Europeisk forskning 2030
Sverige är medlem i Europeiska Unionen och ingår i EU:s nya ramprogram Horisont 2020, världens största forsknings- och innovationsprogram med knappa 80 miljarder euro i budget. För att diskutera vilken inriktning den strategiska forskningen i Sverige bör ha i framtiden är det intressant att beskriva vilken roll den europeiska forskningen kommer att ha. Tillväxtanalys har tidigare visat att andra europeiska länder såsom Nederländerna har tagit ett strategiskt beslut där den riktigt banbrytande forskningen förväntas ske på europeisk nivå eftersom den kräver en kritisk massa som inte forskningssystemet i ett enskilt land kan leverera. Detta ställer frågor såsom dessa: Hur kan Sverige på bästa sätt använda de europeiska forskningssatsningarna som en hävstång? Ska den strategiska forskningen i Sverige komplettera den europeiska?
Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är och förblir viktiga drivkrafter för att investera i strategisk forskning. Framsynslitteraturen visar att det finns en samstämmighet i vilka vägval som kommer att bli viktig för den europeiska forskningen år 2030.133
Några av vägvalen som är viktiga för EU fram till år 2030 är:
•
förväntningar på att spetsforskning ska adressera samhällsutmaningar•
ökade förväntningar på att forskningen ska möta behov i till exempel näringslivet•
huvudsyftet med statliga satsningar på forskning och innovation är att skapa jobb och tillväxt.För att stärka det strategiska arbetet med det europeiska forsknings- och innovations-systemet används fyra framtidsscenarier som på olika sätt beskriver utvecklingen fram till 2030.134 De scenarier som beskrivs i faktarutan nedan ger fyra möjliga bilder av framtiden.
133 (Capello, Caragliu, & Fratesi, 2015; Martin, 2013; Robinson et al., 2014; Weber & Stephanie, 2014)
134 (Robinson et al., 2014)
Forskningen i Europa 2030
Scenario 1: Privat kunskap – globala marknader
Det europeiska forskningsområdet (ERA) utvecklas gradvis mot ett globalt innovationsområde där motiven till forskningssatsningar kommer från bidraget till innovation, konkurrenskraft och tillväxt.
Begränsade offentliga medel, ökade klyftor mellan olika länder och kamp för politiskt inflytande har medfört att privata aktörer, huvudsakligen företag, dominerar forskningsfinansieringen och sätter prioriteringarna. Koordinering och integration av internationell forskning, innovation och teknisk utveckling styrs av globala nätverk och globala värdekedjor.
Scenario 2: Sociala utmaningar – gemensamt agerande
ERA har utvecklat sin forsknings- och innovationskapacitet för att möta samhällsutmaningar. Det betyder att ekonomisk tillväxt och jobbskapande har fått ännu större genomslag och frågor såsom klimatomställning och hälsa är centrala. För styrning av forskning och innovation betyder det att nationella regeringar spelar en stor roll och att även regioner utvecklats till kraftfulla politiska aktörer.
Forsknings- och innovationssystemet omformas så att det gemensamma agerandet följer teman som ser olika ut för olika delar av Europa. Detta leder till minskad europeisk integration och ökad heterogenitet mellan olika regioner i Europa vad det gäller ekonomisk utveckling och innovationskapacitet.
Scenario 3: Skilda lösningar – det lokala i fokus
Detta scenario fångar en vision som är mer individcentrerad och där lycka och livskvalitet är i fokus, vilket för med sig att forskningen och blir mer transparent och öppnar upp för medborgarnas behov inom områden såsom hälsa, gemensamt boende och datasäkerhet. I styrningen av forskningen medför detta ett ökat fokus på samskapande där forskare och medborgare jobbar tillsammans. I den öppna forskningen knyts nära band mellan forskare, det omgivande samhället och regionala aktiviteter.
Scenario 4: Tider av kris – experter i förarsätet
Scenariot fångar en vision där ekonomiska drivkrafter förvandlats till ett tillvägagångssätt där hållbar utveckling utgör grunden för de europeiska forskningssatsningarna. Europeisk koordinering har en stark roll och leder forskningen mot det övergripande hållbarhetsmålet samt styr internationella samarbeten. Forskningen finansieras av en rad olika aktörer som designar program för att de ska leverera hållbar tillväxt. Ut ett globalt perspektiv kompletteras både privat och offentligt finansierad forskning av ”Citizens science”, vilket medför att expertrollen breder ut sig.
