Vetenskaplighet

I vetenskapligt arbete finns begrepp som är viktiga att belysa, begrunda och diskutera för att vi som forskare ska kunna frambringa ett arbete med högre tillförlitlighet. Dessa begrepp grundar sig i olika traditioner i forskningshistorien. Enligt Ejvegård (1996) ska ett vetenskapligt arbete vara sakligt, objektivt och balanserat vilket ska genomsyra både dess helhet och detaljer. Inom den hermeneutiska traditionen återfinns vanligtvis begrepp som förförståelse och förutsättning, vilka även till viss del förekommer inom positivismen.

2.3.1 Objektivitet och saklighet

Ejvegård (1996) skriver att objektivitet inom vetenskapen innebär att det arbete forskaren utför inte ska ställa sig på något eller någons sida, till exempel i ett ämne där det råder debatt. I en sådan situation bör alla parter få lika stor plats i arbetet och där forskaren återger sina egna åsikter och tolkningar med förutsättningen att detta tydligt framgår i texten. Objektivitet kan dessutom handla om att granska det material som används utifrån dess ursprung. Undersökningar har ofta en eller flera uppdragsgivare och finansiärer som också kan vara en och samma. Detta är något som kan påverka materialet och hur resultatet framställs. Slutligen handlar objektivitet, enligt Ejvegård (ibid.), om att vara observant på om en beställare av en undersökning kan vara skäl till att ett visst resultat favoriserats eller att vissa slutsatser lyfts fram som extra viktiga.

Starrin och Svensson (1994) menar att objektivitet också kan förklaras ur andra förhållningssätt där det ena handlar om något som kan existera utan att något upplevs, vilket kan sägas är ett kvantitativt och ontologiskt sätt att förhålla sig till begreppet. Det andra, kvalitativ objektivitet, grundar sig på att något endast kan existera då ett eller flera subjekt, då främst människor, innehar en upplevelse av detta ”något”. Objektiviteten återfinns då personer upplever något på samma sätt och kan förmedla detta till varandra på ett begripligt sätt.

Saklighet i ett vetenskapligt arbete ser Starrin och Svensson (1994) som en synonym till objektivitet, då något är fritt från värderingar och tyckande. Ejvegård (1996) väljer att separera sin definition från objektivitet och menar att saklighet innebär att de uppgifter som ges i

arbetet ska vara sanna och riktiga, alltså att inget insamlat material får godtas utan vidare utan ska kontrolleras utifrån vilken typ av uppgift det handlar om. Detta kan åstadkommas genom att antingen gå direkt till primärkällan eller också hänvisa till andra vetenskapliga verk där det kan förutsättas att uppgifterna noga har kontrollerats.

Det sista av Ejvegårds (ibid.) begrepp är det som han kallar för balans. Begreppet balans grundar sig i saklighet och objektivitet som det tidigare redogjorts för och kan sägas knyta samman dessa till en helhet. Balansen uppstår genom att det resultat som framkommer genom det vetenskapliga arbetet får en likvärdig framställning, det vill säga en sida i en debatt inte tillåts överväga den andra eller att oväsentliga detaljer tar utrymme från sådant som är viktigare för arbetets slutsats.

