I allmänhet finns ett behov av forskning som fokuserar på ett plattformsanvändande ur ett produktionsperspektiv som har ett mer tvärvetenskapligt angreppsätt, och som lämnar mer plats för det mänskliga samspelet i produktionen och hur plattformar bör användas i produktionen.
I kontexten av det studerade byggföretaget NCC, visar empirin från denna studie på att plattformens utveckling och användande har minskat och möjliga förklaringar ges. För att kunna utveckla plattformen behövs kompletterande underlag i form av empiri, men även teori gällande beteende och lärande.
En kartläggning av användandet i projekteringen skulle eventuellt vara av intresse för att få en bredare bild av användandet där fler projekteringsledare och andra relevanta yrkesroller intervjuas. Detta examensarbete premierar användandet och attityder ur ett produktionsperspektiv även om studien till viss del behandlar implementerandet i projekteringen, då plattformen tills stor del används som ett projekteringsverktyg. Med detta sagt kan det finnas ett intresse att titta närmare på projekteringen då organisationen har genomgått flertalet förändringar sedan dess och användandet och kundbasen därav ser annorlunda ut idag.
Utöver detta kan det vara relevant med ett perspektiv som beaktar plattformens utvecklings- och affärsmöjligheter där även kunders behov kartläggs. Den här studien visar att flertalet respondenter ser att plattformen är ett viktigt affärsmässigt verktyg för att sälja in lösningar hos beställare, även om flera menar att de ibland upplever att det kan vara svårt att driva igenom NCC:s egna lösningar. Den stora frågan är egentligen hur mycket plattformen har utvecklats sedan beställarrollen förändrades, men även i vilken utsträckning den förändrade beställarrollen är faktisk eller endast upplevd. Att plattformen inte har utvecklats mot förändrade kundkrav är något som flera yrkesroller, både projektchefer och platschefer, men även projekteringsledare lyfter i intervjuerna. Det kan alltså finnas ett behov av att kartlägga beställares och stora kunders behov för att bygga en plattform som matchar dagens kunders krav. Detta skulle möjliggöra en betydligt mer flexibel plattform som skulle göra det enklare att styra mot plattformen och få ut de effekter som behövs.
Referenser 64
REFERENSER
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (Vol. I). Malmö: Liber.
Alme, D. (2020). Utvecklingschef - Produkter & Plattformar. (L. Dahlin, Intervjuare) Alme, D. (2020). Utvecklingschef - Produkter & Plattformar. (L. Dahlin, Intervjuare)
Ando, H., Cousins, R., & Young, C. (2014). Achieving saturation in thematic analysis:
development and refinement of a codebook. COMPREHENSIVE PSYCHOLOGY, 3(4).
Apleberger, L., Jonsson, R., & Åhman, P. (2007). Byggandets industrialisering:
nulägesbeskrivning. Göteborg: Sveriges byggindustrier.
Barbosa, Fillipe ; Woetzel, Jonathan ; Mischke, Jan; João, Maria ; Mukund , Sridhar; Matthew , Parsons; Bertram, Nick ; Brown, Stephanie. (2017). Reinventing Construction : A route to higher productivity. New York: McKinsey Global Institute.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken : att skriva, presentera och opponera.
Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2008). Industriellt bostadsbyggande - Koncept och processer. Karlskrona: Boverket.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Bresnen, M., Goussevskaia, A., & Swan, J. (2004). Embedding New Management Knowledge in Project-Based Organizations. Organization studies, 25(9), 1535-1555.
Engström, D. (2013). Tekniska plattformars effektivitet: Baserat på forskning vid LTU Träbyggnad, särskilt av Gustav. Göteborg: NCC Teknik.
Referenser 65
Teknisk bostadsplattform Folkhälsomyndigheten. (den 02 04 2020). Smittskydd & beredskap, Covid-19. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ den 02 04 2020
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. (E. Jamison Gromark, Övers.) Malmö: Studentlitteratur.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder . Lund: Studentlitteratur AB.
Huang, G. Q., Simpsons, T. W., & Pine II, B. J. (2005). The power of product platform in mass custimisation. International Journal of Mass Customisation, 1(1), 1-13.
