46 Metod
3.6 STUDIENS TROVÄRDIGHET
I en studie finns det flertalet faktorer som kan anses vara ett hot mot studiens trovärdighet. Dessa faktorer behandlas i detta avsnitt om de inte redan blivit behandlade i det här kapitlet, alternativt i de fall de kan anses behövas bemötas ytterligare.
Tre mått på en studies allmänna trovärdighet är reliabilitet, objektivitet och validitet, som i sin tur måste ta hänsyn till en vetenskaplig kontext (Björklund & Paulsson, 2012).
3.6.1 RELIABILITET
Reliabilitet handlar om i vilken omfattning en undersökning ger samma värde vid upprepning, med andra ord hur exakt ett mätinstrument är (Björklund & Paulsson, 2012). I sammanhanget av en kvalitativ studie handlar reliabilitet om att en annan undersökare ska kunna utföra samma studie med så likvärdiga resultat och slutsatser som möjligt. Det kan anses vara svårt i denna studie (en kvalitativ studie) som innehåller flera mänskliga parametrar i jämförelse med en kvantitativ studie. Däribland både hur denna studies undersökare tolkar materialet och påverkar urvalet av studieobjekt och respondenter. För att tackla denna typ av reliabilitetsproblematik har studien strävat efter att vara transparent i beskrivandet av det praktiska utförandet.
Det är viktigt att urvalet görs på ett korrekt sätt och att inse att subjektet påverkar resultatet. Därav är det rimligt att anta utifrån studiens förhållandevis begränsade urval av respondenter att en upprepning av denna studie men en ny undersökare, andra respondenter och studieobjekt hade resulterat i ett något skiljande resultat. Även om samma metodik implementerades, eftersom studien gjorts i ett flyktigt sammanhang och individers erfarenheter förändras.
Olika datainsamlingsmetoder kan ha vissa svagheter gällande reliabilitet. Underavsnitt 3.4.3 hanterar reliabilitetsproblematik på olika sätt. Exempel på åtgärder är att respondenter erbjudits en anonymitet, samtidigt som kontrollfrågor använts, både standardiserade kontrollfrågor i intervjuguiden och kontrollfrågor som gör att specifika påståenden mellan respondenter får en möjlighet att dementeras eller bekräftas. Kompletterande har formulering av intervjufrågorna (Bilaga 1 & underavsnitt 3.4.3) försökt vara öppna för att öka reliabiliteten. En databas över frågor och svar har skapats för att öka spårbarheter av reliabiliteten och validiteten i data, där transkriberingar har sekretessbelagts av etiska och affärsmässiga skäl.
3.6.2 OBJEKTIVITET
Objektivitet betyder i vilken omfattning studien påverkas av värderingar (Björklund & Paulsson, 2012). I och med det vetenskapsteoretiska ställningstagandet hos studiens författare (se avsnitt 3.1) går inte en total objektivitet att uppnå i den här studiens sammanhang.
Metod 47
Teknisk bostadsplattform Objektiviten i en studie kan förbättras om läsaren ges möjlighet att ta ställning till studien genom att författaren både motiverar och klargör sina val i studien (Björklund & Paulsson, 2012). För att stärka studiens objektivitet strävar studien exempelvis efter att transparent förklara sitt praktiska genomförande, vilket även höjer reliabiliteten och indirekt höjer studiens tillförlitlighet.
3.6.3 VALIDITET
Björklund & Paulsson (2012) menar att validitet innebär att se om studien verkligen undersöker det studien avser att undersöka. Kompletterande beskriver Saunders et al (2012) att slutsatserna ska vara hållbara och korrekta.
Detta är ett av studiens största hot och är kärnan i en kvalitativ studie, där val av datainsamlingsmetoder och urval påverkar studiens validitet. Även om insamlingsmetoder och urval, analysmodeller och slutsatser kan antas vara rimliga är formuleringen av intervjufrågor i relation till forskningsfrågorna en viktig grundbult i studiens validitet. Detta eftersom det är den primära datainsamlingsmetoden som till stora delar besvarar studiens forskningsfrågor. För att stärka studiens validitet har intervjufrågor och urval tydliggjorts, samtidigt som sent utförda intervjuer och en data-triangulering har medfört att validitetens har stärkts. Goda förberedelser innan intervjuer har möjliggjort en kalibrering av riktningen i datainsamlingen.
