Databearbetning, förhandling och analys

När intervjuperson och intervjuare möts sker en gemensam kon- struktion och en berättelse tar form i ett samspel. I denna berättelse- situation inleds analysen genom de reflektioner som forskaren gör för egen del och de gemensamma reflektioner som görs tillsammans med intervjupersonen (Johansson, 2005; Reissman 1993). Reissman använder sig av begreppet nivåer i analysarbetet, vilket kan vara en hjälp i strukturen kring arbetsgången. Jag har valt att använda be- greppet steg och totalt i bearbetningen av data sker analysen i sju steg.

New ways

of reading

Möte med studenten

Transkribering av berättelsenerättelsen

Nedskriven berättelse

Förhandling

Narrativ konfiguration

Analys och tolkning av konfigurationerna Undersök ning 1 Undersök ning 2 50

Här kan figuren med de sju stegen komma

Figur 1. (Visar med rektanglar med text och lodräta pilar analys- gången).

Text den första rektangeln: Enkät.

Text i den andra rektangel : Möte med studenten.

Text i den tredje rektangeln: Transkribering av berättelsen. Text i den fjärde rektangeln: Nedskriven berättelse. Text i den femte rektangeln: Förhandling.

Text i den sjätte rektangeln: Narrativ konfiguration.

Text i den sjunde rektangeln: Analys och tolkning av konfiguratio- nerna

Enkäten utgör steg ett och fungerar som utgångspunkt i analysarbe- tet. Mötet och samtalet med studenten utgör steg två i analysarbetet. Det tredje steget tas när datainsamlingen har skett och det insamlade materialet, d.v.s. de inspelade berättelserna, transkriberas till skriven text.

Jag har medvetet valt att skriva ner mitt och studentens talspråk som skriftspråk av den anledningen att jag inte gör en lingvistisk analys av berättelsen. Jag är medveten om att mitt sätt att översätta det ta- lade språket till skriven text inte enbart är en praktisk eller teknisk fråga. När jag gör om talspråk till skriftspråk sorterar jag också bort faktorer som har betydelse för hur jag i samtalet uppfattar innehållet i berättelsen. Sådana faktorer kan vara sociolekt, dialekt, specifika sätt att uttrycka sig, betona o.s.v. Även variationer i ljudvolym, ny- anser i röstklangen, pausering, frasering, skratt, mimik och gester faller bort när tal blir till text (Johansson, 2005; Plummer, 2001). I dessa utskrifter finns också mina egna frågor och kommentarer med, vilka är transkriberade på samma sätt. Jag har markerat skratt och längre pauser, men inte angett dessa i tid om det inte har varit excep- tionellt långa pauseringar, som kan betyda tvekan eller någon annan markering av innehållslig betydelse för berättelsen. Pauser är marke- rade med tre punkter. När något betonas särskilt markeras detta med versaler. I berättelserna förekommer ibland andra personers ut- talanden som citeras av studenten. Dessa uttalanden återges med ci- tattecken i den transkriberade texten. Calander (1998) betonar i sina reflektioner kring datakonstruktion att det inte är självklart att läsa- ren är hjälpt av att ta del av transkriptioner i presentationen av be- rättelser, eftersom varje transkription också är en transformering av data (Kvale, 1997). Jag har dock valt att presentera utdrag ur mina transkriptioner för att skapa genomskinlighet i möjligaste mån. Utifrån dessa transkript har jag skrivit ner vars och ens livsberättelse som en sammanhängande text i en kronologisk följd (steg fyra). Be- rättelserna är inte alltid berättade utifrån kronologi, d.v.s. studenten har hoppat mellan olika tidsskeden, medan jag i min bearbetning av texten har valt att presentera berättelsen i en kronologisk följd, efter- som läsning och läsutveckling oftast är progressiv i ett livsperspektiv. Därefter har studenten fått ta del av både transkript och livsberättel- sen såsom jag uppfattat den. Transkript och livsberättelse samt tids- linjen har sedan utgjort underlag för förhandling. Förhandlingssam- talet (steg fem) innebar att jag kunde ställa frågor om sådant i texten som jag uppfattade som oklart och studenten kunde påpeka miss- uppfattningar och förtydliga sådant som hon upplevde som feltolkat. Ibland la studenten också till minnen och händelser som hon hade