Hvam, L., Herbert-Hansen, Z. N., Haug, A., Kudsk, A., & Mortensen, N. H. (2017). A framework for determining product. Advances in Mechanical Engineering, 9(10), 1-14.
doi:10.1177/1687814017719420
Hvam, L., Mortensen, N. H., & Riis, J. (2008). Product Customization. Leipzig, Germany:
Springer Verlag Science & Business Media.
Jansson, G. (2013). Platforms in Industrialised House-Building, Doctoral dissertation.
Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Industrialized and sustainable construction. Luleå: Luleå University of Technology.
Jansson, G. (den 17 02 2020). Byggplattformar. Luleå: Avd. Industriellt och Hållbart Byggande Luleå tekniska universitet.
Lessing, J. (2006). Industrialised House-Building - Concept and Processes, Licentiate Thesis.
Lund University: Lund.
Lessing, J. (2015). Industrialised House-Building - Conceptual orientation and strategic perspectives, Doctoral dissertation. Lund: Lund University (Media-Tryck).
Lessing, J., Stehn, L., & Ekholm, A. (2015). Industrialised house-building–development and conceptual orientation of the field. Construction Innovation, Vol. 15 No. 3, ss. 378-399.
doi:https://doi.org/10.1108/CI-06-2014-0032
66 Referenser
Lidelöw, H., & Olofsson, T. (2016). The Structure and Predefinition of the Industrialized Construction Value Chain. Journal of Construction Engineering and Management.
Lidelöw, H., Stehn, L., Lessing, J., & Dan, E. (2015). Industriellt husbyggande. Lund:
Studentlitteratur.
Lunds Universitet. (den 07 02 2020). Lunds Universitet. Hämtat från LibGuides: Examensarbete
läkarprogrammet - göra litteraturstudie:
https://libguides.lub.lu.se/c.php?g=297461&p=4112444
Maxwell, D. W. (2016). Platforms for industrialised construction–lessons from Sweden.
International Conference of the Architectural Science Association, 785-794.
Maxwell, D., & Aitchison, M. (2017). Design-value in the platform approach. Lean and Computing in Construction Congress (LC³), ss. 349-356. International Group for Lean Construction (IGLC). doi:https://doi.org/10.24928/2017/0033
Meyer, M. H., & Lehnerd, A. P. (1997). The Power of Product Platforms: Building Value and Cost Leadership. New York: The Free Press.
NCC. (2004). Årsredovisning NCC 2004. SOLNA: NCC.
NCC. (den 08 06 2020). MyNCC. Hämtat från Produkter & Plattformar: https://myncc.group/sv/
NE. (2020a). Deduktiv metod. Nationalencyklopedin. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/deduktiv-metod den 08 04 2020
NE. (2020b). Induktiva metoder. Nationalencyklopedin. Hämtat från vetenskapsteori den 08 04 2020
Nilsson, M. (2020). Metod i vetenskapligt arbete. Karlstad: Karlstad universitet. Hämtat från http://www3.kau.se/kurstorg/files/m/5AE621B9169c41E431GPIrD97B08/metod%20i%
20vetenskapligt%20arbete%20ht12.pdf den 08 04 2020
Robertson, D., & Ulrich, K. (1998). Planning for Product Platforms. Sloan management review, 39(4), 19-31.
Referenser 67
Teknisk bostadsplattform Sackett, P. J., Maxwell, D. J., & Lowenthal, P. A. (1997). Customizing manufacturing strategy.
Integrated Manufacturing Systems, 8(6), 359-364.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Busniess Students (6 uppl.). Harlow: Pearson Education Limited.
Simpson, T. W., Siddique, Z., & Jiao, R. (2006). Product platform and product family design:
methods and applications. Berlin: Springer Science & Business Media.
Simu, K., Räisänen, C., & Erikshammar, J. (2019). A Test Platform of Viable Methods to Improve Production and Learning on Construction Sites. In 10th Nordic Conference on Construction Economics and Organization (Emerald Reach Proceedings Series, Volume 2). Emerald Publishing Limited, ss. 481-487.
Yin, R. K. (2014). Case study research - Design and methods (Upplaga 3 uppl.). London: Sage Publication.
