Technology Information Forecasting and Assessment Council

organisation under DST som skapades 1988 för att förutse teknologisk utveckling och stödja innovation inom nationellt prioriterade områden genom att samverka med andra aktörer.

125 “Government may eventually scrap five-year plans”, 14 januari 2015 i The Economic Times, tillgänglig på:

http://articles.economictimes.indiatimes.com/2015-01-14/news/58066232_1_policy-paralysis-union-ministers-12th-plan

126 “PM Narendra Modi, President Pranab Mukherjee to launch one stop research funding mechanism 'IMPRINT'”, 19 oktober 2015 i The Economic Times, tillgänglig på:

http://economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/pm-narendra-modi-president-pranab-mukherjee-to-launch-one-stop-research-funding-mechanism-imprint/articleshow/49445531.cms och pressrelease, tillgänglig på: http://pib.nic.in/newsite/PrintRelease.aspx?relid=130257

TIFAC genomförde redan 1996 sin första framsynsstudie som skulle beskriva teknologi-nivån i Indien 2020 och ge vägledning för vetenskaplig och teknisk utveckling som skulle understödja Indiens utveckling mot ett utvecklat samhälle. Nyligen har TIFAC avslutat sin andra stora framsynsstudie som har målet inriktat på 2035. Technology Vision 2035 är en kartläggning av vilka behov (som på något sätt kan lösas med teknologi) indier förväntas ha 2035.¹²⁷ Till skillnad mot den första studien, som fokuserade på nationens (Indiens) behov, så har man valt att lägga ett mer individ-orienterat perspektiv då man fokuserar på indiernas behov i ett (som man förutsätter) utvecklat samhälle 2035. TIFAC har i studien också identifierat tio ”grand challenges” som landet måste konfrontera för att utveckla teknologi som behövs för att förbättra alla socio-ekonomiska index.

Framsynsstudien som lett fram till Technology Vision 2035 har varit en blandning av

”nerifrån-upp” och ”uppifrån-ner” ansatser. Människor med olika expertis har konsulterats på olika sätt för att förankra visionen, exempelvis genom regional brainstorming-möten, tematiska interaktiva sessioner med studenter, forskare och tekniska experter, öppna online-undersökningar, etc. Å andra sidan konsulterades ett stort antal experter för att få djupare insikter i och perspektiv på teknologi. Insikter från båda metoderna syntetiserades för att utveckla teknologivisionen.

”Horizon scanning” tillämpas kontinuerligt av TIFAC för att skapa beredskap för nya teknologier som dyker upp på horisonten. Förutom de stora och breda framsynstudierna genomför TIFAC också mindre sektorspecifika framsynsstudier, varav de senaste handlar om; elektrisk mobilitet, säkerhetsteknologier och solcellsteknologi.

I samband med att TIFAC genomförde den första framsynsstudien, Technology Vision 2020 tillförde regeringen medel som TIFAC skulle använda för att förmedla projektanslag baserade på studien. Erfarenheten var att organisationen helt förlorade fokus på grund av de nya arbetsuppgifterna. Från att ha varit en tankesmedja blev TIFAC en finansierings-organisation.

I samband med den senare studien, Technology Vision 2035, är tanken att TIFAC ska fortsätta hålla fokus på framtidsstudier och istället låta andra organisationer genomföra de föreslagna aktiviteterna i Technology Vision 2035. För att underlätta genomförandefasen har TIFAC åtagit sig att skriva mottagarspecifika rapportutdrag, där resultat och föreslagna aktiviteter sorteras efter den mottagande organisationens uppdragsområde. Mottagande organisationer kan vara forskningsfinansiärer, som DST/SERB, men även departement-(savdelningar) eller andra offentliga organisationer. Man räknar med att skriva 200–300 skräddarsydda rapporter.

Framtidens forskningsområden enligt TIFAC

I Technology Vision 2035 utgår författarna från 12 basala behov som alla människor ska ha rätt till:

127 TIFAC:s Technology Vision 2035 finns tillgänglig på: http://www.tifac.org.in/images/pdf/TV2035Final-180615.pdf

Tabell 4 Basala behov för Indiens medborgare, som utgör utgångspunkten för Technology Vision 2035.

