Multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna

En multimodal kritisk diskursanalys av två av Försvarsmaktens kampanjfilmer genomfördes, i syfte att besvara hur Försvarsmakten framställer sitt uppdrag samt i vilken mån detta stämmer överens med myndighetens officiella uppdrag. Den multimodala kritiska diskursanalysen består av en visuell analys, en lexikal analys och en analys av ljud. Den fullständiga denotationen finns att inhämta som bilaga.

Filmen från 2018 är uppbyggd på så vis att den växlar mellan sekvenser som kan härledas till Försvarsmakten och det militära, till sekvenser som kan härledas till ett civilt vardagligt liv. Respektive sekvens kan således delas in i ett par, där en sekvens från det militära liknas med en sekvens från det vardagliga.

Kampanjfilmen från 2020 är delvis uppbyggd på ett sätt som liknar kampanjfilmen från 2018, då den växlar mellan sekvenser som kan härledas till Försvarsmakten och det militära, och sekvenser som kan härledas till ett civilt vardagligt liv. Kampanjfilmen från 2020 har däremot en mer genomgående och sammanhängande handling, där vi får följa en vuxen kvinna som arbetar inom Försvarsmakten, samt hennes familj hemma i det civila livet.

Resultatet av den multimodala kritiska diskursanalysen av respektive kampanjfilm har salgits ihop. Detta beror dels på att de två kampanjfilmernas resultat till stor del överensstämmer med varandra, och dels på att studien ämnar att generera en sammantagen bild av kampanjfilmerna från 2018 och 2020, snarare än att jämföra de med varandra.

7.2.1 Visuell analys av kampanjfilmernas miljö

I båda kampanjfilmerna skildras barrskogar, åkrar och sjöar, vilket är typiska svenska miljöer. Dessa kan, utifrån ett socialsemiotisk perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), ses som semiotiska resurser som används för att skapa en tydlig koppling mellan Försvarsmakten och Sverige. Detta skapar således ett tecken om att Försvarsmaktens uppdrag främst utspelar sig inom Sveriges gränser, vilket kan kopplas till temat Garantera Sveriges oberoende och självständighet​, samt ​Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen​. Som konstaterat tidigare har förändringen av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden lett till ett ökat fokus på Sverige för Försvarsmakten, och det framkommer tydligt i regeringsbeslutet att det är Sverige och dess säkerhet, oberoende och självständighet som är av största vikt.

Ett intressant stycke i kampanjfilmen från 2020 är de miljöer som porträtterar utlandet. Det förekommer fyra sekvenser som, genom ett pålagt brusigt filter, kan associeras med nyhetsklipp från händelser utomlands. Varje sådan sekvens porträtterar en miljö som på något sätt är aktuell i dagens samhälle, exempelvis konnoterar ett isblock som faller från en glaciär till klimatkrisen och en överblick av ett fält fullt av tält konnoteras till ett flyktingläger. Användningen av dessa semiotiska resurser skapar ett tecken om Försvarsmaktens uppdrag som något som påverkas av diverse händelser och företeelser runt om i världen, och som en myndighet som är aktuell i samtiden. Detta kan kopplas till temat Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer​. Även om Försvarsmaktens handlingsutrymme att delta i internationella operationer har minskat, anses det enligt regeringsbeslutet som viktigt för Försvarsmakten att inneha ett fortsatt internationellt engagemang och ett fortsatt deltagande i internationella insatser. Intressant att notera är dock att det inte förekommer några deltagare från Försvarsmakten i dessa miljöer, utan de miljöer i vilka det förekommer deltagare från Försvarsmakten är typiskt svenska. Detta kan anses framställa Försvarsmaktens uppdrag som relaterat till omvärlden, men med ett primärt fokus på Sverige, vilket kan kopplas till temat ​Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen.

7.2.2 Visuell analys av kampanjfilmernas händelser

I kampanjfilmen från 2018 är det tydligt att en händelse från det militära liknas med en händelse från det civila. I skildringen av de militära händelserna används semiotiska resurser som ger intryck av att de händelser som militäryrket innebär inte nödvändigtvis skiljer sig

väsentligt från det civila vardagslivet. Exempelvis visar kampanjfilmen hur soldater hoppar ut från ett flygplan och fångas upp av fallskärmar på liknande sätt som barn på en gymnastiklektion hoppar ner från en plint och landar mjukt på en madrass.