Öqvist Seimyr, G. (2012). Vetenskapsmetodik - Statistik och vetenskapsmetodik. Hämtat från https://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course05887/published/1289756281091 /resourceId/3959718/content/infoweb/node-2610658/vetenskapsmetodik.pdf den 2020 03 17
68 Referenser
MUNTLIG KOMMUNIKATION OCH STÖD FÖR DATAINSAMLING
David Alme, Utvecklingschef. Verksamhetsutveckling/Plattformar & Produkter. NCC Sverige AB.
Kajsa Simu, Affärsutvecklare. Supporting functions/Strategy & Operations. NCC Sverige AB.
FÖRETAGSINTERN DOKUMENTATION
Plattformshandlingar. Tillgängligt på NCC:s intranät under teknisk plattform bostad.
Stöddokument till plattformen. Tillgängligt på NCC:s intranät under teknisk plattform bostad.
.
BILAGA 1 – INTERVJUFRÅGOR OCH FÖRBEREDELSER HOS RESPONDENTER
Hej!
På uppdrag av NCC avser jag att beskriva och förklara användandet av, attityder och verktygen kopplat till NCC:s tekniska bostadsplattformar i produktionen. Mer ingående, syftet med att beskriva och förklara dessa fenomen är att undersöka hur produktionens användande av och attityderna till plattformar ser ut, samt undersöka vilka de befintliga verktygen är och undersöka behovet av eventuella kompletterande verktyg i produktionen.
Resultatet kommer i sin tur vara en del av den data som avser att besvara forskningsfrågorna i mitt examensarbete. Målet med studiens resultat är att skapa ett underlag som ska ge en djupare förståelse av NCC:S tekniska plattformar i kontexten av produktionen och möjliggöra framtida satsningar. Att förstå användandet i kombinationer med att förstå inställningen och behovet av kompletterande verktyg skapar ett viktigt underlag. Tanken är att underlaget även skall kunna ligga till grund för NCC:s fortsatta arbetet att utveckla den tekniska bostadsplattformen.
Denna bilaga avser en intervjumall för dig som är del av ett målmedvetet urval av respondenter i mitt examensarbete. Urvalet har skett utifrån valda projekt i dialog med handledare på NCC.
Intervjun kommer spelas in vid samtycke, för att underlätta datainsamlingen. Inspelningen kommer raderas efteråt. Du som respondent har möjlighet att vara anonym i mitt examensarbete.
Vänligen läs igenom nedanstående huvudsakliga ämnesområden (kommer förtydligas under intervjun) för att underlätta intervjun vid avtalad tid. Avsatt tid förväntas vara 1h.
Jag är väldigt tacksam för att du tar dig tiden att ställa upp på denna intervju och hoppas du har ett intresse av att dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper. Jag välkomnar frågor gällande intervjufrågorna.
Handledare: David Alme – Utvecklingschef, NCC
Handledare: Kajsa Simu – Affärsutvecklare, NCC & Adjungerad universitetslektor, LTU
Examinator: Lars Stehn - Professor tillika ämnesföreträdare, Ämnesföreträdare
Bilaga 1
Teknisk bostadsplattform
Intervjufrågor
Underliggande frågor har exkluderats i versionen som kommit respondenter tillhanda.
Allmänna frågor – Erfarenheter, bild och introduktion till plattformen
1) Namn, titel, sammanhang och eventuell information om projekt - Arbetslivserfarenheter på NCC
- Andra arbetslivserfarenheter
- Aktiva projekt, beställare, samverkansform 2) Hur blev du först introducerad till plattformen?
- Specifikt projekt?
- Via annan medarbetare ute i projektet, chef eller utbildning?
- Svårigheter att hitta kanaler för att ta del av informationen Antal våningar & lägenheter 3) Vad har du för bild av bostadsplattformen?
- Via annan medarbetare ute i projektet, chef eller utbildning?
- Svårigheter att hitta kanaler för att ta del av informationen?
4) Vilka tidigare erfarenheter har du kring användningen av de tekniska plattformarna?
- Hur länge har du arbetat med plattformen?
- Ser du någon skillnad i användningen över tid och sedan avknoppningen av NCC Boende?
- Hur ser användningen ut med efter den eventuella förändringen av beställare?
Forskningsfråga: Hur används NCC:s bostadsplattform i produktionen?
