Dataanalys av regeringsbeslutet

En kvalitativ dataanalys av regeringsbeslutet beträffande inriktning för Försvarsmaktens verksamhet åren 2018-2020 genomfördes. De tre stegen kodning, tematisering och summering syftade att analysera Försvarsmaktens officiella uppdrag. I analysen kunde åtta teman urskiljas.

Tabell 1. Samtliga teman genererade från den kvalitativa dataanalysen av regeringsbeslutet. Nedan följer en presentation av respektive tema och dess tillhörande koder, samt en mer detaljerad redogörelse för vad respektive tema innebär.

Tabell 2. Temat Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen, med tillhörande koder.

7.1.1 Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen

Det första temat behandlar den nya inriktning som fortsatt präglar Försvarsmaktens verksamhet. Försvaret går från ett insatsförsvar, till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Ett tydligare fokus på Sverige kan således urskiljas, med en stärkt svensk försvarsförmåga. Detta är en följd av det förändrade säkerhetspolitiska läget och de hot och utmaningar som uppstår i och med detta, och försvaret ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp (ibid). En konsekvens av det ökade fokuset på Sverige är att handlingsutrymmet för deltagande i internationella operationer minskar.

7.1.2 Öka den operativa förmågan i krigsförbanden

Det andra temat är att Försvarsmakten bör öka den operativa förmågan i krigsförbanden. Detta, tillsammans med nästkommande tema, anses som de enskilt viktigaste att genomföra under denna försvarsinriktningsperiod (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Försvarsmakten ska uppnå detta genom att utveckla och vidmakthålla krigsförbanden. Särskilt viktigt är att säkerställa att krigsdugligheten hos krigsförbanden ökar, samt att Försvarsmakten, senast år 2020, kan agera med två brigader samtidigt. Temat behandlar även de tre förbandstyper som krigsförbanden ska bestå av (stående förband, kontraktsförband och hemvärnsförband), och vad deras huvuduppgifter är.

Tabell 4. Temat Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret, med tillhörande koder.

7.1.3 Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret

Det tredje temat behandlar att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret, något som beskrivs som viktigt för att kunna möta ett väpnat angrepp (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Det framgår även som viktigt att Försvarsmakten ska kunna samverka med övriga aktörer inom totalförsvaret, och att förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap förstärks ytterligare. Dessutom ska förmågan att samutnyttja militära och civila resurser öka (ibid).

Tabell 5. Temat Garantera Sveriges oberoende och självständighet, med tillhörande koder.

7.1.4 Garantera Sveriges oberoende och självständighet

Det fjärde temat behandlar det som Sveriges säkerhetspolitik, enligt regeringsbeslutet, ytterst syftar till, nämligen att garantera landets oberoende och självständighet (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Försvarsmakten ska värna om svenska intressen, rättigheter och värderingar, samt verka krigsavhållande för en fortsatt fredlig utveckling. Detta uppnås genom internationellt samarbete och engagemang, då Sveriges säkerhetspolitik förutsätter att försvaret kan verka tillsammans med andra. Detta innefattar att marinstridskrafterna och flygstridskrafterna, utöver att kunna möta ett väpnat angrepp, ska hävda och upprätthålla den svenska territoriella integriteten. Här anses även Sverige ha ett ansvar och en möjlighet att påverka utvecklingen i närområdet (ibid).

Tabell 6. Temat Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer, med tillhörande koder.

7.1.5 Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer

Det femte temat behandlar det faktum att internationella samarbeten, trots den nya inriktningen mot den nationella försvarsdimensionen, fortfarande beskrivs som en väsentlig del av Försvarsmaktens uppdrag i syfte att förebygga konflikter, säkerställa Sveriges säkerhet och skapa förutsättningar för hållbar fattigdomsbekämpning och utveckling. Det framgår av regeringsbeslutet att försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med andra aktörer bör fördjupas, och att deltagande och engagemang i internationella insatser ska fortsätta för att visa solidaritet. Europeisk sammanhållning, och framför allt samarbetet med Finland, beskrivs som viktigt för att kunna möta utmaningar mot vår säkerhet (ibid).

Tabell 7. Temat Utökad övningsverksamhet, med tillhörande koder.

7.1.6 Utökad övningsverksamhet

Det sjätte temat behandlar Försvarsmaktens uppgift om att utöka övningsverksamheten (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Övningsverksamheten ska genomföras för att uppnå Försvarsmaktens uppgift om att försvara Sverige mot väpnat angrepp, och genom övningsverksamheten ska myndigheten verka aktivt i Sverige och dess närområde. Mobiliseringsövningar och mobiliseringskontroller, samt beredskapsövningar och beredskapskontroller, ska genomföras för att identifiera och åtgärda svagheter som påverkar

effektiviteten och förmågan till mobilisering. Större försvarsmaktsövningar ska genomföras under försvarsinriktningsperioden (ibid).

Tabell 8. Temat Personalförsörjning, med tillhörande koder.

7.1.7 Personalförsörjning

Det sjunde temat behandlar den inriktning som Försvarsmakten bör inneha gällande deras personalförsörjning. Regeringsbeslutet fastställer att personalförsörjningen av det militära försvaret ska bygga dels på totalförsvarsplikt, dels på frivillighet (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Regeringsbeslutet fastställde även att Försvarsmakten ska öka antalet platser på officersutbildningar. Vidare presenteras att myndigheten ska fortsätta sitt arbete för jämställdhet, likabehandling och icke-diskriminering. Regeringsbeslutet poängterar att åtgärder ska vidtas för att öka andelen kvinnor inom myndigheten (ibid).

Tabell 9. Temat Materielförsörjning, med tillhörande koder.

7.1.8 Materielförsörjning

Det åttonde, och sista, temat behandlar Försvarsmaktens materielförsörjning. Regeringsbeslutet fastställer att Försvarsmaktens operativa behov ska vara styrande för materiel- och logistikförsörjningen, och att denna ska stödja målet att öka krigsdugligheten hos krigsförbanden (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Temat behandlar dels anskaffning av nytt materiel som Försvarsmakten bör genomföra, dels vidmakthållande och uppgradering av befintligt materiel. Regeringsbeslutet fastställer dock att Försvarsmakten ska prioritera att identifiera och utesluta omedelbara brister framför långsiktig förmågeutveckling (ibid)