Det noterades även i kampanjfilmen från 2018 att deltagarna i de militära sekvenserna ofta är fullt utrustade med skyddsväst, vapen och hjälm, men att våld, konflikt och faktiska krigsituationer inte förekommer. Det förekommer inte heller några synliga motståndare eller fiender i filmerna. Detta kan, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), ses som ett tecken om Försvarsmaktens uppdrag som fredligt inriktat, vilket kan kopplas till temat ​Garantera Sveriges oberoende och självständighet. ​En stor del av detta tema är nämligen Försvarsmaktens uppdrag om att verka krigsavhållande för en fortsatt fredlig utveckling. Utrustningen som används talar således för att Försvarsmakten är redo att möta ett eventuellt angrepp, att Försvarsmakten har det som krävs för att skydda svenskt territorium, vilket kan kopplas till temat ​Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvare​t. Försvarsmakten eftersträvar däremot fortfarande att, genom en fortsatt fredlig utveckling, inte behöva möta väpnat angrepp.

Intressant att notera är att kampanjfilmen från 2020, till skillnad från kampanjfilmen från 2018, innehåller ett flertal sekvenser med händelser av relativt dramatisk karaktär. I flera av sekvenserna tar sig deltagarna fram springandes, vilket ger en känsla av brådska och angelägenhet. Det skildras även ett antal händelser i vilka någon form av eld och/eller skottlossning förekommer, exempelvis en dörr som sprängs samt vapen och signaleld som avfyras. Dessa visuella element kan, enligt socialsemiotiken (Kress, 2012; Machin och Mayr, 2012), ses som semiotiska resurser som konnoteras till det militära, vilket således skapar ett tecken om att Försvarsmaktens uppdrag innefattar vissa dramatiska och potentiellt farliga aktiviteter. Det ska dock poängteras att det i samtliga sekvenser som innehåller någon form av våld eller skadegörelse enbart förekommer deltagare från Försvarsmakten, och det förekommer således inga konflikter med andra deltagare. I kombination med den övriga porträtteringen av händelserna, som framstår som kontrollerade och strukturerade, skapas ett tecken om att dessa aktiviteter är övningsmoment utan någon verklig konflikt, vilket kan kopplas till temat ​Utökad övningsverksamhet.

7.2.3 Visuell analys av kampanjfilmernas objekt

I kampanjfilmen från 2018 är det tydligt att man eftersträvar att likna objekt som kan konnoteras till det militära, med objekt som kan konnoteras till det civila. Hockeyutrustning liknas exempelvis med en skyddsväst, och headsets i ett kontrollrum på ett militärt fartyg liknas med headsets som används vid datorspel. Semiotiska resurser används således för att skapa igenkänning hos tittaren. Diverse objekt som framkommer i kampanjfilmen, exempelvis en mobiltelefon, barnleksaker på golvet eller en ölflaska på en kontorsfest, är sådant som många kan relatera till, och som konnoteras till det vardagliga livet.

I båda kampanjfilmerna används objekt som, enligt socialsemiotiken (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), kan ses som semiotiska resurser som tydligt konnoteras till det militära. Dessa objekt, exempelvis vapen, skyddsväst och kamouflerade hjälmar, bekräftar troligtvis en del av tittarens tidigare åsikter, kunskap och erfarenhet av Försvarsmakten. Vapen är ett objekt som till stor del kan antas förknippas med Försvarsmaktens uppdrag. Av antalet skildrade vapen att döma i kampanjfilmen från 2018 kan det dock sägas vara tvärtom, då vapen som objekt förekommer relativt sällan och inte får ta särskilt stor plats i kampanjfilmen. I kampanjfilmen från 2018 används heller aldrig de vapen som förekommer. Detsamma kan inte riktigt konstateras om kampanjfilmen från 2020, i vilken användning av vapen faktiskt förekommer, men aldrig i konfliktsammanhang. Som motiverat ovan framstår händelserna i vilka vapen förekommer som kontrollerade och strukturerade, och kampanjfilmens skildring av vapen skapar således även här, precis som under elementet händelser, ett tecken om att dessa snarare förekommer i kontrollerade övningsmoment. I relation till studiens frågeställning kan detta kopplas till temat ​Utökad övningsverksamhet​, samt ​Garantera Sveriges oberoende och självständighet ​med dess inriktning på Försvarsmaktens uppdrag om att fortsätta verka krigsavhållande för en fredlig utveckling.

