Olika datainsamlingsmetoder beskriver hur kvalitativa och kvantitativa data ska samlas in. Enligt Björklund och Paulsson (2012) kan data samlas in direkt från studieobjekten (primärdata) eller indirekt beträffande studieobjektets sökta och relaterade fenomen (sekundärdata).
För att vidare kunna samla in och analysera relevant data på korrekt sätt måste, i det här fallet det kvalitativa angreppsättet mynna ut i väsentliga datainsamlingsmetod(er) och analysmodeller.
Det finns flertalet olika datainsamlingsmetoder att välja på. Enligt Björklund och Paulsson (2012) finns det ingen insamlingsmetod som är allmänt bättre eller sämre än någon annan, dock finns
36 Metod
det insamlingsmetoder som passar en given situation bättre eller sämre. Däremot menar Yin (2014) att om det finns ett intresse av att undersöka flera variabler än datapunkter är det lämpligt att resultatet beror på flera olika beviskällor (datainsamlingsmetoder) som tillsammans kan triangulära det undersökta fenomenet (data-triangulering).
I relation till möjligheten att utföra en data-triangulering och stärka studiens tillförlitlighet har flera datainsamlingsmetoder valts:
• Litteraturstudie
• Företagsintern dokumentation
• Intervjuer
Valen av ovanstående datainsamlingsmetoder är primärt gjorda utifrån studiens resurser och hur väl de uppnår studiens syfte. Respektive datainsamlingsmetod motiveras och definieras ytterligare i respektive delavsnitt nedan. I ljuset av studiens karaktär finns det flertalet andra möjliga datainsamlingsmetoder som även dessa faller under en kvalitativ forskningsansats.
I direkt jämförelse med intervjuer kan observationer ses som ett något ineffektivt verktyg för datainsamling då det är kopplat till ett specifikt byggprojekt, medan intervjuer kan samla in erfarenheter som spänner över flera byggprojekt. Observationer skulle dock kunna anses vara en lämplig och accepterad datainsamlingsmetod ur ett kompletterande perspektiv. I och med studiens knappa resurser ses den dock inte som fullt genomförbar. Likaså anses fältexperiment inte vara lika lämpliga eller lika effektiva i relation till de övrigt valda metoderna. Dessa datainsamlingsmetoder bestrider även Folkhälsomyndighetens (2020) rekommendationer, att minimera smittspridning av COVID-19 (rådande pandemi).
Datainsamlingsmetoder som retroaktivt kunnat komplettera studien diskuteras vidare i studiens metodkritik i underavsnitt 5.2.
3.4.1 LITTERATURSTUDIE
Litteraturstudien har utförts för att kartlägga befintliga erfarenheter och kunskaper och skapa en vald teoretisk referensram. Likaså för att förstå i vilken typ av kontext som arbetet har skrivits i, samt för att förklara och beskriva problemställningen på ett korrekt sätt. Valda delar inom litteraturstudien (avsnitt 2.5) har använts för att uppnå studiens syfte genom att identifiera relevanta mönster och samband mellan teori och empiri, i kombination med att fungera som ett hjälpmedel i formuleringsprocessen av intervjufrågor. Detta genom att formulera intervjufrågor som uppmärksammar och identifierar analyserbara fenomen i kontexten av studiens syfte.
Metod 37
Teknisk bostadsplattform Praktiskt utförande av litteraturstudie
I en litteraturstudie ska undersökaren på ett vetenskapligt sätt granska litteraturen kritiskt, metodiskt och systematiskt (Lunds Universitet, 2020). Med detta sagt har en kritisk litteraturgranskning gjorts under det praktiska utförandet, där bland annat sökstrategier och principer för urval redovisas. Litteraturstudien har inneburit systematisk sökning av primärkällor som resulterat i data som sedan systematiskt har kontrollerats och bedöms genom en så kallad databearbetning.
Litteraturstudien bygger på ett 20-tal vetenskapliga publikationer som till största del består av vetenskapliga artiklar men även licentiat- och doktorsavhandlingar. Majoriteten av urvalet av litteratur och publikationer har skett i dialog med handledare på LTU. Övriga publikationer är resultatet av att relevanta författare, ämnen eller nyckelord har omnämnts i grundurvalets publikationer. Dessa publikationer har lokaliserats genom sökningar på Google Scholar och via Luleå Tekniska Universitets digitala bibliotekstjänst.
Plattformar och speciellt industriellt byggande är fenomen och begrepp som flertalet författare beskriver på ett varierande sätt. Därför har fokuset i urvalet varit på sammanfattande och mer allmänt accepterade teorier.