52

kommit att tänka på i efterhand eller i samband med de föreläsning- ar i utbildningen som handlat om språk- och skriftspråksutveckling. Det kan uppfattas som rekonstruktioner och tolkningar utifrån nya erfarenheter och ny kunskap, vilka leder till revidering av livsberät- telsen (Brockmeier & Carbaugh, 2001; Gergen & Gergen, 1997; Somers & Gibson, 1994). Berättelserna skevs sedan ned på nytt till en s.k. narrativ konfiguration (steg sex). Anja som är den yngsta i gruppen hade tydliga minnen av både familjekontexten och skolkon- texten. Hon hade ganska få tillägg efter förhandlingen. Hos Mia var förändringarna och kompletteringarna få, medan de hos Karin var många. I Mias fall tolkar jag det så att hennes berättelse är en berät- telse som hon konstruerat för sig själv långt före mötet med min un- dersökning. Hon verkar ha bearbetat den flera gånger genom livet för sig själv, för att förstå vad hon varit med om och varför hon be- finner sig där hon är i nuläget.

I arbetet med analys och tolkning av konfigurationerna (steg sju) har jag lyssnat igenom både det första samtalet och det andra förhand- lingssamtalet med studenten. Jag har under lyssnandet följt den ned- skrivna berättelsen och därmed kunnat jämföra det sagda med det skrivna.

Mina frågor till materialet har från början inspirerats av Lemke (1990), som presenterar ett antal frågor i sin forskning kring hur studenter skapar mening kring naturvetenskapliga begrepp som hjälp i tolkningsarbetet för att få syn på meningsskapande handling- ar. Dessa frågor utgår från Vad?, Var?, När?, Hur? och Vem? och är alla relaterade till studenternas läsning i ett livsperspektiv. I analys- arbetet har jag ställt frågorna: Vad har haft betydelse?, Vilka är des- sa företeelser och handlingar?, Var sker de?, När sker de?, Hur sker de? och Med vem sker de? Livsberättelserna kan ge en uppfattning om hur studenten ser på kontinuitet eller ickekontinuitet i sina lä- sarbanor och också vad som kan ha haft en särskild betydelse för förändringar och avbrott. Ett begrepp som har varit användbart i analysen är begreppet vändpunkt (Denzin, 1989; Mishler, 1999). Vändpunkt kan här definieras som att en specifik händelse plötsligt förändrar livsvillkoren och leder till uppfattningar om och beskriv- ningar av ett före och ett efter. I denna studie har vändpunkt använts

för att beskriva studentens förändring i synen på sig själv och sina möjligheter i relation till läsning och utbildning.

Den berättelse som mejslas fram ur analysen pekar dels på de indivi- duella upplevelserna och erfarenheterna, men även på gemensamt förekommande teman som kan relateras till varandra. Polkinghorne (1995) gör en distinktion mellan analys av narrativer och narrativ analys. Analys av narrativer innebär att data utgörs av berättelser t.ex. intervjuer i form av livsberättelser (Bertaux & Malysheiva, 2006; Pérez Prieto, 1992). I en sådan analys används ofta metoder som lyfter fram kategorier och begrepp. I kapitel 4 presenteras de fyra berättelserna som konfigurationer där olika läsepisoder från olika kontexter analyseras. Den narrativa konfigurationen utgör här studentens läsarbana, sammanfogad av forskaren. Analysen har ock- så lett fram till ett antal begrepp som kan relateras till varandra. Alltså kan analysarbetet ses som en kombination av analys av narra- tiver och narrativ analys. Dessa livsberättelser kan betraktas som livshistoria när ny kunskap skapas genom att berättelsen lokaliseras i sociala och kulturella kontexter, där studenternas erfarenheter och upplevelser lyfts fram och tolkas (Goodson & Numan, 2003; Pérez Prieto, 2006). Tanken är att analysarbetet kan ge berättelserna ytter- ligare en dimension som innebär att de kan utgöra en större berättel- se, vilket i det här fallet fokuserar på läsning i ett livsperspektiv i re- lation till en utbildningskontext. Att förankra berättelserna i en kon- text kan ses som att lokalisera berättelserna, vilket kan leda till en utvidgad innebörd av det berättade (Goodson & Sikes, 2001; Holmberg, 2007).

3.5 Datakonstruktion för berättelser om mötet med läsning