NISTEP (National Institute of Science and Technology Policy)

NISTEP är ett nationellt forskningsinstitut tillhörande MEXT. NISTEP är inte en finansiär såsom JST, JSPS och NEDO utan bedriver kvantitativ och kvalitativ analys av data för att stödja formulering av politik inom teknikvetenskap och främja utvecklingen av evidens-baserade mekanismer för utformningen av strategier inom området. NISTEP presenterar sina forskningsresultat genom olika kanaler såsom publikationerna The Science and Technology Foresight och The Science Map, samt genom seminarier och internationella konferenser.

Sedan år 1970 har storskaliga framsynsprojekt för teknikvetenskap genomförts ungefär var femte år i Japan. NISTEP har tagit fram sina egna framtidsutsikter (Science and Techno-logy Foresight) vart femte år sedan 1992. NISTEP:s Science and TechnoTechno-logy Foresight undersökningar görs med vad som beskrivs som en medellång till långsiktig horisont på 30 år. Forskare från universitet och forskningsinstitut från hela Japan deltar i skapandet av denna framsyn.

NISTEP:s metod för prioritering av forskningsområden ändrades avsevärt i och med den nionde rapporten som publicerades år 2010. Innan denna rapport användes uteslutande ett till experter utskickat frågeformulär baserat på den konventionella Delphi-metodiken. I den nionde rapporten använde NISTEP en blandning av tre metoder: Delphi, scenariemetodik och workshoppar där även allmänheten bjöds in, för att formulera en vision för det ”ideala”

samhället. Sedan matchades kompetenser i det nationella systemet för teknikvetenskap och i det sociala systemet, för att undersöka hur dessa skulle kunna hjälpa i förverkligandet av denna samhällsvision. Den nionde Science and Technology Foresight är också annorlunda med hänseende till att den fokuserar på problemlösning genom tvärvetenskapliga tillväga-gångssätt, för att därmed så mycket som möjligt eliminera gränserna som finns i konven-tionella discipliner. Dessa ändringar reflekteras också i det nakonven-tionella styrdokumentet The 4th Science and Technology Basic Plan.

Framtida strategiska forskningsområden

NISTEP fortsätter spela en central roll i formuleringen av prioriterade forskningsområden i Japan. För detta ändamål använder sig NISTEP av produkterna The Science and Techno-logy Foresight och The Science Map. NISTEP publicerar The Science and TechnoTechno-logy Foresight vart femte år, och har totalt publicerat sex upplagor av The Science Maps.¹¹⁶ Science and Technology Foresight

I samband med den nionde Science and Technology Foresight (2010) skapade NISTEP en karta som visar forskningstrender och identifierade två olika grupper av forsknings-områden inom dessa trender. För denna rapport togs en framsyn fram med tidshorisonten 30 år (2010–2040) med hjälp av en blandning av Delphi- och scenariebaserade undersök-ningar, och resultaten från workshoppar.

116 Tidigare har NISTEP publicerat: Science Map 2002 (1997–2002), Science Map 2004 (1999–2004), Science Map 2006 (2001‐ 2006), Science Map 2008 (2003–2008), Science Map 2010 (2005–2010) och Science Map 2012 (2007–2012)

En av de två inriktningar i kartläggningen är huvudtemat för grön innovation som täcker områden inom energi, naturliga resurser och miljö. Denna grupp finns på den samman-fattande visualiseringens vänstra karthalva. Den andra gruppen är livsinnovation som täcker hälsa och sjukvård. Denna grupp finns på den sammanfattande visualiseringens högra karthalva. Forskningsområden relaterade till IKT, infrastruktur och management samlas i den centrala delen av kartan, vilket visar deras status som gemensam, grund-läggande infrastruktur för grön innovation och livsinnovation.