Kvaliteten och indirekt trovärdigheten kan ytterligare behandlas i en studie genom att kompletterande prata om intern och extern validitet. God intern validitet i en studie innebär en strävan efter att upprätta ett kausalt förhållande, där vissa förhållanden tros leda till andra förhållanden, åtskilda från falska samband. Extern validitet definieras som den domän till vilken ett undersökningsresultat kan generaliseras. (Yin, 2014) Den interna validiteten utöver tidigare beskrivna exempel har försökt stärkas genom att ha ett allmänt systematiskt arbete gällande datainsamling och analysarbete, med en öppen forskningsprocess.
För att behandla studiens trovärdighet är det viktigt att definiera hur slutsatserna från studien kan tänkas användas. Den externa validiteten kan anses vara begränsad utifrån ett statistiskt generaliseringsperspektiv men inte lika begränsad utifrån de analytiska generaliseringsmöjligheterna.
Då denna studies undersökningsdesign har många likheter med en fallstudie används Yins (2014) syn på generalisering för att beskriva denna studies generaliseringsmöjligheter.
48 Metod
Statistisk generalisering handlar om att en slutsats görs om en population underbyggt av empiriska data som samlats in från ett urval av denna population. Generaliseringsmöjligheterna hos ett sådant urval kan med hjälp av kvantitativa förfaranden säkerställas (Yin, 2014). Det är inte fallet i det här examensarbetet. En fallgrop enligt Yin (2014) är när statistiskt generalisering tillämpas på studier där urvalet är för litet för att tjäna som ett tillräckligt adekvat urval för att representera en större population.
Analytisk generalisering i detta fall handlar om att istället för att betrakta studerade fall som provenheter, bör fallen tänkas som en möjlighet att kasta empiriskt ljus på några teoretiska koncept eller principer genom att helt eller delvis bekräfta eller avfärda teori. Även om analytisk generalisering fortfarande inte bara har i syfte att bidra till abstrakt teori. Lärdomar kan fortfarande potentiellt appliceras på en variation av situationer utöver definierade studieobjekt då generalisering sker på en konceptuellt högre nivå än specificerade studieobjekt. (Yin, 2014). Med detta sagt bör slutsatser som gjorts i denna studie inte betraktas som absoluta utan som en fortlöpande process som kan behöva bekräftas och kompletteras av annan forskning.
Resultat & Analys 49
Teknisk bostadsplattform
4 RESULTAT & ANALYS
Detta kapitel presenterar och sammanfattar resultatet från studiens datainsamling i en struktur som är i kronologisk ordning enligt forskningsfrågorna fast med underliggande teman. Detta för att tydligare kunna jämföra och tematiskt analysera sammanfattad empiri från samtliga respondenter. Avsnittens uppbyggnad: 4.1 Kontextavsnitt, 4.2 NCC:s tekniska plattform, 4.3 Användandet av plattformen, 4.4 Verktygen inom plattformen, 4.5 Effekter & attityder till plattformen & 4.6 Samlad analys.
Kapitlet är dess helhet granskat och godkänt av examinator, men har klassificerats som affärskritiskt och har sekretessbelagts enligt uppdragsgivarens önskemål och examinators godkännande.
50 Resultat & Analys
Resultat & Analys 51
Teknisk bostadsplattform
Diskussion & Slutsatser 52
5 DISKUSSION & SLUTSATSER
Detta kapitel sammanfattar vad som kunnat klargöras gällande forskningsfrågorna och relaterade fenomen. Vidare diskuteras bredare betydelsen av det analyserade resultatet.
Avslutningsvis presenteras några tankar om forskningsarbetet och resultaten samt förslag på vidare forskning.