3.4.2 FÖRETAGSINTERN DOKUMENTATION
Utöver allmän teoretisk kunskap från vetenskapliga publikationer har kunskap från företagsintern dokumentation använts. Denna dokumentation har fungerat som en kompletterande datainsamlingsmetod för att skapa en förståelse av NCC:s kontext i plattformsteorin, hur plattformen är uppbyggd samt hur den är tänkt att användas och fungera.
Den företagsinterna dokumentationen består i huvudsak av så kallade plattformshandlingar som innehåller styrande projektering, krav, typritningar och stöddokument för erfarenhetsåterföring och projektering etcetera. Vidare hantering av den företagsinterna dokumentationen beskrivs nedan.
Behandling av företagsintern dokumentation
Den företagsinterna dokumentationen består i huvudsak av så kallade plattformshandlingar.
Dessa handlingar är interna och konfidentiella i och med att de innehåller affärshemligheter.
Därför har beskrivningen av NCC:s tekniska plattformar satts i relation till befintlig och relevant
38 Metod
teori. Det innebär att beskrivningen hålls på en någorlunda abstrakt nivå utan att beskriva kritiska detaljer i plattformen, samtidigt som NCC:s tekniska plattformar sätts i relation till befintlig teori.
Under arbetets gång förs en dialog med extern handledare gällande sekretess. Innan publicering ska extern handledare få möjlighet att se över innehållet och ha möjlighet att eventuellt censurera kritiska eller ändra felaktiga beskrivningar av NCC:s verksamhet.
3.4.3 INTERVJUER
Intervjuer passar i en kvalitativ studie och är en datainsamlingsmetod som skapar primärdata som är direkt aktuell för studiens syfte i och med att den som intervjuar väljer vilka frågor som ska ställas (Björklund & Paulsson, 2012). Den primära datainsamlingen har således fastställts via intervjuer. Detta eftersom intervjuer av relevanta respondenter på NCC skapar en djupare förståelse för respondentens kunskaper, erfarenhet och synpunkter. Dessa erfarenheter skapar i sin tur en djupare förståelse av hur användningen, attityder och verktyg (forskningsfråga 2, 3 och 4) ser ut kopplat till NCC:s tekniska plattform. Detta medför att intervjuer som primär datainsamlingsmetod är viktig och besvarar de huvudsakliga forskningsfrågorna samtidigt som övriga datainsamlingsmetoder har en kompletterande funktion i studien.
Definiering och urval av studieobjekt och respondenter
Enligt Yin (2014) kan ofta ett eller flera fall som håller sig inom kontexten av det som avses att analyseras definieras. Beroende på vad som avses att undersökas kan singulära eller multipla fall undersökas som i sin tur även kan ha inbyggda underenheter, även kallat units of analysis (Yin, 2014).
I den här studien definieras ett singulärt fall och det huvudsakliga studieobjektet är NCC:s plattformsarbete. Således finns det huvudsakliga studieobjektet i kontexten av Byggföretaget NCC. För att kunna samla in information om det studerade studieobjektet har inbyggda underenheter identifierats. Dessa anses i sin tur vara personer med yrkesroller inom plattformsarbetet. NCC:s plattformsarbete drivs av olika yrkesroller och projekt. Således personer och yrkesroller som direkt eller indirekt arbetar med projektering, produktion, inköp, kalkyl eller utveckling kopplat till den tekniska plattformen.
Eftersom de huvudsakliga forskningsfrågorna är avgränsade till bostadsproduktionen avser de primära inbyggda underenheterna övergripande yrkesroller (projekt- och platschefer) inom produktionen som har erfarenheter och kunskaper som spänner över flertalet bostadsprojekt. Med detta sagt sker datainsamling via NCC:s projekt- och platschefer som ger primärdata gällande NCC:s plattformsarbete och sökta fenomen.
Metod 39
Teknisk bostadsplattform För att samla in empiri till beskrivandet av plattformen och dess kontext samt för att få ett kompletterande perspektiv av produktionens plattformsarbete används även enstaka andra yrkesroller kopplat till NCC:s plattformsarbete som inbyggda underenheter. Uppbyggnaden kan beskrivas enligt Figur 3.2.
.
