4.4 Sydkorea
4.4.3 National Research Foundation of Korea (NRF)
National Research Foundation of Korea (NRF) grundades år 2009 för att bidra nationellt till att gynna kreativ forskning och främja forskare. Tre olika organisationer (KOSEF, KRF och KICOS) kombinerades, till stor del med samma motiv som vid skapandet av KEIT, genom ökande intresse för att finansiera forskning av teknisk konvergens och krav på mer effektiv FoU-förvaltning. NRF har 76 utländska partnerorganisationer i 47 länder med vilka de kan samarbeta om gemensamma forskningsutlysningar och finansiering.122 NRF är ett av de viktigaste förvaltningsorganen för forskning för MSIP och MOE (Ministry of Education) och 97 procent av NRF:s budget kommer från dessa två departe-ment. År 2015 kom 55 procent av NRF:s budget från MSIP, 42 procent från MOE och resterande direkt från MOSF (Ministry of Strategy and Finance). Samma process som beskrivits för tilldelningen av FoU-budget för KEIT sker även för NRF, med enda skillnaden att NRF:s budget kommer från MSIP och MOE i stället för från MOTIE.
NRF består av fem direktorat och ett centrum: Direktoratet för grundforskning inom naturvetenskap och teknik, Direktoratet för humaniora och samhällsvetenskap, Direktoratet för de nationella vetenskaps- & ingenjörsprogrammen, Direktoratet för akademiskt
främjande, Direktoratet för strategi & resursförvaltning samt Centrum för internationella ärenden. De tre första direktoraten drivs som programorganisationer för
forsknings-finansiering och NRF har infört programsystemet för ökad professionalism och objektivitet samt för att främja effektiva stödprogram för forskning.
Programledningen består av flera nivåer av programdirektörer och ”program managers”
som till sin hjälp har programhandläggare. Dessutom används granskningsnämnder för att nominera projekt som ska få finansiering. Det finns ett utstuderat system där ansökningar skickas mellan granskningsnämnder och programhandläggare enligt ett slumpvist
statistiskt urval för att minimera risken för jäv. År 2015 är uppställningen 20 heltids-anställda (3 programdirektörer och 17 academic managers) samt 575 deltidsheltids-anställda experter i granskningsnämnder (42 i Chief Review Board och 533 i Review Boards).
Framtidens forskningsområden
Som departementets huvudsakliga agent för strategisk grundforskning följer NRF nära MSIP:s strategi för vilka områden som är strategiska för Sydkorea. Diskussionen om NRF:s möjligheter att planera utanför dessa områden följer diskussionen i fallet KEIT ovan och kan sammanfattas som mycket begränsade.
122 Europa (42 organisationer i 24 länder), Afrika (6 organisationer i 5 länder), Asien (18 organisationer i 10 länder), Nord- Sydamerika (6 organisationer i 6 länder), Oceanien (4 organisationer i 2 länder).
MSIP fokuserar på 13 framtida tillväxtmotorer:
•
smarta bilar•
5G-mobilkommunikation•
havsbaserade fabriker och anläggningar•
individanpassad hälso- och sjukvård•
kroppsburen smart utrustning•
intelligenta robotar•
säkerhetssystem för katastrofberedskap•
digitalt innehåll•
ny och förnybar energiteknik i form av hybrida system•
intelligenta halvledare•
stora data•
konvergensmaterial•
sakernas internet.NRF:s program kategoriseras genom ”6T”: IT (informationsteknik), BT (bioteknik), NT (nanoteknik), ET (energi- och miljöteknik), ST (rymdteknik), och CT (kulturell teknik). Bland ”6T”-områdena tilldelades den största andelen av bidragsbeloppet till BT-programmen (35 procent), följt av ST-BT-programmen (19 procent) och ET-BT-programmen (13 procent). Ser vi till NRFs FoU-finansieringsstatistik baserat på forskningsutförare för år 2013 svarade universitet (92procent) och offentliga forskningsinstitut (4 procent) tillsammans för i princip hela FoU-budgeten. Det är också värt att notera att NRF ökade sitt budgetanslag till enskilda forskare för 2013 med 25 procent jämfört med 2010, för att främja innovativa enskilda forskare. Även budgeten för kvinnliga forskare och regionala universitet har ökat markant (med 68 procent) sedan 2010.