5) På vilket sätt styr den tekniska plattformen ditt arbete i produktionen (utöver självklara projekteringsförutsättningar)?
- Begränsas eller främjas det dagliga arbetet på något sätt av de tekniska plattformarna? Begränsas innovation eller mer projektspecifika lösningar (ad-hoc-lösningar) eller är det tvärtom?
- Finns det något specifikt som underlättar eller försvårar det dagliga arbetet? Finns det en specifik typlösning som är extra användbar eller tvärtom.
6) Vilka typer av effekter ser du av plattformen och varför tror du effekterna är som de är?
- Kortar eller förlänger användandet beslutstiden i produktionsapparaten, i så fall hur och varför?
- Sparar ni in på kommunikation i projektet? I så fall hur och varför? Slipper ni gå igenom och lösa samma problem igen?
- Blir det färre fel? I så fall hur och varför? T.ex. hjälper en typlösning för en byggdel att minimera fel.
- Allmänna tidsbesparingar eller tidsödslande?
- Vilka eventuella eftermarknadsproblem ser du? Finns det eventuella uppenbara eller möjliga saker i plattformen som kan bli ett problem på eftermarknaden, d.v.s. finns det till exempel en byggdel som skapar en viss
eftermarknadsproblematik, anslutningar, fönster, ytterväggar etc.?
- Referensobjekt?
7) Hur behandlas eventuella avsteg från plattformen och vad kan vara orsaker till avsteg?
- Hur väl kan du följa detaljerna – om inte vilka avsteg behöver/kan du behöva göra? Exempel: Om ni utgår från en byggdelslösning, tex ytterväggslösning, varför hamnar ni en sådan situation så ni måste göra ett avsteg.
- Fler liknande exempel eller se du något problem med befintliga typlösningar? Exempelvis montage av ytterväggar, problem med plastspärren eller liknande? Annat exempel, lägenhetshöjder, plattformen har en fördefinierad våningshöjd, om ni skulle behöva frångå från den vad skulle det bero på?
- Kan du själv besluta om avsteg? Kan du ta beslutet själv eller sker det i dialog med projektchef och beställare.
8) Hur går erfarenhetsåterföringen till gällande plattformen och varför tror du återföringen sker som den gör?
- Hur går du tillväga om du hittar ett problem med en typlösning? Förs det vidare?
- Om ni löser något, på ett enligt dig på ett bättre sätt i projektet, återför ni denna typ av feedback? Hur & varför?
- Vilka kanaler går du via då? Mejl, telefon, annan kommunikationsväg
9) Något att tillägga om hur plattformen används och varför den används som den gör?
- Styrning/arbetssätt - Effekter
- Avsteg
- Erfarenhetsåterföring
10) Uppgifter att dementera eller bekräfta från andra respondenter
- Upplever du att plattformen är lokalanpassad? Hur ser du på plattformens svar på olika klimatzoner.
- Anser du att plattformen bygger runt ett eller flera specifika byggsystem? På vilket sätt?
Forskningsfråga: Vilka typer av verktyg finns och vilka verktyg finns det ett behov av i produktionen?
11) Vilka typer av verktyg och hjälpmedel kopplade till plattformen använder du och vilka nya eller utvecklade verktyg ser du ett behov av?
- Vilka verktyg använder du kopplat till plattformen i ditt arbete? Verktyg= Arbetsbeskrivningar, arbetsberedningar, digitala verktyg, olika gränssnitt för att komma åt information på.
- Hur anser du att dessa verktyg fungerar? Finns det delar att utveckla eller finns det verktyg som respondenten verkligen uppskattar?
- Finns det ett behov av att utveckla befintliga verktyg?
- Ser du ett behov av andra helt nya verktyg? VDC, Standardiserade kalkyler etc.? NI löser mycket på plats, har ni behov av något kompletterande verktyg. Vad gillar ni inte att uppfinna på nytt, något ni ser som skulle kunna standardiseras eller som kan underlätta ditt eller andras jobb i produktionen?
12) Något du vill tillägga om de befintliga verktygen och behovet av kompletterande verktyg i produktionen?
Forskningsfråga: Hur ser attityderna till plattformen ut hos produktionspersonalen?