Figur 3.3 visar sambandet mellan studieobjekt och respondenter som intervjuas. Enligt Yin (2014) är det viktigt att iaktta försiktighet om intervjupersoner systematiskt upprepar samma tankar. Ett sätt att testa åsikternas äkthet är genom att medvetet intervjua personer som författaren vet håller olika perspektiv. Följaktligen har en bakgrunds- och referensintervju valts med fokus på yrkesrollen projekteringsledare då denna respondent har erfarenheter från plattformen i projekteringsskedet. Denna person har erfarenheter som chef inom Projektering- och installationsstyrning och kan ge ett kompletterande perspektiv.
Den kompletterande referensintervjun medför utöver en kompletterande bild av undersökta fenomen bland annat möjligheten att undersöka hur samspelta produktionen och organisationen är i dessa frågor. Detta innebär en triangulering av det undersökta fenomenet, vilket ökar studiens tillförlitlighet.
Embedded Unit of Analysis 1 Projekt- och platschefer
Embedded Unit of Analysis 2 Kompletterande yrkesgrupper
Kontext - NCC
Huvudsakligt studieobjekt – NCC:s plattformsarbete
Figur 3.2 – Kontexten, studieobjekt och enheter för datainsamling.
40 Metod
Figur 3.3 - Relationen mellan studieobjekt och respondenter vid intervjuer.
Eftersom respondenternas kunskaper och erfarenheter inte är kopplade till specifika projekt har inget urval bland projekten gjorts. Ett urval görs istället direkt bland respondenterna, vilket indirekt påverkar vilka projekt som ligger till grund för datainsamlingen.
Enligt Saunders et al. (2012) kommer urvalet av respondenter påverka svaren i intervjun och författarna menar vidare att två vanliga urvalsmetoder är ett så kallat sannolikhetsurval eller ett icke sannolikhetsurval.
I det här fallet anses ett icke sannolikhetsurval mest lämpligt då ett medvetet urval anses mer adekvat i och med att extern handledare på NCC kan antas veta vilka respondenter som kan vara relevanta för de studerade fenomenen och även kan nyttja sitt befintliga nätverk. Möjlig bias omnämns i metodkritiken i avsnitt 5.2.
Följaktligen har ett medvetet urval gjorts där extern handledare på NCC har haft en central roll.
Fokus har primärt legat på respondenter som har tidigare erfarenheter inom plattformen.
Extern handledaren har i dialog med gruppen Teknik och Hållbarhet som arbetar med plattformen på NCC, fått fram ett medvetet urval av åtta plats- och projektchefer och en projekteringsledare.
Primär
Metod 41
Teknisk bostadsplattform av att arbeta med eller under plattformen även om erfarenheterna skiljer sig. Orterna har begränsats till Malmö, Stockholm och Göteborg då handledarens kontaktnät sträcker sig primärt till dessa orter. Urvalet har alltså begränsats till handledarens kontaktnät och respondenternas tidigare erfarenheter för att kunna ge valid feedback.
I grundurvalet (som inte är fullständigt klarlagt) har nio respondenter valt att ställa upp på intervju, vilka återfinns i Tabell 3.1. Två respondenter har själva valt att vara anonyma och resterande sex respondenters namn har anonymiserats på uppmaning av fallföretaget och affärsmässiga skäl.
Tabell 3.1 - Grundurval respondenter samt fastställt urval och intervjuer.
Avdelning Roll samt alias i studien
Syd Projektchef B Sekretessbelagt 2020-05-12 30 min
Bostad Stockholm Projektchef D Anonym 2020-06-09 47 min
Bostad Stockholm Projektchef C Sekretessbelagt 2020-05-28 53 min Bostad Stockholm Platschef D Sekretessbelagt 2020-06-11 18 min
Bostad Stockholm Platschef A Anonym 2020-05-11 47 min
Väst Platschef B Sekretessbelagt 2020-06-08 20 min
Väst Platschef C Sekretessbelagt 2020-06-09 37 min
Bostad Stockholm Projekteringsledare A (Chef Projektering- &
Installationsstyrning)
Sekretessbelagt 2020-06-24 52 min
Totalt antal respondenter: 9st
Antal Projektchefer 4st
Antal Platschefer 4st
Projekteringsledare: 1st
Ahrne & Svensson (2011) menar på att sex intervjuer ökar trovärdigheten och genererar ett mer eller mindre oberoende kunskapsstoff som kan jämföras inom en och samma grupp, men vid jämförelse mellan grupper bör ett större antal respondenter, uppåt 10–15, användas. I den här studien ansågs 10 – 15 respondenter ej möjligt i och med den rådande tidsplanen och det faktiskt tillgängliga urvalet. Detta omnämns ytterligare under metodkritiken i underavsnitt 5.2.