2.3.2 Förutsättning och förförståelse

Förutsättning och förförståelse är begrepp med nära relation till objektivitet och är något som bör framhållas i vetenskapliga arbeten. Barbosa da Silva och Wahlberg tar upp hermeneutikens och fenomenologins teorier om förförståelse i en bok av Starrin och Svensson (1994). Enligt dessa författare bygger varje förståelse på en bestämd förförståelse enligt den hermeneutiska teorin. Med detta menas att förståelsen av något grundar sig i olika former av kunskap, erfarenheter och färdigheter hos en person, där en tolkning föregås på samma sätt av vissa förväntningar eller förutfattade meningar om något. I den fenomenologiska teorin tar författarna (ibid.) upp grundsynen i att studera och beskriva ett fenomen vilket ska göras så noggrant, korrekt, neutralt eller objektivt som möjligt. I detta sammanhang menas inte att forskaren ska ägna tid åt att bli av med sina förutsättningar och sin förförståelse utan istället göra allt för att själv bli medveten om vilka förkunskaper, referensramar och förutfattade meningar man har. På detta sätt kan forskaren arbeta mot ett tillstånd där det råder förutsättningslöshet, vilket också sträcker sig utanför den fenomenologiska teorin. Thurén (1991) påpekar just detta och menar att även om förförståelsen vanligen figurerar som ett centralt begrepp inom hermeneutiken finns den likaså i positivistiska sammanhang.

Att arbeta förutsättningslöst kan i viss mån tolkas på olika sätt. Förutom det som tidigare nämnts tar Nordenfelt (1982) upp några punkter som bör lyftas fram. En viktig sådan punkt som delvis inskränker på det som kallas förutsättningslöshet är själva problemställningen, det som arbetet grundar sig i. Redan i detta skede bildas alltså en förutsättning för hur arbetet ska fortskrida. Enligt Nordenfelt (ibid.) bör forskaren på ett tidigt

stadium också göra ett antagande om det som ska studeras för att på så sätt ge möjligheter till att ställa tydligare frågor i sin fortsatta under- sökning. Författaren (ibid.) framhåller dock att det är viktigt att forskningen som bedrivs ska vara fördomsfri så att resultat som motsäger tidigare antaganden ska kunna leda till omprövningar av dessa.

2.3.3 Vår förförståelse och strävan efter objektivitet

Intresset för säkerhet inom IT, likväl som det övergripande området informationssäkerhet, var något vi innan påbörjandet av denna uppsats hade börjat bygga upp. I ett flertal år har dessa två områden figurerat i hög grad i vår tillvaro, både genom våra tidigare lästa kurser inom informatik och allmänt i media. Vi fann däremot vår kunskap om många av de generella säkerhetsbegreppen i det tidiga skedet klart begränsade, liksom mera specifika begrepp inom IT.

Vi har båda en bakgrund inom ämnet systemvetenskap men från olika högskolor och universitet på olika orter. Informatik som ämne har låtit oss bli bekant med samspelet mellan människor och system, främst tekniska lösningar som datorbaserade informationssystem. Det över- gripande området IT har tidigare behandlats i kurser rörande informationssystem och affärssystem samt ur ett mer tekniskt perspektiv i kurser inom datalogi, nätverk och datorkommunikation.

I förhållande till området IPTV stod vi inledningsvis i det närmaste helt utan några detaljerade kunskaper. Ingen av våra respektive utbildningar har tidigare behandlat detta område, något som delvis kan förklaras med den snabba utveckling som skett först på senare tid. Då ämnet IPTV omfattar en kedja bestående av både interaktion mellan människa och maskin, såväl som avancerad teknik i form av nätverk och program- utveckling, finner vi att vår utbildning ändå har givit oss bred kunskaps- grund vilket också innebär en förförståelse hos oss.

Förförståelsen gör sig också påmind i vår strävan efter objektivitet och saklighet. Vi utgår hela tiden ifrån en växande kunskapsgrund vilket också formar vårt omdöme, hur vi tar till oss ny kunskap och avgränsar oss från andra. Under arbetet pågår därför en process där vi hela tiden måste ge akt på vilka tidigare kunskaper och erfarenheter vi besitter och hur dessa kan påverka arbetets utförande. I praktiken handlar detta om hur vi söker efter litteratur, genomför undersökningen och behandlar insamlad data.

Vi för också en strävan att presentera vårt material på ett tydligt sätt där personliga tolkningar och åsikter inte ska kunna förknippas med andra

teorier. Vidare anser vi att det är viktigt att språket som används i uppsatsen inte vilseleder läsaren genom användning av känslo- och värdeladdade uttryck.