Detta avsnitt avser att belysa olika teoretiska definitioner av begreppet plattformar. Underavsnitt 2.3.1 och 2.3.2 belyser teoretiska ramverk ytterligare.
Som tidigare nämnts skildrar litteraturen det industriella byggandets delar på olika sätt. Enligt Lessing (2015) är så kallade tekniska plattformar ett system som omväxlande kallats för byggnadssystem och produktplattformar. Med detta sagt och i relation till tidigare publikationer i exempelvis underavsnitt 2.2.2 kan plattformens innebörd och betydelse skilja sig något beroende på dess kontext. Därav behöver plattformar och några av de tidiga definitionerna
Engineer to Order (EtO); Norms, standards and building codes set the starting point in client controlled project design.
Modify to Order (MtO); Standardized technical solutions along with strategically defined geo-metries and solutions for key components.
Templates and predefined drawings are used in the project-unique design work.
Configure to Order (CtO); Predefined parts, compo-nents and modules are used for configuring the buildings in a standardized configuration process. Production methods, processes, knowledge and people in the production system set the conditions and limitations.
Select Product Variant (SV); Almost complete buildings with some variables are defined in a product development process. Project specific design is almost eliminated and the majority of all specifications are predefined. Production, assembly, supply chain, sales etc. are
predefined processes tailored for the products
14 Teori
Robertson & Ulrich (1998) beskriver en produktplattform som en samling av tillgångar som delas av en uppsättning produkter. Vidare kategoriseras dessa tillgångar av fyra underkategorier:
• Komponenter
• Processer
• Kunskap
• Människor och relationer.
Enligt Meyer & Lehnerd (1997) består en produktplattform av en grupp tekniska lösningar som definieras som:
”En uppsättning komponenter, moduler eller delar som skapar en gemensam struktur, ur vilken en samling produkter effektivt kan utvecklas och produceras.”
(Meyer & Lehnerd, 1997, s. 7) Enligt Haung, Simpsons, & Pine II (2005) definieras begreppet produktplattformar på olika sätt och utöver Meyer & Lehnerd (1997) och Robertson & Ulrich (1998) finns två andra vanligt förekommande definitioner. Dessa definierar produktplattformar som:
”En kollektion av gemensamma element, särskilt den underliggande kärnan av teknologi, implementeras över en rad produkter.”
”En uppsättning delsystem och gränssnitt avsiktligt planerade och utvecklade för att bilda en gemensam struktur från vilken en ström av derivatprodukter kan vara
effektivt utvecklade och producerade.”
(Huang, Simpsons, & Pine II, 2005, s. 3) Med andra ord, de olika definitionerna av produktplattformar som beskrivits ovan har flera likheter, men definieras olika beroende på författaren och sammanhanget. Plattformarna har utvecklats och har sitt ursprung från MTO och tillverkningsindustrin och har sedan dess använts av diverse branscher (Maxwell D. W., 2016; Simpson, Siddique, & Jiao, 2006).
Produktplattformar skapar en större förmåga att skräddarsy produkter efter olika marknads- och kundsegment och förbättrar underhållet. Samtidigt skapar produktplattformen en reducering av tid, risk, systematisk komplexitet och kostnader kopplade till utveckling, tillverkning och produktionsinvesteringar. (Robertson & Ulrich, 1998). De teoretiska fördelarna är flera men kan även skilja mellan olika typer av fördefinition i produktplattformarna och står i relation till tidigare beskrivna produktionsstrategier i Figur 2.3. Maxwell D. W (2016) menar på att vissa företag i Sverige har ett stort tekniskt fokus på till exempel produktionsmetoder i vissa
Teori 15
Teknisk bostadsplattform plattformar medan andra företag har mer projekterings-ledda plattformar som sträcker sig från detaljerade projekteringar till mer flexibla erbjudanden för kund och arkitekt.
2.3.1 JANSSONS PLATTFORMSRAMVERK
Forskaren Gustav Jansson har kommit att bidra med underliggande teoretisk förståelse av hur konceptet plattformar kan tillämpas och användas mer ingående i kontexten av byggföretag i
”Engineer-to-order”, ETO.
