Genomförande av multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna

Figur 1. Modell av den multimodala kritiska diskursanalysen.

6.4.1 Visuell analys

Det första steget som genomfördes var en analys av det visuella i kampanjfilmerna. Här fungerade Barthes semiotiska bildanalys som utgångspunkt, men en anpassning till film i enlighet med Hansen och Machins (2019) tillämpning av en multimodal kritisk diskursanalys av film genomfördes. Med utgångspunk i Barthes bärare av konnotation analyserades följande element: ​miljö​, ​objekt​, ​deltagare samt ​händelser​. Barthes bärare av konnotation är poser, blick, objekt samt miljö. Det kunde relativt snabbt konstateras att de två kampanjfilmerna i princip enbart porträtterar deltagare som är i rörelse. Kampanjfilmerna

innehåller ett stort antal sekvenser med ett stort antal deltagare, i vilka pose och blick inte gick att fastställa på samma sätt som är möjligt vid en stillbild. Dessa valdes således bort, och istället lades elementen händelser och deltagare till, i enlighet med Hansen och Machins (2019) metod. I analys av respektive element har denotation och konnotation tillämpats, där vi först identifierade och beskrev respektive element, och därefter intresserade oss för vilken mening det medförde. I samtliga delar av analysen, det vill säga även i den lexikala analysen samt i analysen av ljud, identifierades semiotiska resurser som Försvarsmakten använder sig av i kampanjfilmerna, samt tecken som skapas med hjälp av dessa.

Enligt Barthes är ​miljö en viktig bärare av konnotation (Hansen & Machin, 2019). Med miljö menas den omgivning och de omgivande förhållanden som porträtteras och visas i kampanjfilmerna, och fokus för analysen låg på vad respektive miljö konnoterar. Exempelvis reflekterade vi över om en viss effekt och en viss mening hade varit densamma om miljön hade varit annorlunda.

Elementet ​händelser​innebär att vi studerade vad som händer i kampanjfilmerna, samt vilken betydelse handlingen har för meningen i dessa (Hansen & Machin, 2019).

Med ​objekt menas de föremål som framkommer i kampanjfilmerna, och vilken meningspotential dessa föremål innehar (Hansen & Machin, 2019). I detta element inkluderas även deltagarnas kläder och utstyrsel. Vi reflekterade även över vilka föremål som inte framkom i kampanjfilmerna.

Elementet ​deltagare innebar en analys av medverkande och närvarande aktörer i kampanjfilmerna. Vi reflekterade exempelvis över antal deltagare, deltagarnas kön och etnicitet, samt hur de porträtterades. Även faktorer såsom om deltagarna var individualiserade, kollektiviserade eller anonymiserade undersöktes (Hansen & Machin, 2019).

6.4.2 Lexikal analys

Det nästa steget som genomfördes var en analys av det lexikala i kampanjfilmerna. En lexikal analys innebär analys av den text och det tal som förekommer i en film (Hansen & Machin, 2019). För förståelse av en film behövs nämligen, enligt Hansen och Machin (2019), även en

analys av hur det visuella relaterar till, och interagerar med, det vi hör i form av språk. Den text och det tal som förekommer transkriberades, och analyserades därefter utifrån Hansen och Machins (2019) sju verktyg för en kritisk diskursanalys av text. På grund av frånvaron av dialog ansågs det möjligt att enbart utgå ifrån en transkribering av det tal som förekommer. Den eventuella betydelsen av deltagarens tonfall och frasering ansågs obetydlig på grund av hur lite sådant som förekommer. Däremot valde vi att analysera den transkriberade texten i relation till den visuella sekvens i vilken talet eller texten förekommer, istället för som en fristående text, för att inte mista effekten av den kontext i vilket talet eller texten förekommer.

Inledningsvis genomfördes en ​lexikal analys av texten. Syftet var att identifiera och reflektera över vilka ord som används, då det anses betydelsefullt att noggrant tänka över enskilda ord samt vilken mening dessa genererar (Hansen & Machin, 2019).

Nästkommande verktyg att studera var ​överlexikalisering​, som inträffar när det existerar ett överflöd av vissa ord och deras synonymer, eller när något överbeskrivs (Hansen & Machin, 2019). Överlexikalisering pekar ofta på att någonting är problematiskt, eller att det finns en ideologisk konflikt inblandad, och syftet med överlexikalisering kan vara att signalera, poängtera eller betona något (ibid).

Följande verktyg benämns som ​namn och referens​. Enligt Kress och Fairclough kan hur en person namnges i en text ha signifikant betydelse för hur de uppfattas och betraktas (Hansen & Machin, 2019). Det existerar nämligen en rad alternativ för hur man väljer att benämna en person, och dessa val gör det möjligt att lyfta fram vissa önskade aspekter och dölja andra.

Klassificering av sociala aktörer är en ytterligare analys av textens deltagare och hur de representeras (Hansen & Machin, 2019). Vi studerade exempelvis i vilken mån deltagarna presenteras som personliga eller opersonliga, om deltagarna beskrivs som individer eller som en del av ett kollektiv samt om deltagarna representerades som specifika individer eller en generisk typ.

Följande verktyg behandlar representation av social handling​, som innebär analys av de handlingar som förekommer i texten. Syftet är att identifiera vem som agerar, hur denna deltagare agerar, samt vilken deltagare som inte agerar (Hansen & Machin, 2019).

Verktyget ​nominalisering innebär transformeringen vid vilken ett verb eller adjektiv omvandlas till ett substantiv (Hansen & Machin, 2019). Genom att exempelvis omvandla en handling till ett substantiv så framgår endast effekten av handlingen, medan processen och orsaken som ligger till grund för effekten döljs (ibid).

Verktyget modals utgår ifrån diskussioner av Hodge och Kress, samt Fairclough, som menar att språk kan visa på människors engagemang i relation till vad de säger, samt på deras självupplevda status (Hansen & Machin, 2019). Modals uttrycker olika grader av säkerhet i påståenden, exempelvis med hjälp av verb som ‘kan’, ‘ska’ eller ‘måste’, samt adjektiv som ‘möjligt’, ‘troligt’ eller ‘säkert’ (ibid).

6.4.3 Analys av ljud

Ljud avgränsas i denna studie till det ljud som inte består av språkliga yttranden (tal). Dessa går inte att transkribera på samma sätt som språkliga yttranden, men anses likväl viktiga. Hansen och Machin (2019) placerar analys av ljud under den lexikala delen av analysen, men vi valde att göra den till ett fristående steg. Vi reflekterade exempelvis över vilken musik som spelas i kampanjfilmerna, samt det ljud som uppstår från människor, objekt och miljö.