Ren luft och dricksvatten Mat- och näringssäkerhet

Allomfattande sjuk- och hälsovård Kontinuerlig tillgång till el (24 x 7 x 365) Tillräckligt bra boende Kvalitetsutbildning, försörjningsmöjligheter och

möjlighet att vara kreativ Säker och snabb mobilitet Trygghet och nationell säkerhet

Kulturell diversitet och vitalitet Transparent och effektiv samhällsstyrning Motståndskraft mot naturkatastrofer och

klimatförändringar Miljövänligt bevarande av naturresurser

Kritiska teknologier som kan vara till hjälp för att uppnå dessa basala behov identifieras och placeras på en tidsaxel med fyra punkter: 1.) teknologi som redan existerar och är redo för spridning, 2.) teknologier som finns i pilotskala och måste skalas upp innan den kan bli användbar, 3.) teknologi i FoU-stadiet som behöver genomgå ytterligare FoU-insatser och slutligen 4.) teknologi som fortfarande bara finns på fantasistadiet, men skulle kunna utvecklas genom nyfikenhetsdriven forskning, ”blue sky”-forskning. Teknologierna i de två senare kategorierna kan tolkas som områden där insatser behöver prioriteras. Eftersom TIFAC inte själv ansvarar för forskningsfinansiering bör dessa utpekade områden ses som förslag till prioriterade områden för de forskningsfinansierande organisationerna i Indien.

Dock ska det noteras att det sammanlagt över de 12 behovsområdena är 138 områden som pekas ut i de två forskningskategorierna. TIFAC:s företrädare säger att särskilda riktade rapporter ska förberedas till olika mottagare. Det är dock för tidigt att säga om TIFAC kommer att ta fram särskilda rapporter riktade till Indiens forskningsfinansiärer där de prioriterade områdena pekas ut mer specifikt.

Sammanlagt presentera 12 tabeller där nödvändiga teknologier presenteras, en för vart och ett av de 12 basala behoven. Metodiken illustreras med den första av tabellerna (Figur 9).

Figur 9 Tabell 1 av 12 som illustrerar teknologibehov för att uppnå medborgarnas basala behov 2035. I det här fallet är behovsområdet ”1. Ren luft och dricksvatten”. Tidsaxeln visas med de tre kolumnerna i olika nyanser av blått, där den första och mörkaste nyansen av blått innebär att teknologin redan finns tillgänglig, medan nästa blåa nyans visar att teknologin behöver translateras/skalas-upp från labbet till samhället. Den tredje kolumnen indikerar att det kvarstår behov att investera i riktad forskning. Slutligen, den ljusaste nyansen av blått, i kolumnen längst till höger symboliserar att teknologin ännu bara finns på fantasistadiet och möjligen kan förverkligas genom nyfikenhetsdriven forskning.

Förutom de utvalda teknologiområdena under de 12 behovskategorierna presenterar Technology Vision 2035 även 10 ”Grand Challenges” (Tabell 5 De 10 ”grand challenges”

som pekas ut i Technology Vision 2035.). Dessa beskrivs närmare på sidorna 100–102 i Technology Vision 2035.

Tabell 5 De 10 ”grand challenges” som pekas ut i Technology Vision 2035.

Garantera medborgarna näringsriktig mat och

utrota anemi hos kvinnor och barn Säkerställa volym och kvalitet av vatten i alla vattendrag och sjöar

Säkerställa kritiska råvaruresurser i rimlig mängd i

proportion till Indiens storlek Förse alla med student-centrerad, språkneutral och holistisk utbildning

Förstå nationella klimatmönster och anpassa sig till

dem Gör Indien oberoende av fossila bränslen

Dra järnväg till Leh och Tawang (avlägset belägna orter, strategiskt belägna nära gränsen mot Kina, Tawang ligger i ett område som Kina gör anspråk på)

Använd teknologi för att bemyndiga medborgarna politiskt och finansiellt oavsett var de bor

Säkerställa ekonomiskt bärkraftig strömförsörjning i hela landet, genom att komplettera centraliserad energiproduktion och nationell distribution med decentraliserad och distribuerad energi (förnybar energi, mikronät, smarta nät, energieffektiva apparater)

Säkerställa universell miljövänlig sophantering