Källa: (Robinson et al., 2014)(Robinson et al., 2014)
Ökat fokus på två samhällsutmaningar
Förväntningarna ökar på att den europeiska forskningen ska finansiera olika slags aktörer som kan bidra med lösningar på de samhällsutmaningar som EU och resten av världen står inför. I dag täcker de samhällsutmaningar som EU identifierat sju stora områden:
•
hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande•
livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritim- och insjöforskning samt bioekonomi•
säker, ren och effektiv energi•
smarta, gröna och integrerade transporter•
klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror•
Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen•
säkra samhällen – säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare.Nya studier visar att en period med global ekonomisk instabilitet för med sig att medlems-ländernas och EU:s uthålliga forskningsengagemang avtar. Minskad budget tvingar regeringar och EU att spela en allt mindre roll när det gäller att välja forskningsområden och sätta prioriteringar. Minskad budget betyder också färre prioriterade områden. De samhällsutmaningar som prioriteras i EU:s forskningsagenda år 2030 är hälsa och energi-konsumtion. När det bara blir två områden som definieras som samhällsutmaningar finns det en förväntan på att dessa områden kan förändras över tid.
Framväxande forskningsområden
I den internationella litteraturen diskuteras inte bara vilken inriktning forskningen kommer att ha i framtiden utan också hur möjliga framtidsinriktningarna implementeras, och då blir framtidens forskningsområden intressanta.
Vad utmärker framväxande forskningsområden?
I litteraturen finns en samsyn kring två egenskaper som utmärker framväxande forskningsområden:
1. Området ska vara nytt.
2. Området ska växa.
Källa: (Small, Boyack, & Klavans, 2014)(Small, Boyack, & Klavans, 2014)
En ny citeringsanalys135 identifierar 71 framväxande forskningsområden som delas upp i tre discipliner. Den största disciplinen är medicin och livsvetenskap med 29 framväxande områden. Den näst största är data- och ingenjörsvetenskap med 24 områden. Slutligen har fysik och kemi 18 framväxande områden. Tabell 6 beskriver de områden som växer fram inom respektive disciplin.
135 (Small et al., 2014)
Tabell 6 Framväxande forskningsområden
Medicin och livsvetenskap Data- och
ingenjörs-vetenskap Fysik och kemi
– Genetik kopplat till sjukdomar såsom diabetes, övervikt och cancer – Infektionssjukdomar såsom influensa – Negativa effekter av läkemedel – Medicinsk utrusning – Videostreaming och RDID
– Graphene – Nanoblad och
komposit – Nanoelektronik – Kvantumtransport
Källa: (Small et al., 2014) (Small et al., 2014)
Även om citeringsanalysen ger en bild av vilka områden som växter fram inom naturveten-skap är det intressant att notera att områden inom samhällsvetennaturveten-skap inte omfattas.
Thomson Reuters beskriver däremot heta forskningsområden inom samhällsvetenskap, och bland de 10 hetaste finns till exempel mobil hälsoteknik, entreprenörskap och innovation i små och medelstora företag.136
Framtidens produktion enligt OECD
Industrier, företag och institutioner utmanas av en intensiv teknikutveckling där digitali-sering har en huvudroll. Digitalidigitali-seringen påverkar processer och värdeskapande, och omsätter andra tekniska framsteg till ekonomisk nytta.