Enligt Jansson (2013) bör produktplattformens sammanhang sättas i relation till produktionsstrategin och beskrivas utifrån kontexten av den samma. I sin beskrivning av sitt teoretiska plattformsramverk beskriver Jansson (2013) plattformen i sammanhanget av ETO.
Syftet med ramverket är att beskriva hur husbyggarens plattform är systematiserad utifrån dess fördefinitioner och illustreras längre ner i Figur 2.5.
Enligt Lessing (2006) är industrialisering av husbyggande mer än bara prefabricering och enligt Jansson (2013) gör plattformskonceptet det möjligt att välja vad man vill industrialisera och fördefiniera i processer, produkter, kunskaper och relationer. De fyra ovan omnämnda aspekterna grundar sig i definiering av produktplattformarna i tidigare avsnitt 2.3. Jansson (2013) har utvecklat sitt ramverk utifrån Meyer & Lehnerd (1997) och Robertson & Ulrich (1998) tidigare beskrivna produktplattformsteorier, för att sedan översätta teorierna från produktionsstratgin Make-to-order (MTO) till Engineer-to-order (ETO).
Engström (2013) beskriver Gustav Janssons arbete som att produkter byggs upp av komponenter, kunskapen gör att vi kan använda resurserna och processerna kan beskrivas som tillgängliga metoder, samtidigt som relationerna är organisationens interna och externa aktörers samarbete.
Samtidigt menar Engström (2013) att detta är något som den fasta industrin använder på ett mer effektivt sätt.
Jansson (2013) menar att processer, komponenter, kunskaper och relationer måste balanseras mot så kallade distinctiveness (särprägel) och commonalities (enhetlighet) i en plattform som passar i kontexten av ETO. Vidare kan commonalities beskrivas som låsta parametrar som är desamma från projekt till projekt och distinctiveness beskrivas som ej fördefinierade parametrar som är unika för varje projekt. Enligt Jansson (2013) är en av de största utmaningarna vid utveckling av plattformar att balansera mellan låsta fördefinitioner för enkelhet och kostnader, och de ej
16 Teori
fördefinierade parametrarna för unikhet och variation. Ej fördefinierade parametrar kan ses som ett sorts projekteringsutrymme.
Det är viktigt att särskilja en plattform i ETO från MTO och beskriva förutsättningarna i ETO eftersom det är i kontexten av dessa produktionsstrategier som plattformen och dess ständiga utvecklingsprocess kan skildras. Enligt Jansson (2013) & Lessing (2015) är det viktigt att kategorisera tillverkningsprocessen utifrån beställningspunkten och dess nivå av fördefiniering.
Detta eftersom det är en central del i det industriella husbyggandet och kan förklara skillnaderna mellan plattformar i kontexten av MTO och ETO. I likhet med Figur 2.3 och de tidigare fyra omnämnda produktionsstrategierna kan även produktionsstrategier enligt Jansson (2013) beskrivas som sex separata strategier enligt Figur 2.4.
Figur 2.4 – Produktionsstrategier publicerad i Jansson (2013) från Sackett, Maxwell, & Lowenthal (1997).
Det svarta i figuren illustrerar en fördefinition innan kunden kommer in i förloppet och det vita motsvarar en kundanpassning. Enligt Jansson (2013) och Lidelöw & Olofsson (2016) är ETO
Teori 17
Teknisk bostadsplattform byggsektorns mest använda produktionsstrategi. I det här fallet betyder det skrafferade området att kunden kommer in och ställer varierande krav samtidigt som de även kan komma att utvecklas.
Som tidigare beskrivet resulterar ETO i en unik produkt som bygger på detaljprojektering av normer och standarder enligt Figur 2.3 och Figur 2.4. ETO kan karakteriseras som en beräkningsfas eller projektering då ingenjörens arbete är mest relevant. I Produktionsstrategin ETO är beställningspunkten (CDOP) i projekteringsfasen och kunden går in i produktionsinformationsflödet i projekteringsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016). Samtidigt styrs projekteringen av faktorer som definierats i den konceptuella fasen i form av krav eller ibland färdiga lösningar enligt Figur 2.4 (Jansson, 2013).
Engström (2013) tolkar Jansson som att i kontexten av MTO är CODP i produktplattformen tämligen tydlig och aktören äger hela värdekedjan vilket möjliggör att plattformen kan definieras helt. En full definiering av plattformen grundar sig väl för produktfamiljer som är ämnade för specifika marknadsnischer där kunden kan göra iordningställda val.
