökningsfristen har gått ut får intervjugruppen en förteck-ning över sökandena. I anslutförteck-ning till det ber Innstillingsrådet dom-stolschefen om synpunkter på vilka sökande som bör kallas till inter-vju. Efter att domstolschefen har kommit med sitt förslag kontaktar ordföranden i intervjugruppen dess övriga medlemmar. Intervjugrup-pen enas om vilka som ska kallas till intervju.
Intervjuer, tester och referenser
Vid intervjuerna deltar förutom intervjugruppen en representant för Domstoladministrasjonen och domstolschefen. Domstolschefen del-tar dock inte om ärendet avser anställningen som chef för domstolen.
3 Den norska motsvarigheten till Domstolsverket.
SOU 2017:85 En nordisk utblick
Intervjugruppens ordförande leder intervjuerna. Frågor på en frågelista används som utgångspunkt för intervjuerna men vilka frå-gor som ställs i det konkreta fallet anpassas efter varje sökande. Nor-malt sett hålls fem till sex intervjuer per dag. Om antalet sökande är stort, förekommer det att Innstillingsrådet håller korta intervjuer om 20 minuter i ett första led, varefter det avgörs vilka sökande som ska kallas till mer grundliga intervjuer.
Innstillingsrådet använder tester vid rekrytering av chefsdomare i de största domstolarna och vissa andra chefsdomare. Testerna genom-förs av en professionell rekryteringsbyrå. Resultaten av testerna an-vänds av Innstillingsrådet genom att sökanden i slutet av intervjun får kommentera testresultaten. Innstillingsrådet överväger att utvidga bruket av tester, till fler typer av domaranställningar, men har sam-tidigt noterat att testerna är kostsamma.
Efter att intervjuer har hållits inhämtas referenser från minst tre referenspersoner per sökande. Arbetet med referenstagningen för-delas inom intervjugruppen. Referenserna skickas sedan till domstols-chefen, som får ge in en motiverad rangordning till Innstillingsrådet.
Därefter diskuteras domstolschefens rangordning inom intervjugrup-pen, som skriver ett utkast till Innstillingsrådets förslag till utnäm-ning. Om det finns tillräckligt många kvalificerade sökande, ska för-slaget innehålla tre kandidater per anställning som rangordnas.
Meritvärdering
Som ett grundläggande krav för domaranställning anges i 54 § dom-stolloven att en ordinarie domare måste vara minst 25 år och att det för de högsta befattningarna gäller en åldersgräns på 30 år. I prakti-ken krävs dock, enligt Innstillingsrådets praxis, minst tio års erfaren-het som jurist för att bli domare.
De allra flesta som utnämns till domare har efter juridikstudierna varit dommerfullmektige. En anställning som dommerfullmektig varar under två till tre år och innefattar självständigt dömande i brottmål och tvistemål. Anställningen är därmed ett slags motsvarighet till den svenska notariemeriteringen. Någon motsvarighet till den svenska sär-skilda domarutbildningen finns inte. De som utnämns till domare är kvalificerade jurister med skilda bakgrunder inom offentlig eller privat sektor.
En nordisk utblick SOU 2017:85
116
Innstillingsrådets förslag
Intervjugruppens förslag behandlas vid Innstillingsrådets möte. Ord-föranden i intervjugruppen föredrar förslaget, biträdd av intervjugrup-pens två andra medlemmar. Därefter diskuteras förslaget. Oftast instäm-mer Innstillingsrådets övriga medlemmar i intervjugruppens förslag.
Innstillingsrådets förslag skickas sedan till det norska justitie-departementet, varefter det efter ytterligare handläggning där över-lämnas till den norska kungen i det norska statsrådet, som är det organ som utnämner domarna.
Det förutsätts att den som har placerats i det första förslagsrum-met utnämns. Så har alltid skett under de senaste tio åren. Innstillings-rådet har alltså en i praktiken avgörande roll vid alla domarutnäm-ningar.
Förfarandet tar normalt tre till fyra veckor från ansökningsfris-tens utgång.