42 Metod
Att urvalet av respondenter är åtta men inte sex eller flera inom samma grupp (utan fyra per yrkesgrupp) är något som måste beaktas vid eventuella jämförelser mellan grupper. Detta även om det inte nödvändigtvis behöver betyda att jämförelser mellan grupper inte kan göras.
Samtidigt bör det poängteras att urvalet av respondenter primärt är centrerat kring en liten grupp av yrkesroller – plats- och projektchefer. Där samtliga projektchefer tidigare har arbetat som platschef, men inte tvärtom. Detta ger ett förhållandevis homogent samspel, där insamlad empiri i teorin borde kunna jämföras mellan projektchefer och platschefer men inte tvärtom.
Utförd referensintervju med yrkesroll utanför produktionen, bör med försiktighet jämföras med andra yrkesroller. Dock har inte syftet med referensintervjun av projekteringsledaren varit att jämföra skillnader eller likheter (exempelvis attityder) mellan de andra yrkesgrupperna (plats- och projektchefer), utan istället att ge ett kompletterande perspektiv till de undersökta fenomenen.
Definiering och val av intervjumetod
I relation till studiens forskningssyfte är det av betydelse att välja en passande intervjuform som ger rätt utbyte mellan intervjuaren och respondenten (Saunders et al. , 2012).
Denna studie avser två olika sorters intervjuer som är beroende av dessa sammanhang och syften.
Studieobjekten och respondenter återfinns i Figur 3.3.
Majoriteten av intervjuer (med projekt- och platschefer) klassificeras som semi-strukturerade och har utförts för att uppnå direkt kunskap om studieobjekten. Detta eftersom mer flexibla intervjufrågor möjliggör att utelämna eller lägga till vissa frågor i specifika intervjuer, med tanke på projekt- och platschefernas sammanhang och erfarenheter. Samtidigt menar Saunders et al.
(2012) att semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer passar för kvalitativa studier när det finns fleratalet frågor som antingen är komplexa eller öppna, isället för struktureade intervjuer som passar för kvantitativa studier med mer specifika frågor och svarsalternativ.
Enligt Ahrne och Svensson (2011) kan olika kvalitativa intervjuer med fördel kombineras och skapa intervjuer utifrån den rådande situationen. En semi-strukturerad intervju fungerar som ett öppet samtal, där frågor uppkommer gradvis (Björklund & Paulsson, 2012). En blandning mellan en semi-strukturerad och en ostrukturerad karaktär har som nämnts gjorts (med en projekteringsledare) i syfte att ge ett kompletterande perspektiv och en bakgrundshistoria till NCC:s tekniska plattformar, som kompletterar forskningsfråga 1.
Praktiskt utförande av intervju
Intervjuerna utfördes via NCC:s kommunikationsmedel Microsoft Teams, där respondenter får
Metod 43
Teknisk bostadsplattform rum. En intervjuguide finns att tillgå till respektive respondent där även syftet, målet och kontexten av intervjun ingår, se Bilaga 1.
Besöksintervjuer ses ej som möjligt i och med den rådanade COVID-19-pandemin. Studien har avsett att följa Folkhälosmyndighetens (2020) rekommendationer, att minimera smittspridning.
Så kallade telefonintervjuer kan ha flertalet nackdelar i jämförelse med besöksintervjuer. En nackdel är enligt Björklund & Paulsson (2012) att det inte går att tolka signaler såsom kroppsspråk i en telefonintervju. Detta ses som en av de största nackdelarna med telefonintervjuer. Därav är intervjuer via videosamtal en möjlig lösning, som har utförts i möjligaste mån.
Enligt Saunders et al. (2012) kan det i och med frågor och eventuella efterföljande diskussioner vara lämpligt att spela in en semi-strukturerad intervju, alternativt anteckna. I det här fallet har intervjuer primärt spelats in om respondenten godkänt det. Detta eftersom det anses medföra ett bättre flöde under intervjun. Detta minskar risken att intervjuaren missar relevant information som öppnar upp för kompletterande frågor istället för att för mycket fokus läggs på att anteckna respondentens svar. Istället kan papper fungera som ett hjälpmedel att formulera nya frågor under intervjun.
Saunders et al. (2012) menar på att en inspelning av en intervju evenutellt kan hämma öppenheten i svaren från respondenten. Under studiens genomförande har detta hanterats genom att respondenterna har innan intervju fått möjlighet att välja om de önskat vara anonyma eller inte.