Dessa teman återspeglas i The 4^th Science and Technology Basic Plan (2010–15) som har två prioriterade forskningsområden: grön innovation och livsinnovation. Under dessa två områden finns mer detaljerade delområden. Inom ramverket för att ”främja grön

innovation” finns tre delområden i den fjärde basplanen: i) förverkligandet av stabil energiförsörjning och användningen av energikällor med låga koldioxidutsläpp, ii) förbätt-ring av energianvändning genom effektiva och smarta lösningar, och iii) utvecklingen av teknologier för lägre koldioxidutsläpp i social infrastruktur. Samtidigt, under ramverket for att ”främja livsinnovation” definieras fyra delområden: i) utvecklingen av revolutionära metoder för förebyggandet av sjukdomar, ii) utvecklingen av nya metoder för tidiga diagnoser, iii) säkra och mycket effektiva medicinska behandlingar, och iv) förbättring av livskvalitet för de sjuka, äldre och funktionshindrande.

Science Map

Science Map är analys presenterad i form av en karta som visar en översikt av internatio-nella forskningstrender och populära forskningsområden. Denna kartläggning görs baserad på kvantitativ analys av databaser av publicerade forskningrapporter och vetenskapliga artiklar.

I den senaste kartläggning, från år 2012, identifierade NISTEP totalt 823 forsknings-områden, med nyckelord som representerar egenskaper för vart och ett av dessa områden baserat på textanalys av titlar och sammanfattningar. Därefter aggregerades en rad olika forskningsområden som har gemensamma nyckelord (gruppering av forskningsområden) vilka avbildades i grupper på kartan.

Den största bland dessa grupper är forskningsgruppen för livsvetenskaper. Denna grupp inkluderar forskningsområden som är relaterade till klinisk forskning (särskilt forskning kring cancer och hjärt- och kärlsjukdomar) och de som är relaterade till smittsamma sjukdomar och immunologi, regenerativ medicin och växt- och mikrobiologisk forskning.

Dessutom positioneras forskning om hjärnan och neurologiska sjukdomar och forskning om psykiska sjukdomar nära, men egentligen utanför, denna grupp.

Ett kännetecken för analysprodukten Science Map 2012 är den kraftiga ökningen av antalet forskningsområden som är relaterade till nanovetenskap. Det är en grupp av forsknings-områden mellan livsvetenskaper och nanovetenskap som visar skärningspunkten mellan biologiska mekanismer och fenomen på nanonivå. Om man ser på ändringar i kartan över tid sedan Science Map 2002 kan man se att kunskap skapad i denna skärningspunkt mellan life och nano sprider sig både till livsvetenskaper och nanovetenskap.

Ett annat kännetecken för Science Map 2012 är att en grupp forskningsområden som är relaterade till skapandet av energi genom biologiska och kemiska metoder, inklusive forskningsområden som rör biomassa och mikrobiella bränsleceller, identifierades som mellanliggande till tre forskningsområden: kemisk syntes, växt- och mikrobiologisk forskning och miljö (forskning om ekologiska system och forskning om klimatföränd-ringar). Förutom dessa upptäckter visar Science Map 2012 också att Japans andel i de

publikationer och forskningsområden som anges på kartan sjunker,¹¹⁷ vilket har lett till en hel del självrannsakan för japanska forskningsaktörer.

Framtidens stödinstrument för prioritering av forskningsområden

Processerna för formuleringen av NISTEP:s två viktigaste dokument, nämligen Science and Technology Foresight och Science Map, förklaras nedan. Som en av Japans största statliga forskningsfinansiärer har JST ackumulerat mycket rådata vad gäller nyttjande.

NISTEP är mindre gynnat än JST med data angående hur utfall av statligt finansierade forskningsprojekt har använts eller kommer att användas för att lösa sociala frågor, då NISTEP inte är en finansiär i sig.

Science and Technology Foresight

Som nämnt ovan formulerades The 9^th Science and Technology Foresight som ett resultat av integreringen av resultat av Delphi- och scenariebaserade enkäter samt resultat från workshoppar. Framtagandet beskrivs ske i tre faser.

I fas ett skapas en vision för framtidens samhälle enligt resultaten av Delphi- och scenarie- undersökningar. Delphi-undersökningen är en metodik som använder sig av upprepade enkäter för att uppnå samförstånd bland experter gällande en framtidsbild, möjligheter med olika teknikvetenskapliga områden att uppnå denna bild samt en långsiktig strategi. Till skillnad från gamla metoder som använde ”pappersbaserade” enkäter för Delphi-undersök-ningen baserades The 9th Science and Technology Foresight på webbaserade enkäter, vilket avsevärt förkortade tiden för datainsamling. Scenariearbetet baseras på intensiva, tvärvetenskapliga diskussioner med grupper av experter, angående hur samhällets tillstånd kommer att vara om 15–30 år, för att identifiera riktningar inom teknikvetenskap som kan bidra till utvecklingen av en vision för framtiden, och skapa scenarier som visar önskvärda vägar för att nå denna vision och prioriterade forskningsområden. I samband med The 9th Science and Technology Foresight skapade 54 experter 12 scenarier.