5.1.4 Offentligheten i förfarandet
Domstoladministrasjonen annonserar offentligt om lediga domar-anställningar. Vidare gäller den norska offentlighetslagen – lov om rett til innsyn i dokument i offentleg verksemd (offentleglova) – i ärenden om utnämning av domare (55 i § första stycket domstol-loven). Det innebär att uppgifter om sökandena som utgångspunkt är offentliga. Det ska finnas särskilda offentliga listor över sökandena.
Dessa listor ska som huvudregel innehålla sökandenas namn och ålder samt upplysningar om deras utbildning och tidigare erfarenhet av offentlig och privat verksamhet (55 i § andra stycket domstolloven).
Det finns dock en generell regel för alla offentliga anställningar som gör det möjligt för norska myndigheter att göra undantag från prin-cipen om offentlighet i tillsättningsärenden. Om en sökande begär det, ska myndigheten – i det här fallet Innstillingsrådet – pröva om det finns förutsättningar för att hemlighålla uppgifter om sökandens identitet. Vid den bedömningen ska det, utöver sökandens intresse av sekretesskydd, fästas vikt vid om det finns ett särskilt offentligt in-tresse (særleg offentleg interesse) för utnämningen till den aktuella anställningen (25 § offentleglova).
Om det finns starka skäl kan en sökande alltså få dispens från offentligheten. Det kan exempelvis gälla sökande som är advokater
SOU 2017:85 En nordisk utblick
och som riskerar att förlora klienter om ansökan blir känd. Samtidigt innebär rekvisitet om särskilt offentligt intresse att Innstillingsrådet måste väga sökandens skäl för sekretess mot allmänhetens intresse av insyn i varje enskilt fall. Exempelvis kan en sökande till en anställning som chef för en stor domstol inte förvänta sig att beviljas undantag från offentligheten. När det är fråga om en domare som söker en annan domaranställning beviljar Innstillingsrådet inte undantag från huvudregeln om offentlighet över huvud taget. Sökandens skäl för sekretess anses då vara för svaga i förhållande till intresset av insyn.
Sökandenas namn hålls hemliga, i förhållande till allmänheten, avse-ende 30–40 procent av sökandena.
Även när uppgifter om en sökande skyddas av sekretess måste antalet sökande och deras kön framgå av sökandelistan (25 § andra stycket offentleglova).
En sökande har alltid rätt att få veta vilka medsökandena är och någon tystnadsplikt gäller inte för en sökande som begär ut skyddade uppgifter.
Innstillingsrådets förslag med rangordning (innstilling) är offent-ligt och presenteras på Innstillingsrådets hemsida. Motiveringen som ligger till grund för rangordningen (begrunnelsen) är dock inte offent-lig (55 i § tredje stycket domstolloven).
De norska reglerna om sekretess innebär alltså att en sökande på begäran kan få sin identitet skyddad av sekretess under beredningen vid Innstillingsrådet men att namnen på de kandidater som föreslås för regeringen alltid är offentliga. Sekretessregleringen har medfört att vissa sökande anger att de står fast vid sin ansökan under förut-sättning att de rangordnas på en plats som innebär att de i praktiken kommer att få en anställning. En sökande kan på så sätt, genom ett slags villkorad återkallelse, skydda sig från att namnet offentliggörs om han eller hon föreslås t.ex. i andra eller tredje hand i ett ärende som avser endast en anställning.
5.1.5 Utbildning av nya domare
De som utnämns till domare i Norge är kvalificerade jurister med skilda bakgrunder inom offentlig eller privat sektor. Det innebär att det ofta finns ett behov av introduktion till domaryrket. De nyut-nämnda domarna erbjuds därför under det första anställningsåret ett
En nordisk utblick SOU 2017:85
118
utbildningsprogram med fyra kurser, om tre–fyra dagar per kurstill-fälle. Domstolscheferna har ett ansvar för de nyutnämnda domarnas introduktion och särskilt för att utforma ett upplägg för introduk-tionsutbildningen så att den är anpassad efter den enskilda domarens bakgrund och behov av utbildning.
5.2 Danmark