Framtidens stödinstrument
Som tidigare nämnts drivs följande direktorat som projektorganisationer med inriktning på forskningsfinansiering: Direktoratet för grundforskning inom naturvetenskap och teknik, Direktoratet för humaniora och samhällsvetenskap och Direktoratet för de nationella vetenskaps- & ingenjörsprogrammen,
Mer än 95 procent av arbetet inom Direktoratet för humaniora och samhällsvetenskap och Direktoratet för de nationella vetenskaps- & ingenjörsprogrammen finansieras
genom ”nedifrån och upp”-processer. Finansieringsprocessen vid Direktoratet för de nationella vetenskaps- & ingenjörsprogrammen skiljer sig från de andra två då den har mer tydlig karaktär av ”uppifrån och ner”-processer (enligt regeringens policy). År 2015 tilldelades Direktoratet för de nationella vetenskaps- & ingenjörsprogrammen 9,8 miljarder kronor (1,3 biljoner KRW) av den totala budgeten för NRF på 31,7 miljarder kronor (4,22 biljoner KRW). Av dessa gick 3,8 miljarder kronor (0,5 biljoner) direkt till rymdforsk-ningsinstitutet KARI (Korea Aerospace Research Institute) och forskrymdforsk-ningsinstitutet för atomenergi, KAERI (Korea Atomic Energy Research Institute).
NRF öppnar upp utlysningsmöjligheter via det webbaserade ansökningsformuläret en gång per år, och vem som helst kan ansöka. Likt KEIT:s process för finansiering sorteras ansökningarna efter relevanta ämnesområden och utvärderas av en panel på tio personer.
De flesta paneldeltagarna är från offentliga institut och forskningsinstitut. Till skillnad från KEIT, där kommersialisering och engagemang från företag är centralt, inkluderas sällan paneldeltagare från företag i NRF:s utvärderingsprocess.
NRF har tills nyligen i stor utsträckning använt manuella och delvis pappersbaserade system (så kallade research cards eller ”Shinhan cards”) för utbetalningar till och
avrapportering från forskningsutförare. Övervakning i realtid är därför inte möjligt med det nuvarande systemet som till stor del har varit utformat för att förenkla processerna med finansiella institutioner snarare än forskare. Ett effektivare system har blivit alltmer nödvändigt för att hantera den snabba ökningen i förvaltning av FoU.
Därför har NRF beslutat att implementera ett nytt administrativt system i gränsytan mot forskningsutförare, kallat Ezbaro. Systemet ska kunna minimera felaktig användning av finansieringsanslag och samtidigt ge mer ansvar och självständighet till varje finansierad forskningsutförare. Detta system kopplas i realtid till bankernas system, och har många likheter med KEIT:s RCMS (se ovan). Exempelvis betonar båda vikten av effektivitet och transparens genom övervakning och behandling av de flesta processer för finansiering via internet i stället för genom användning av papperskopior. NRF såg dock behovet av ett eget system då RCMS är alltför orienterat kring företagstransaktioner som endast tillåter återbetalning för kostnader med kvitton. Ytterligare detaljer om vad detta innebär för forskarutförare kommer att klargöras i slutet av 2015.
Reflektion
I relativa tal spenderar Sydkorea mest i världen på offentlig forskning och utveckling. Den strategiska forskningen i Sydkorea har en dubbelhet. Å ena sidan finns klara politiska forskningsprioriteringar. De två departement som mest sätter tonen, och som konkurrerar i budgetförhandlingar, vad gäller inriktningen av Sydkoreas strategiska forskningsprogram är Ministry of Trade, Industry and Energy (MOTIE) och Ministry of Science, ICT and Future Planning (MSIP). Den sittande regering har fokuserat på att samla ihop dessa två departements agendor till en mer sammanhållen bild av var den offentliga sektorns begränsade medel gör störst nytta. Detta har resulterat i en lista med 19 framtida tillväxt-motorer som kommer sätta ramverket för forskningsfinansiering under de närmaste åren.
De framtida tillväxtmotorerna inkluderar bland annat
•
IoT (sakernas internet)•
intelligent robotik•
kroppsburna smarta enheter•
5G-mobilkommunikation•
smarta bilar•
intelligenta halvledare.Å andra sidan finns det stora möjligheter för experter från näringsliv och akademi att vara med och ringa in strategiska satsningar. Även om urvalet av strategiska forskningsområden kan te sig centralstyrd är det värt att notera att överanvändningen av externa experter från näringsliv och akademi är stor i flera delar av forskningsfinansieringsprocessen – strategisk
inriktning, urval och utvärdering. Det finn också tydliga inslag av forskningsfinansiering som sker ”bottom-up”.