3.3 Danmark
3.3.1 Danmarks innovationsfond
Nationell forskningspolicy och Innovationsfondens forskningsstrategi
Danmarks innovationsfond har målsättningarna att ” bidra till tillväxt och företagande” och
”bidra till lösning av centrala samhällsutmaningar”.27 Fonden inrättades för att underlätta breda och omfattande strategiska satsningar, inte minst på tvärgående teman, och för att bättre kunna säkerställa att satsningarna ger de önskade effekterna. Dessutom önskades mer tydlighet i systemet. Jämfört med sina tre föregångare har fonden därför färre instru-ment och en förväntan om att lägga mer vikt vid intresse från användarna, inte minst små- och medelstora företag. Innovationsfonden ska dessutom ha smidigare och snabbare ansöknings- och beslutsprocesser än sina föregångare.
Fonden har inga egna medel, utan tilldelas varje år resurser i enlighet med vad som anges i Finansloven. Hittills har fondens budget varit i nivå med de tre föregångarnas samlade resurser, vilket för 2015 innebar 1,6 miljarder danska kronor.28 I Finansloven har
regeringen öronmärkt medel till olika ändamål, däribland en rad specificerade strategiska forskningsområden. Dessa är delvis desamma som nämns i FORSK2020. Innovations-fonden har en löpande och nära dialog med utbildnings- och forskningsministeriet men har hittills haft begränsad möjlighet att påverka regeringens förslag på prioriterade områden.
Hittills har fonden inte pekat ut några egna områden, men man avser att göra det så fort man skapat sig ett eget underlag för prioriteringar. I valet av egna områden kommer fonden att lägga vikt vid vilka områden som identifierats i FORSK2020 och liknande dokument.
Fonden kommer inte att begränsa sig till danska underlag, utan även ta intryck av analyser och sammanställningar som gjorts på andra håll, till exempel i grannländerna och i OECD.
Det är oklart vilken tidshorisont fondens strategiska underlag kommer att ha, det vill säga om det kommer att sikta fem till tio år framåt eller ha en kortare horisont.
Prioriterade forskningsområden
I avsikt att ta fram ett dokument som anger vilka insatser som Innovationsfonden bör prioritera, har fonden under 2015 inlett en strategiprocess. Intentionen är att underlaget ska vara relativt detaljerat. I ett första steg genomför fonden en strategy mapping där man sammanställer existerande underlag som andra aktörer har tagit fram. I ett andra steg ska fondens slutsatser diskuteras av ett stort antal inbjudna intressenter från bland andra näringslivet, offentlig sektor och universiteten. Fonden har hösten 2015 inlett sin strategy mapping inom fem områden: hälsa, energi, miljö, informations- och kommunikations-teknologi och turism.
Valet av dessa områden ger förmodligen en god fingervisning om vilka breda områden som Innovationsfonden ser som viktiga. Listan ska emellertid inte betraktas som uttöm-mande, för strategy mappings inom fler breda områden kommer att genomföras i ett senare skede. Utöver stöd till egna prioriteringar syftar fondens strategiprocess även till att ge bättre underlag till dialogen med de politiska företrädarna, vilket fonden hoppas ska resultera i att den får större manöverutrymme, till exempel genom att öronmärkningarna i Finansloven minskar i omfattning. Om fonden själv får välja ska en så stor del som möjligt av fondens medel inte fördelas i på förhand definierade ämnesområden (till exempel energi eller klinisk forskning) utan utlysas öppet där alla inkommande ansökningar konkurrerar
27 Danmarks Innovationsfond (2015). Innovationsfondens strategi. Januari 2015.
28 1,6 miljarder danska kronor motsvarar i oktober 2015 ungefär 2,0 miljarder svenska kronor.
med varandra. Fonden förväntar sig emellertid att en ansenlig del av medlen från ministe-riet även i framtiden kommer att vara öronmärkta till specifika områden.
Innovationsfonden har framöver också att ta ställning till hur de danska stora privata life science-fonderna agerar och koordinera sina insatser med dem. Dessa fonder har för de kommande åren aviserat kraftigt höjda utdelningar, i en storleksordning som sammantaget antas göra dem klart större än Innovationsfonden. I ett läge där stora delar av dansk life science-forskning är synnerligen välförsörjd från andra håll torde Innovationsfonden välja att fokusera på områden där behoven av dess finansiering är större. Vilka områden det skulle vara skulle avgöras utifrån såväl fondens egna strategidokument som dialogen med andra aktörer i det danska forsknings- och innovationssystemet, inklusive utbildnings- och forskningsministeriet.