En anonymitet minskar transparensen i studien, men Saunders et al. (2012) anser att anonymitet är viktigt för att inte respondenter ska känna sig tvingade eller rädda att svara på intervjufrågor såsom de exempelvis kan antas göra av arbetsgivare.
Sex av nio respondenter valde att inte vara anonyma i samband med intervju. Dock har samtliga respondenter anonymiserats i efterhand på begäran av fallföretaget, NCC:s vägnar om sekretess och affärshemligheter. Dock har arbetsort, yrkesroll och andra omständigheter inkluderats Tabell 3.1. Beslutet fattades efter genomförd studie efter dialog med handledare och examinator och innefattar även sekretess av transkriberingar. Transkriberingarna anses vara arbetsmaterial och innehåller känslig information. Detta beslut minskar studiens tillförlitlighet, men anses falla inom ramarna för detta examensarbete och dess förusättningar.
44 Metod
För att reda ut eventuella missförstånd och för att respondenten ska få möjlighet att dementera evenutella felaktigheter kan det vara lämpligt att intervjupersonerna får ta del av transkriberingen (Gillham, 2008). De respondenter som inte intialt avsåg att vara anonyma har fått möjlighet att läsa igenom transkriberingen om de velat.
Inspelningen har sedan fungerat som ett hjälpmedel vid transkribering och indirekt forskningsfrågorna som är en del av resultatet som analyserats. En transkriberingen återspeglar inte respondenters tonläge, kroppsspråk och betoning, vilket kan påverka hur till exempel attityder upplevs.
Formulering av intervjufrågor och mer praktiskt utförande
Intervjufrågorna har delats upp i öppna huvudfrågor och underliggande frågor, men även ibland konkretiserande exempel som återfinns i Bilaga 1. Underliggande frågor samt eventuella konkretiserande exempel har exkluderats i intervjuguiden för relevanta respondenter.
Formulering av intervjufrågorna kan beskrivas som en iterativ process. Formuleringarna har skett i dialog med samtliga handledare, men även utvecklats i form av mindre förtydliganden och konkretiserande exempel efter feedback från initiala respondenter. I korthet sätts intervjufrågorna i relation till studiens forskningsfrågor samt litteraturstudie, där syftet med intervjufrågorna kan beskrivas enligt Bilaga 1.
Det har funnits ett behov av att formulera intervjufrågor som generar data som beskriver verkligheten på ett sätt som möjliggör teoretisk jämförelse. Således har den valda teoretiska referensramen fungerat som ett hjälpmedel vid formuleringen av intervjufrågor genom en strävan efter att formulera intervjufrågor som samlar in empiri som både beskriver vekligheten relaterat till sökta fenomen och som är någorlunda jämförbar med valda teoretiska modeller. Detta har gjorts genom att identifiera sökta fenomen i kontexten av studiens syfte och forskningsfrågeställningar och identifiera vilka delar av litteraturbeskrivningen som kan förklara dessa fenomen (avsnitt 2.5), för att sedan formulera intervjufrågor som mäter dessa fenomen på ett sätt som möjliggör en jämförelse av teoretiska modeller.
Bakgrunds- och referensintervjun med projektledaren har utgått från samma intervjufrågor som övriga intervjuer, men med ett visst utrymme för omformuleringar utifrån den rådande respondenten. Utöver ovanstående intervjufrågor har ett öppet samtal legat till grund för plattformens bakgrundshistoria.
Enligt Björklund & Paulsson (2012) kan reliabiliteten förbättras genom att exempelvis bruka kontrollfrågor i intervjuer där viktiga områden blir granskade mer än en gång. Därför har
Metod 45
Teknisk bostadsplattform upp om respondenten vill tillägga något. De kontrollfrågor som har använts är både standardiserade frågor för samtliga respondenter, men även frågor som möjliggör att specifika påståenden från en respondent får en möjlighet att dementeras eller bekräftas av en annan respondent.
Bearbetning av empiri
Resultatet har först och främst organiserats utifrån vilken empiri som behandlar vilken forskningsfråga (avsnitt 4.1, 4.2, 4.3, 4.4). Därefter har resultatet presenterats utifrån teman (underavsnitt 4.1.1 – 4.4.4) som är nära sammanlänkade med de intervjufrågor som behandlar respektive forskningsfråga. Enligt Björklund & Paulsson (2012) är det viktigt att författaren i en studie i möjligaste mån beskriver verkligheten som den är för att skapa en meningsfull analys.
Således har stor vikt lagts vid att sammanfatta relevant empiri på ett trovärdigt sätt. Svårigheter tas vidare upp under metodkritiken i avsnitt 5.2.