13) Hur är din inställning till plattformarna och varför?
- Hur tycker du att plattformen fungerar? Är den ändamålsenliga eller meningslösa?
- Varför är din inställning som den är? Varför anser du att det fungerar bra eller mindre bra?
- Är plattformarna ett stöd för dig och andra? – Om ja varför och om nej varför inte?
- Upplevs plattformen som värdeskapande för projektet och NCC som helhet? – Om ja på vilket sätt? Hur ställer du dig till plattformens påverkan av konkurrenskraften, effektiviteten, minskar byggkostnader, tider etc., vad upplever du?
14) Hur är din bild av attityderna kring plattformen hos övriga tjänstemän i produktionen?
- Hur bekant skulle säga att dina medarebtera i projektet är gällande plattformen, på vilket sätt?
- Om det finns en viss bild av attityderna, varför tror du attityderna är som de är? Positiva, negativa eller neutrala 15) Hur är din bild av ledningens satsningar på plattformen?
- Hur upplever du ledningens attityder till plattformen? Positiva, negativa.
- Upplever du att de gör satsningar för att utveckla plattformarna? Nås ni av utbildningar, kommunikation, utvecklas plattformarna för att underlätta produktionen?
- Om vissa attityder upplevs, varför tror du de har de attityderna som de har?
16) Något du vill tillägga om de befintliga verktygen och behovet av kompletterande verktyg i produktionen?
Bilaga 1
Teknisk bostadsplattform
Metodik och syfte bakom intervjufrågor
Avser kompletterande metodik bakom formuleringen av intervjufrågorna och kan ses som ett komplement till metoden i underavsnitt 3.4.3. Ej del av intervjuguide till respondenter.
• Allmänna frågor
- Intervjufråga 1, besvarar allmänna uppgifter om respondenten och projektet/sammanhanget.
- Intervjufråga 2–4, handlar om att få en bild av respondentens kontext i plattformen, samt plattformens bild och erfarenheter från den. Även ett sätt att kontrollera respondentens relevans för intervjun. Fråga 3–4, är kopplad till respondentens bild av plattformen och företagets förmåga att implementera lösningar d.v.s. vilka kanaler har respondenten haft tillgång till för att ta del av information gällande plattformen?
• Forskningsfråga: Hur används NCC:s bostadsplattformarna i produktionen?
- Intervjufråga 5–8, försöker fånga upp fenomen gällande användandet, genom att försöka konkretisera frågorna i kursiv text. Användandet kan kopplas till allmänna arbetssätt/styrning, avsteg, effekter och erfarenhetsåterföring kring plattformen som ständigt ställs i relations till hur och till viss del varför.
- Intervjufråga 9, fungerar som en kontrollfråga.
- Intervjufråga 10, fungerar som en kontrollfråga så respondenters specifika påståenden som inte går att koppla till en redan specificerad får möjlighet att dementeras eller bekräftas av andra respondenter. En flexibel frågeställning som förändras i takt med nya påståenden.
• Forskningsfråga: Vilka typer av verktyg finns och vilka verktyg finns det ett behov av i produktionen?
- Intervjufråga 11, besvarar vilka typer av verktyg som existerar och det eventuella behovet av kompletterande eller nya verktyg. Dock efterfrågas även vilka verktyg som respondenterna upplever som lyckade. Eller vilka verktyg som kan anses vara potentiellt användbara men behöver utvecklas.
- Intervjufråga 12, fungerar som en kontrollfråga.
• Forskningsfråga: Hur ser attityderna till plattformen ut hos produktionspersonalen?
- Intervjufråga 13 – 14 frågar uttryckligen efter respondentens attityder till plattformen och till viss del varför attityderna ser ut som de gör. Det ger ett värdefullt beslutsunderlag som har en förankring i projekten.
- Intervjufråga 14, handlar om att fånga upp mer upplevda attityder hos andra i projektet (sekundär information som kan ge en fingervisning av studieobjekten).
- Intervjufråga 15 handlar om att fånga in hur man upplever att ledningen är insatt i hur produktionen arbetar och drar nytta av plattformarna. Det ger indirekta svar på attityder och kan vara ett användbart underlag.
- Fråga 16 fungerar som en kontrollfråga.