Inom stödinstrumenten Stora projekt och Samhällspartnerskap, som behandlas mer ingåen-de i nästa avsnitt, har foningåen-den för 2015, i princip helt i linje med ingåen-de prioriteringar och belopp som angavs i Finansloven, fördelat medlen enligt Tabell 1:
Tabell 1 Danmarks innovationsfonds prioriteringar inom Stora projekt och Samhällspartnerskap 2015
Område Belopp (miljoner danska kronor)
Stora projekt
Bioressourcer, Fødevarer og livsstil 150
Fremtidens energiteknologier- og systemer 80
Fremtidens velfærd – Social innovation 50
Infrastruktur, transport og droner 40
Konkurrencedygtige miljøteknologier 40
Kystturisme 6
Laksebestanden 15
Sundhed og klinisk forskning 83
Psykiatri 60
Produktionssystemer og strategiske vækstteknologier 65
Økologi 18
Åbent opslag 200
Totalt Stora projekt 807
Samhällspartnerskap
Big Data 60
Materialer 50
Energirigtige renoveringsløsninger 50
Totalt Samhällspartnerskap 160
Innovationsfonden ska kännetecknas av ett mer affärsmässigt fokus än sina föregångare.
Nyttogörande, i synnerhet kommersiell potential, är mycket viktigt för fonden och är det kriterium som uppges väga tyngst i fondens fördelning av medel. Nära samverkan mellan offentlig forskning, vanligen universitet, och användare, typiskt företag, är i praktiken ett krav för att fonden ska gå in med finansiering. Fonden avser följa sina – som den själv benämner dem – investeringar relativt noga och har ett antal verktyg för att säkerställa att de betalar sig. Verktygen presenteras i nästa avsnitt. De flesta av fondens anställda har
rekryterats från näringslivet där de inte sällan haft höga positioner som chefer eller projekt-ledare, eller hanterat riskkapital och investeringar i forskning och utveckling.
Stödinstrument
Vad gäller strategisk forskning använder sig Innovationsfonden i dag av två huvudsakliga stödinstrument, Stora projekt och Samhällspartnerskap. Stora projekt finansierar
forsknings- och innovationsaktiviteter från strategisk grundforskning till kommersialise-ring med normalt 5–30 miljoner danska kronor under tre till fem år. Avsikten är att projekten ska utmynna i konkreta produkter eller processer. Det är också angeläget att bygga upp forskningskompetens som är strategiskt viktig för Danmark. Samverkan mellan offentliga forskningsutförare och avnämnare, i första hand företag, är angeläget. Med-finansiering är ett krav, från de offentliga forskningsutförarna såväl som från andra deltagare. Om de sökande har goda motiv är fonden redo att bevilja större belopp än 30 miljoner danska kronor eller bortse från andra riktlinjer. Instrumentet anses ha en lagom budget och tidsutsträckning för att stimulera till den utveckling som krävs för att ta relativt grundläggande strategisk forskning till det uppsatta målet. Fonden betraktar Stora projekt som ryggraden i sin verksamhet och planerar inte att förändra instrumentet mer än i sina detaljer, i den mån det visar sig behövas.
Samhällspartnerskapen ska ha en finansiering på 50–60 miljoner danska kronor var och ska involvera näringsliv, forskningsorganisationer och myndigheter. De förväntas ligga något närmre tillämpning än vad Stora projekt gör. Stödformen initierades av den regering som avgick efter valet i juni 2015 och det är vid rapportens skrivande oklart om den nuvarande regeringen väljer att fortsätta satsningen. Fonden betraktar samhällspartner-skapen som principiellt angelägna satsningar, men skulle gärna inlemma instrumentet i Stora projekt, och därmed minska formatet på dem något.
Innovationsfonden ska bevaka sina investeringar relativt noga och har för avsikt att vara en aktiv förvaltare. För att göra det möjligt har man skaffat sig (eller ska skaffa sig) ett antal verktyg:
•
Riktlinjer för att riskklassificera projekt, baserat bland annat på grad av tillämpning, utmaning i att nå målen, konstellation av partner och storlek på fondens investering.•
Strategisk rådgivning, bland annat under ansökningsprocessen, för att höja kvaliteten på inkommande ansökningar och skapa starka samverkanskonsortier. Fonden avser även söka upp aktörer med hög potential och uppmana dem att inkomma med ansök-ningar. Ansökningarna görs i två faser, där den andra utgör den fullständiga ansökan och är öppen för de främsta sökanden i fas ett. Inför fas två avser fonden ta kontakt med de flesta sökanden och ge förslag på hur ansökningarna kan förbättras.•
Aktivt deltagande i projektstyrelser, för att få insyn i hur verksamheten fortlöper och vid behov verka för att styra om den. Fonden avser framför allt delta i styrelserna för projekt som fått en högre riskklassificering än andra.•
Justering av storlek på finansiering under projektens gång, om det bedöms lämpligt.Fonden avser även involvera sin styrelse i verksamheten mer än vad som är brukligt.
Styrelsemedlemmar ska exempelvis delta i beredningsprocessen av ansökningar. De flesta av fondens styrelsemedlemmar är mycket högt uppsatta i näringslivet.