Definition av IPTV

IPTV är ett relativt nytt fenomen som fått ett rejält uppsving på senare tid (Lang, 2005) och för att förstå innebörden av detta begrepp är det

nödvändigt att först definiera dess ingående komponenter för att på så sätt få en uppfattning om vad som gör IPTV till ett unikt område och hur det skiljer sig från närrelaterade tekniker. Genom att identifiera styrkor och svagheter hos IPTV kan bilden av IPTV förstärkas ytterligare.

Enligt Li (2002) finns det två olika fungerbara sätt att integrera TV och PC på; den ena att förstärka en TV-apparat med funktionaliteten av en PC och den andra att förstärka en PC med funktionaliteten av en TV-apparat. Det första kombinationssättet innebär att TV:n utrustas med en Set-Top- Box1 och WebbTV-teknologier medan det andra sättet fokuserar på att nyttja kvaliteterna från TV-programmen via datorn. Det som känne- tecknar båda ansatserna är att de är mycket attraktiva för företag och forskning samt kräver sömlöss integration av avancerad teknologi i multimedia (till exempel Video-on-Demand) och nätverk. (ibid.)

Figur 8. Affärsmodell för IPTV (efter Nanjie, 2006, s. 33)

Det har påpekats i kapitel 4.1 , att det har skett banbrytande förändringar inom branscherna för telekommunikation, digital media och Internet, vilka bland annat har sammanförts för syftet att lansera IPTV, det vill säga resultatet av industrikonvergensen. Alla fyra branscher som

1

presenteras i figur 8, har haft enorma framgångar med sina produkter och affärsmodellen för IPTV har enligt Nanjie (2006), uppstått ur processen av konflikter och konvergens bland de fyra mogna men olika affärs- modellerna. Till exempel är inte IPTV samma sak som TV, utan har bara lånat konsumtionserfarenheten av TV liksom andra kvaliteter från de övriga områdena. Detta innebär att framgången med IPTV är starkt driftberoende av alla fyra områden, vilket innebär vida möjligheter för utveckling men också ökad sårbarhet.

Betydelsen av begreppet IPTV i denna uppsats motsvarar den definition som återfinns i den marknadsrapport som publicerades av Accedo Broadband AB år 2004. Definitionen är att IPTV står för distributionen av TV över bredbandsnätverk med IP-teknik via en Set-Top-Box. Därmed behandlas den första av de två ansatser som nämnts ovan. Men IPTV får också olika betydelser beroende på vem som utgör drift- operatör. I detta fall sammanställs IPTV med bredbands-TV då operatören tillhandahåller bredbandsnätverk men även operatörer inom kabel- och satellit-TV, kan utveckla IPTV-tjänster.

4.2.1 Internet Protokoll

Enligt Mitrović (2005) kan nätverk klassificeras som pålitliga och opålitliga. Normalt sett definieras företagens interna, lokala nätverk som pålitliga medan externa nätverk såsom Internet, partnernät (extranät) och branschnät tillhör den opålitliga gruppen.

IP (Internet Protocol), som är ett förbindelselöst datagramprotokoll och vars syfte är att adressera och routa paket mellan värddatorer (hosts) för att möjliggöra för kommunikation på Internet, är ett opålitligt nätverks- exempel då en överföring av paket inte kan garanteras. (Mitrović, 2005) Denna syn stöds också av Black (1998) som menar att IP inte kan korrigera fel för underliggande nätverk och saknar dessutom flödes- kontrollsmekanismer. Papagiannidis et al (2006) hävdar dock att framgången med Internet delvis beror på att IP är tillräckligt pålitligt och skalbart för att möjliggöra för utbyggnad samt flexibelt nog för att stödja till innovation. Black (1998) menar att risken för att problem uppstår är stor och att många av dessa löses på den högre lagernivån, TCP som ordagrant står för Transmission Control Protocol. IP döljer det under- liggande nätverket från slutanvändaren vilket innebär att användaren istället arbetar med ett skapat virtuellt nätverk där olika typer av nätverk kan fästas ihop med en IP-gateway2. Detta resulterar i att IP är enkelt att

2

installera och robust på grund av dess egenskap av att vara oberoende av förbindelser (Black, 1998).

4.2.2 IPTV som konstruktion

I själva verket är IPTV digital-TV men som istället har en annan teknisk lösning som distributionskälla, i detta fall Internet Protokoll. För att kunna se digital-TV över IP istället för kabel-TV eller parabol måste användaren ha en Internetuppkoppling på minst 4 Mbit/s. IPTV är unikt på det sättet att tjänsteerbjudanden exempelvis omfattar Video-on- Demand, DVR3, uppkoppling till Internet samt användning av interaktiva TV-tjänster. Trots nyskapande tjänster är syftet med IPTV densamma som övriga TV-produkter, det vill säga att leverera upplevelser för kunder som på ett bekvämt sätt kan interagera via ett enkelt gränssnitt. (Accedo Broadband, 2004)

För att kunna förklara konstruktionen av IPTV i detalj krävs diskussioner av mycket tekniska inslag och för att inte komplicera alltför mycket har det valts att förklara sambanden mellan komponenterna i IPTV utifrån mycket grundläggande synvinklar.

I figur 9 går det att avläsa hur ett IPTV system möjliggör för användaren att få tillgång till olika mediakällor. Själva processen börjar med att användaren gör ett val av önskad TV-kanal via fjärrkontrollen. TV- apparaten som är kopplad till en Set-Top-Box (STB) konverterar dessa IP-videosignaler till standardiserade TV-signaler och uppfyller därmed samma funktion som en gateway. Information om vilka IP-adresser som TV-kanalerna ligger på finns på en hemsida som STB hämtar och presenterar för tittaren via TV-gränssnittet (Isaksson, 2006). Signalerna skickas därefter via Switched Video Service (SVS), det vill säga den komponent som tillåter användaren att nå olika mediakällor såsom direktsända nätverkskanaler, prenumerationstjänster och filmbibliotek. Med andra ord kan de digitala TV-kanalerna hämtas antingen via satellit, fiber eller marknät (ibid.). SVS kopplar därefter till den mediakälla som kunden har önskat sig och presenterar slutligen det valda innehållet via TV-skärmen. (Harte, 2006)

3

Figur 9. Översiktlig representation av IPTV:s uppbyggnad (efter Harte, 2006)