Det noterades även att båda kampanjfilmerna skildrar ett stort antal olika militära färdmedel, exempelvis militära fordon, flygplan, samt små och stora fartyg. Även olika sorters utrustning visas, exempelvis dykutrustning, periskop och fallskärmsutrustning. Dessa objekt kan, ur ett socialsemiotiskt perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), ses som semiotiska resurser som associeras med Försvarsmakten. Det kan hävdas att det stora antalet färdmedel och utrustning som porträtteras visar på den mängd resurser som Försvarsmakten har att tillgå, ​och ett tecken som skapas är således att Försvarsmakten är väl utrustade för att

genomföra sitt uppdrag. ​Detta kan kopplas till temat ​Materielförsörjning​, i vilket Försvarsmaktens uppdrag kan beskrivas som att tillmötesgå operativa behov.

7.2.4 Visuell analys av kampanjfilmernas deltagare

I kampanjfilmen från 2018 används semiotiska resurser, enligt socialsemiotikens begreppsapparat (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), för att likställa kampanjfilmens militära deltagare med dess civila deltagare. Vi får exempelvis se tre unga kvinnor, från Försvarsmakten, med headsets som sitter framför ett antal skärmar. I nästa sekvens får vi se tre andra unga kvinnor i vardaglig civil klädsel, som också sitter i headsets framför skärmar, men i en vardaglig miljö. Dessa deltagare kan således betraktas som semiotiska resurser som liknar det militära livet med det civila livet. Kampanjfilmen skildrar vanliga människor i vardagliga miljöer som många tittare troligtvis kan relatera till, och liknar dessa med personer som arbetar inom Försvarsmakten. Detta insinuerar att de civila deltagarna har intressen och kompetenser som kan komma till användning inom Försvarsmakten. Detta kan även uppfattas som ett sätt att skapa igenkänning hos tittaren, och ett tecken som skapas är således att tittaren är välkommen och väl lämpad för ett arbete inom Försvarsmakten. Detta kan kopplas till temat ​Personalförsörjning​, som handlar om att tillgodose det personella behovet inom Försvarsmakten. Temat berör att Försvarsmakten ska öka sin rekrytering, samt att personalförsörjningen ska bygga både på totalförsvarsplikt och frivillighet. Det kan anses viktigt för Försvarsmakten att porträttera myndigheten som en lockande och givande arbetsplats, i syfte att uppnå Försvarsmaktens uppdrag inom ​Personalförsörjning​.

I kampanjfilmen från 2018 skildras ett stort antal deltagare. Kampanjfilmen fokuserar inte på deltagarna som individer, utan fokuserar istället på deltagarna som en del av en grupp. Deltagarna är således kollektiviserade snarare än individualiserade. Detsamma kan påstås gälla för kampanjfilmen från 2020, trots att denna i första hand handlar om två deltagare. Även om det i båda kampanjfilmerna förekommer ett flertal sekvenser i vilka kameran zoomar in på enskilda deltagare, så ligger fokus på hur den enskilde deltagaren bidrar till gruppen. Detta fokus på deltagarna som en grupp kan ses som en semiotisk resurs (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012) som skapar ett tecken om Försvarsmakten som präglat av kollektivism och samarbete. Detta kan i viss mån kopplas till temat ​Utökad övningsverksamhet​, i vilket det framstår som viktigt att krigsförbanden är samövade och att hela krigsorganisationen kan mobiliseras samtidigt. Detta kan anses gå hand i hand med det

krav på samarbete som en organisation som Försvarsmakten innehar. I kritiska situationer, såsom vid höjd beredskap, behöver myndighetens försvarsgrenar vara samövade.

Det noterades att båda kampanjfilmer skildrar ett stort antal kvinnor i förhållande till antal män. I kampanjfilmen från 2018 kunde kön identifieras på 36 personer, varav 21 var kvinnor och 15 var män. I kampanjfilmen från 2020 förekommer samma deltagare i flera sekvenser. Därför räknades antalet kvinnor och män per sekvens, istället för att räkna antalet manliga och kvinnliga deltagare. Det ansågs nämligen vara intressant att se om de kvinnliga deltagarna visas i fler sekvenser än de manliga och på så sätt får mer skärmtid, eller vice versa. I kampanjfilmen skildrades kvinnor 24 gånger, och män 13 gånger. Könsfördelningen i båda kampanjfilmer kan därmed betraktas som en semiotisk resurs som skapar ett tecken om ett större fokus på kvinnor än på män i kampanjfilmerna, samt inom Försvarsmakten. Detta kan kopplas till temat​Personalförsörjning​, i vilket Försvarsmaktens uppdrag gällande att öka andelen kvinnor framkommer.