OECD har uppmärksammat vad som utmärker framtidens produktion.137 Nedan översikt beskriver de potentiellt deskriptiva produktionsteknologier som tornar upp sig i horisonten eller redan har börjat påverka produktionen:
•
Analyser av stora data gör att datorkraften utmanar de arbetsuppgifter som tidigare bara kunnat utföras av människor.•
Robotar används i ökande grad i både tillverkning och tjänsteleveranser och har blivit allt intelligentare och autonoma. Mänsklig interaktion med automatiserade system förväntas öka när sensorer och intuitiva gränssnitt utvecklas och datorer svarar på dagligt tal.•
Allt fler saker blir uppkopplade mot nätet och ny teknik kan användas för att öka produktiviteten.•
skrivare bli billigare och alltmer sofistikerade. I en möjlig framtid kan 3D-utskrifter utföras med programmerbar materia, vilket kan göra tillverkning i små kvantiteter lönsam och även mer hållbar.•
Nanoteknologi handlar om att utforska och använda saker på atomstorlek för att designa nya material, komponenter eller system som har förbättrade eller nya egenskaper. Till exempel kan material på detta sätt elektrifieras, göras starkare och lättare.•
”Bottom-up”-intelligent systemkonstruktion och självmontering av enheter, som bygger på samma principer som biologisk självmontering, kan i framtiden bli rutin.136 (Thomson, 2014)
137 (OECD, 2015a)
•
Molnet genererar redan i dag nya affärsmodeller och möjliggör en snabb ökning av internetbaserade tjänster.Uppdraget för statligt stöd breddas
Statligt finansierad forskning utförs till stor del av forskningsuniversitet som finansieras av offentliga medel. Lite förenklat har den forskning som bedrivs på universiteten längre tidshorisont och högre risk, och den kompletterar den företagsfinansierade forskningen som har lägre risk och kortare tid till marknaden. Staten är den största finansiären av forskning vid universitet och högskolor. I Sverige står till exempel de offentliga
finansieringskällorna för 79 procent av forskningsintäkterna,138 där ramanslagen utgör en stor andel.
Av Figur 11 framgår att de statliga anslagen till forskning och innovation ökade i Sverige mellan åren 2011 och 2013. Under denna tid låg andelen konkurrensutsatta medel relativt konstant på cirka 50 procent.139 Det finns exempel där andra europeiska länder skiftar från direkta statsanslag till konkurrensutsatta medel som fördelas baserat på kvalitet och effekt140.
I detta sammanhang är det intressant att notera att preliminära resultat från OECD:s nya genomlysning av det svenska forskning- och innovationssystemet framhåller att Sverige sedan forskningspropositionen 2008 ökat anslagen till forskning men att resultaten hittills inte gått att spåra141. En möjlig förklaring till detta anses vara en lös koppling mellan de politiska målen och de stödinstrument som används i implementationen.
Figur 11 Svensk FoU 2011 och 2013 efter finansieringskälla i mnkr Källa: SCB, Bearbetning av statistiskt meddelande UF13SM1401.
138 (FoI-prop, 2012/13)
139 Aktörer som delar ut konkurrensutsatta medel omfattar Vetenskapsrådet, Forte, Formas, universitet och högskolor, Vinnova, offentliga forskningsstiftelser och EU.
140 (OECD, 2014)
141 (OECD, 2015g)
13 928 14 409
7 272 8 059
2011 2013
FoU efter finansieringskälla i mnkr
Direkta statsanslag Statliga konkurrensutsatta medel
Den statliga finansieringen av universitet och högskolor är en viktig kanal för att
implementera och förnya forskningspolitiken. OECD:s nya framsynsprojekt framhåller att de flesta OECD-länder kombinerar olika typer av anslag såsom basanslag och
konkurrensutsatta medel. Att hitta rätt balans mellan basanslag och konkurrensutsatta medel är ett tema som återkommer i den internationella forskningspolitiken. Detta är de trender som OECD ser i framtiden:142
•
Utvecklingen av de offentliga forskningsanslagen har stagnerat och har till och med börjat minska i vissa länder.•
Nya sätt att leda universiteten framträder, med exempelvis ökad autonomi, ansvarsskyldighet och verksamhetsmodeller som likar företagsstyrning.•
Den statliga forskningens uppdrag har breddats och omfattar i högre grad områden såsom grön tillväxt och samhällsutmaningar.•
Den nyfikenhetsbaserade grundforskningen ses inte längre som avskärmad från kommersialisering och nyttiggörande.•
Universitet och forskningsinstitut förväntas bidra till den så kallade tredje uppgiften och sprida kunskap till näringsliv och samhälle, vilket också skapar behov av nya incitamentsstrukturer och ett nytt sätt att leda den statliga forskningen.•
Indikatorer på kommersialisering såsom patentering visar en nedgång, vilket medför att politiker och praktiker börjar ifrågasätta hur effektiva existerande sätt att sprida kunskap och kommersialisera egentligen är.•
I likhet med den ekonomiska globaliseringen har även forskningen globaliserats med flera internationella samarbeten och akademisk mobilitet för såväl forskare som studenter.•
Slutligen har forskningen blivit öppnare och mer datadriven, vilket benämns ”open science”.142 (OECD, 2015c)