I fas två jämförs och analyseras de nyckelord som fås genom Delphi- och scenarie-undersökningarna för att hitta forskningsområden med stor potential för innovation.

Nyckelord hittas i varje scenarios text, och en lista med dessa nyckelord skapas för varie scenario. De jämförs sedan med beskrivningen av Deplhi-ämnen, och poäng ges för att visa hur lika de är. Höga poäng visar en hög nivå av likhet mellan ämne och scenario. Som resultat skapas en tvådimensionell karta, baserat på dessa poäng och på en korrespondens-analys. De som ligger nära varandra grupperas och namnges för att visa forskningsområ-den med innovationspotential för samhället.

I fas tre hålls workshoppar för att diskutera sociala krav som är väsentliga för att främja de prioriterade forskningsområden och de sociala effekter som de förväntas ha på samhället i stort.

Den befintliga processen för formuleringen av Science and Technology Foresight är inte fixerad, och den kan utvecklas snabbt parallellt med utvecklingen av NISTEP:s övriga metodikutveckling (”science of science policy”). En utveckling som MEXT och NISTEP

117 I Science Map 2012 finns en indikator som visar volymen av artiklar som leder forskningstrender. Denna indikator visar att Storbritannien (6,9 %) och Tyskland (7,2 %) hade större andel än Japan (4,1 %) i termer av dess andel i de definierade forskningsområdena, och att Japans andel i detta avseende sjunker.

nyligen uppmärksamhet är metoder för mätningen av SROI (”social return on investment”) som nu utvecklas snabbt i USA.¹¹⁸

Science Map

NISTEP:s Science Map skapas för att få en omfattande och kvantitativ förståelse för globala åsikter och trender inom teknikvetenskap samt för styrkor och svagheter inom området i varje land. Analysen bygger mycket på bibliometri och består av följande tre steg: 1) identifieringen av forskningsområden genom gruppering av de vetenskapliga artiklar som hör till den procent som citeras allra mest, 2) visualisering av forsknings-områden genom kartläggning, och 3) extrahering av nyckelord som är kopplade till forskningsområden genom textanalys av titlar och sammanfattningar.

Till exempel, för att skapa Science Map 2012 användes ungefär de 70 000 mest citerade artiklarna som publicerades mellan 2017 och 2012. Dessa grupperades i detaljerade forskningsområden och 823 forskningsområden identifierades.

På samma sätt som Science and Technology Foresight utvecklas, utvecklas processerna som används för att formulera Science Map i linje med utvecklingen av metoder för att identifiera heta forskningsområden som uppmärksammas internationellt samt för att identifiera styrkor och svagheter i varje land inom dessa områden.

Reflektion

De japanska aktörerna beskriver att statliga forskningsmedel i högre grad ska adressera samhällsutmaningar. Japan har gjort stora forskningssatsningar och regeringen förväntas nu visa hur statligt finansierad forskning kan bidra till att lösa sociala frågor. Detta har medfört att traditionella sätt att stödja forskning behöver förnyas. Aktörerna i forsknings- och innovationssystemet samarbetar för att hitta nya och ofta tvärvetenskapliga

stödinstrument.

Den nya inriktningen är tydligast i de politiska forskningsprioriteringarna, i NISTEP:s framsyner och till viss del i JST:s prioriteringsprocess när strategiska forskningsområden ska ringas in. Däremot är det svårt att se hur de verktyg som används för att dela ut stöd, det vill säga stödinstrumenten, utformats för att kunna implementera den nya inriktningen.

Med andra ord är analys och förberedelsearbete centralt men de aktiviteter där forsknings-medel delas ut verkar inte vara strategiskt integrerade.

4.4 Sydkorea