Något som uppmärksammades under analysens gång var vilka etniciteter som porträtterades i de två kampanjfilmerna. I kampanjfilmen från 2018 förekommer en viss grad av variation av etniciteter, men majoriteten av deltagarna, 29 av 36, är vita. I kampanjfilmen från 2020 skildras enbart vita deltagare. Intressant att notera är att de militära sekvenserna, det vill säga de sekvenser som skildrar Försvarsmaktens verksamhet, i båda kampanjfilmerna enbart innehåller vita deltagare. Det kan å ena sidan argumenteras för att dessa deltagare, ur ett socialsemiotisk perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), fungerar som semiotiska resurser som skapar en bild av Försvarsmakten som en arbetsplats där samtliga är vita. Å andra sidan, eftersom det trots allt förekommer en variation av etniciteter i de civila sekvenserna i kampanjfilmen från 2018, kan det argumenteras för att de icke-vita deltagarna skapar ett tecken om att alla människor, oavsett etnicitet, är välkomna inom Försvarsmakten. Det senare kan kopplas samman med temat ​Personalförsörjning, i vilket Försvarsmaktens uppdrag beträffande jämställdhetsarbete, likabehandling och icke-diskriminering förekommer.

Fortsättningsvis är en intressant iakttagelse att det inte skildras några motståndare eller fiender i kampanjfilmerna. Detta kan anses gå hand i hand med det tidigare konstaterade faktumet att konflikt inte skildras i kampanjfilmerna, för utan några motståndare och fiender så existerar ingen konflikt. Försvarsmaktens uppdrag framställs på så sätt som fredsinriktat,

vilket kan kopplas till temat ​Garantera Sveriges oberoende och självständighet ​med tillhörande kod om att verka krigsavhållande för en fortsatt fredlig utveckling.

7.2.5 Lexikal analys av båda kampanjfilmerna

Det förekommer två fall av namn och referens i de två kampanjfilmerna. I kampanjfilmen från 2018 yttras “ta hand om dig, brorsan” i en sekvens med två omfamnande män vid en tågstation, något som bidrar till en human och varm uppfattning om de två porträtterade männen. “Ta hand om dig” är en fras som ofta sägs vid avsked, och som kopplat till den visuella upplevelsen kan tolkas som ett avsked av någon som arbetar inom Försvarsmakten. “Brorsan”, ett slangord av bror, är även ett familjärt sätt att benämna någon på. Detsamma gäller för ordväxlingen “jag saknar dig” och “men gumman, jag kommer snart hem”, som förekommer i en sekvens i kampanjfilmen från 2020. Orden sägs över telefon, mellan en mamma och en dotter. Frasen “jag saknar dig” väcker troligtvis känslor hos tittaren, och likaså ordvalet “gumman”. Ordet gumman kan egentligen sägas betyda gammal kvinna, men används ofta i sammanhang för att benämna någon, av kvinnligt kön, som personen i fråga tycker om. ​Samtliga av dessa ordval bidrar till den personliga relation som existerar mellan deltagarna i kampanjfilmerna​, och skapar igenkänning och sympati hos tittaren.

Fortsättningsvis är det tydligt att det förekommer semiotiska resurser som skapar ett tecken om Försvarsmakten som en svensk institution. Det språk som yttras är ofta typiskt svenskt, och innehåller vedertagna svenska uttryck. I den inledande sekvensen i kampanjfilmen från 2020 sjunger två personer “Ja må hon leva”, en svensk sång som sjungs vid födelsedagsuppvaktningar, och som ger en känsla av tradition, familjaritet och värme. Transkriberingen av kampanjfilmens ljudspår, som är en version av Tomas Ledins låt “Just nu”, inleds med “Just nu, vill jag leva, just nu”, vilket passar väl in med kampanjfilmens namn. Resterande rader av ljudspåret ansågs inte vara av betydelse för framställandet av Försvarsmakten uppdrag.

