Datainsamling

För att samla in data till en undersökning finns två vanliga huvudansatser, kvantitativ och kvalitativ, som nedan kommer att behandlas i korthet. Dessa två är till stor del avgörande för utformningen av undersökningen och det sätt data kommer att analyseras på. Även då vi har valt att endast arbeta utefter en av dessa ansatser finner vi det relevant att beskriva båda för att ge en tydligare inblick i vårt val av ansats.

2.4.1 Kvantitativ ansats

Undersökningar som genomförs i en kvantitativ form handlar i huvudsak om att ge svar genom resultat anskaffat ur mängder. Insamlingen av data sker genom att, utifrån klassificering av något, ställa frågor om exempelvis hur mycket eller hur många det rör sig om. Det som undersöks kan vara egenskaper i form av både kvantiteter och kvaliteter så länge som resultatet blir numeriskt. Egenskaper som inte är mätbara innebär också att resultatet inte kan bli numeriskt och kan därför inte heller vara föremål för en kvantitativ undersökning. För kvantitativa insamlingar finns det flera mätskalor som är nödvändiga, som också blir ett avgörande om den tänkta egenskapen är möjlig att mäta. (Hartman, 1998)

2.4.2 Kvalitativ ansats

Till skillnad från kvantitativ metodteori som förhållandevis tydligt talar om vad som kan undersökas framstår kvalitativ som mindre distinkt. Det är inte något så ”klart” som att endast mätbara egenskaper är föremål för undersökning utan det gäller att se gränserna på ett annorlunda sätt. Hartman (1998) ger två innebörder i begreppet kvalitativ undersökning. Det första handlar om klassificering av egenskaper, alltså att bestämma ett objekts egenskaper och utifrån dessa avgöra vilken klass objektet tillhör. Till skillnad från kvantitativa undersökningar sker alltså ingen mätning utav egenskapen. Den andra innebörden som Hartman (ibid.) ger oss är att kvalitativa undersökningar grundar sig i ställningstagandet att allt runt omkring oss i världen inte endast kan observeras utan det krävs en tolkning av det observerade. Den kvalitativa ansatsen har till uppgift att inbringa en förståelse av detta som inte kan ske genom observation och som i kvantitativa sammanhang kan mätas i skalor.

När insamlingen sker kvantitativt eftersträvas en isolering av den mätbara egenskapen och försök till att hitta samband mellan egenskaper. Däremot finns en närmast motsatt strävan inom kvalitativa metoder då det finns behov av att se till helheten hos det som undersöks. Vi har tidigare skrivit om dessa två perspektiv, då i området vetenskaplig tradition, där den positivistiska traditionen står för det observerbara och isolerade vilket innebär ett uteslutande av all subjektiv tolkning och förståelse som tillhör hermeneutiken. Vi ser därför en tydlig koppling mellan de båda traditionerna och de här beskrivna ansatserna, även om det inte behöver betyda att det finns ett absolut samband mellan dessa två par. Vidare anser vi dock att det inte är nödvändigt att föra denna diskussion utförligare i denna uppsats.

2.4.3 Intervju som datainsamling

Att genomföra en intervju innebär att personer får berätta om sig själva eller om en företeelse som berör undersökningens egenskaper. Det kan handla om beteenden, upplevelser eller kunskapsfrågor där man tror att en person känner till egenskaper som anknyter till dessa genom exempelvis egna erfarenheter. (Hartman, 1998)

Intervjuer kan genomföras både genom ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, där en kvantitativ intervju kännetecknas av hög standardi- sering och strukturering. Det innebär att frågorna och den form de presenteras för den intervjuade personen i hög grad bestäms i förväg av den undersökande personen. Dessutom är öppenheten i frågorna mindre för att begränsa svarsutrymmet för den intervjuade. (Hartman, ibid.)

När det inte finns något direkt att mäta och när frågor måste anpassas utifrån den person som intervjuas är en kvalitativ ansats lämplig för intervjun, något som vanligtvis kallas för djupintervjuer (Wallén, 1993). Till skillnad mot den kvantitativa intervjuns höga grad av strukturering och standardisering skriver Hartman (1998) att ett kvalitativt perspektiv kräver en ostrukturerad och ej standardiserad form av intervju, vilket också sker personligt och inte i enkätform. Den ostrukturerade intervjun grundar sig i uppställda teman och utförs genom en informell konver- sation där intervjuaren till viss del kan låta den intervjuade personen att styra samtalet.

En typ av intervjuform som placerar sig mellan de två ovanstående är den delvis strukturerande intervjun. Andersen (1998) skriver att en sådan intervju genomförs likt en ostrukturerad form men där undersökaren

sedan tidigare har en viss teoretisk och empirisk kunskap kring det som är målet med intervjun. Att graden av struktur är låg innebär att det finns utrymme för intervjurespondenten att komma med nya synvinklar. Strukturen för intervjun byggs upp utifrån det som ska belysas men lämnar utöver det utrymme för andra infallspunkter som kommer upp under intervjuns gång. (Andersen, 1998)

För undersökningens trovärdighet och värde finns det behov av att noggrant avgöra vilka intervjurespondenter som ska ingå i under- sökningen. En typ av intervjuperson är den så kallade experten som kan vara en värdefull källa inom ett specifikt område. Förutom experten som respondent tar Lundahl & Skärvad (1999) en typ som de kallar den

direkta intressenten. Detta är den person som återfinns inom området

som undersökningen handlar om och kan vara exempelvis en anställd på ett företag eller liknande.

2.4.4 Vårt val av datainsamling

Vi har valt att genomföra vår undersökning utifrån ett kvalitativt angreppssätt där utgångspunkten är en beskrivning och klassificering av ett fenomen som utmynnar i utveckling av normativ kunskap. Ett kvantitativt angreppssätt ger oss inte möjligheten att utveckla den nödvändiga helhetsbilden av ämnesområdet som krävs för att karaktärisera och utveckla den kunskapen vi vill få fram. Vi ser dock områden inom vår undersökning som skulle kunna vidareutvecklas och stärkas genom en efterföljande kvantitativ undersökning, exempelvis för att i högre grad generalisera de resultat vi kommit fram till alternativt som ett steg i en fortsatt forskning.

På grund av det valda ämnesområdets karaktär, som ett nytt och tidigare relativt outforskat område, är intervjun som insamlingsmetod det vi finner mest lämpligt för att besvara frågeställningarna tillsammans med ingående studier av relevant litteratur. Mest lämpad för vår undersökning är den delvis strukturerade formen av intervju då vi avser att både använda tidigare inhämtad teori och empiri som grund till intervju- frågorna. En alltför hög nivå av struktur riskerar dock att i vårt fall bidra till mindre möjligheter att väcka nya infallsvinklar under intervjuernas gång. Intervjuns standardisering kan anses som något högre då våra frågor är grupperade samt att en ordningsföljd är uppsatt. Däremot finns inga starka skäl till att ordningsföljden kan frångås något för att bättre anpassas till genomförandet av de olika intervjuerna, eftersom endast ett fåtal av frågorna är relaterade till varandra och beroende av tidigare angivna svar.