Det är respektive kampanjfilms sista sekvens som tydligast kan kopplas till Försvarsmaktens uppdrag. I dessa presenteras text som kan antas vara budskapet med kampanjfilmerna, och som innehåller namnet för kampanjen. I kampanjfilmen från 2018 står det “Vi låter Sverige vara i fred. Så att livet kan fortsätta som vanligt”. Den första meningen är en ordlek mellan “ifred”, det vill säga ostört, och “i fred”, det vill säga i fredstid. Följande textrad, “så att livet

kan fortsätta som vanligt”, förstärker känslan av vardaglighet som har präglat kampanjfilmen. Kombinationen av de två meningarna porträtterar Försvarsmaktens uppdrag som fredsinriktat, med ett mål om att livet för den svenska befolkningen kan fortgå som innan. Detta kan kopplas till temat​Garantera Sveriges oberoende och självständighet, ​i vilket värna om svenska intressen, rättigheter och värderingar förekommer. I kampanjfilmen från 2020 står det “Tillsammans försvarar vi Sverige. Året om, dygnet runt och precis just nu:”, en text som tydligt följer den röda tråd som kampanjfilmen har. Kampanjenfilmens namn är som sagt “Just nu”, ett ordval som konnoterar till angelägenhet och aktualitet, och ordvalet “tillsammans försvarar vi Sverige” bidrar till att Försvarsmaktens uppdrag framställs som fokuserat på Sverige och dess säkerhet, vilket kan kopplas till temat ​Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen​.

Under genomförandet av den lexikala analysen blev det påtagligt att det förekommer ytterst lite tal och text i de två kampanjfilmerna, och det förekommer inga fall av överlexikalisering, klassificering av sociala aktörer, representation av social handling, nominalisering eller modals i texten. Av den anledningen kunde det även konstateras att de två elementen tal och text spelar en relativt liten roll i kampanjfilmernas porträttering av Försvarsmaktens uppdrag. Att genomföra en lexikal analys var hur som helst nödvändigt, trots att det genererade resultatet inte var av stor relevans för studien, då relevansen inte hade inte gått att säkerställa utan att genomföra analysen.

7.2.6 Analys av ljud i kampanjfilmen från 2018

Det ljud som framhävs tydligast i kampanjfilmen är musiken. Volymen på deltagarnas tal samt övriga ljud är svaga i jämförelse och överröstas av musiken, vilket ger intryck av att musiken har en viktigare funktion. Musiken är dramatisk, men samtidigt lugn och melodisk. Den upplevs inte som aggressiv eller stressande, men har ett inslag av spänning med stråkinstrument som spelar i jämn och snabb takt. Musiken ligger på så vis i linje med analys av tidigare delar, exempelvis att inga konflikter förekommer, och bidrar således till en känsla av att det som sker i kampanjfilmen är spännande, men inte skrämmande eller oroväckande.

7.2.7 Analys av ljud i kampanjfilmen från 2020

Filmens huvudsakliga ljudspår är en version av artisten Tomas Ledins låt “Just nu”, som är 1980 års vinnare av den svenska musiktävlingen Melodifestivalen. Versionen som spelas i

kampanjfilmen är dock av artisten Ellen Krauss, och den är även avsevärt mycket lugnare och långsammare än originalet. Ljudspåret, som främst bygger på syntar, är avskalat men intensivt, och använder slagverk för att bygga upp en stämning genom kampanjfilmen, som sedan kulminerar. Låten kan även anses vara filmisk och episk, och ger en känsla av storslagenhet och spänning. I och med den låt som kampanjfilmens ljudspår bygger på skapas även en känsla av samhörighet till Sverige. Låten har en historia i Sverige, och dessutom är det faktum att låten är på svenska värt att notera. Hade artisten sjungit på ett annat språk, exempelvis engelska, hade den troligtvis konnoterat något annat.

Det är relativt få ljud som förekommer utöver det huvudsakliga ljudspåret. Vid enstaka tillfällen hörs ljud såsom skor som springer mot mark, bullret av ett fordon eller en fallskärm som löses ut, men i de flesta sekvenser är ljudet av händelserna, människorna och miljön borttagna.

7.3 Jämförelse

Nedan följer en tabell som visar antal gånger som respektive tema, identifierade i regeringsbeslutet, förekommer i de två kampanjfilmerna. Även här har resultatet från de två kampanjfilmerna slagits ihop, då studien ämnar att generera en sammantagen bild av hur Försvarsmakten framställer deras uppdrag i de två kampanjfilmerna.