Det har visat sig svårt att realisera produktfamiljer i ETO-perspektivet i och med att alla parametrar inte kan definieras när kunden kommer in projekteringen. Balansen mellan låsta fördefinitioner och icke definierade parametrar uppstår istället i projekt. (Jansson, 2013). Således går det inte att förutspå marknadsbehovet utan man behöver istället rätta sig efter de behov som kunden själv uttrycker eftersom kundens krav är föränderliga och svåra att förutbestämma.
Jansson (2013) trycker dock även på att fullt fördefinierade plattformar hindras av att kraven inom byggandet ständigt förändras och att fördefinitioner kan påverkas av kraven från kunder men även av regelverk.
Skillnaderna mellan ETO och MTO är fler och är beroende av flera faktorer. Enligt Jansson (2013) har de funktionella kraven en stor faktor som bestämmer fördefinitionen som skiljer ETO och MTO åt, samtidigt som separationen mellan produktionen i plattformsteori i MTO är en annan faktor. Under utveckling av MTO och produktplattformarna har lösningar separerats för att kunna utvärderas och testas separat. Detta har inneburit att produkt- och plattformsutvecklingen har separerats från produktionen och produkt- och produktionsutvecklingsfaserna har kunnat förbättras samtidigt som produktens funktionalitet kunnat skräddarsys för marknaden (Jansson, 2013). I ETO-sammanhang är produktutvecklingen
18 Teori
integrerad i det dagliga arbetet i projekten, samtidigt som den är organiserad när operationell kunskap återförs till plattformen (Jansson, 2013).
Jansson (2013) anser att det går att uppnå ett husbyggande som har mer effektiv kundanpassning om plattformarna implementeras i projekten, samtidigt som det finns en fortlöpande erfarenhetsåterföring. Detta möjliggör en aktuell plattform.
Janssons (2013) föreslagna plattformsbeskrivning är en utveckling av Meyer & Lehnerds (1997) Power Tower-modell för att kunna appliceras i kontexten av ETO och beskrivs i Figur 2.5.
Figur 2.5 - Ständig utveckling och användning av bostadsplattformar (Jansson, 2013).
Plattformsbeskrivningen i Figur 2.5 klargör två olika kunskapsflöden. Det första är transformationsflödet som stöttar implementeringen av plattformen och det andra är erfarenhetsåterföringsflödet tillbaka till plattformen, som i sin tur utvecklar den.
Teori 19
Teknisk bostadsplattform Plattformsbeskrivningen har även en bitvis skrafferad yta för att visa att fördefinieringen inom de fyra aspekterna funktion, komponenter, processer och relationer inte är helt standardiserade.
Stödmetoderna som visas i Figur 2.5 fungerar som en brygga mellan det dagliga designarbetet i projektet och plattformen. Metoderna som stöttar och hjälper till att transformera är delvis definierade i försörjningskedjan, komponenter och processer till helt anpassade hus.
Stödmetoderna hindrar i sin tur att det sker en degregering i det dagliga arbetet gällande processer och rutiner. (Jansson, 2013)
I Janssons plattformsramverk implementeras en organiserad och standardiserad projektering för varje projekt istället för produktfamiljer genom att implementera stödmetoder i hela värdekedjan.
Dessa stödmetoder består av fyra delar: kraviteration, projekteringsstyrning, samverkansprojektering och projektoptimering. (Engström, 2013)
Det är även viktigt att feedback kontinuerligt förs tillbaka till plattformen. Långa projekttider och en erfarenhetsåterföring som bara sker i slutet av projektet leder till föråldrade plattformar eftersom mycket av den kollektiva upplevelsen försvinner när ett byggprojekt är klart (Jansson, 2013). Det är dessa långa cykeltider som medför krav på de stöttande metoder som kan underlätta kontinuerliga flöden mellan plattformen och projekten, vilket Figur 2.5 tar hänsyn till.
2.3.2 STRUKTURER OCH FÖRDEFINITIONER AV VÄRDEKEDJAN
Lidelöw och Olofsson (2016) förklarar att industriellt byggande i korthet är en fördefiniering av produkter och processer, samtidigt som graden av fördefiniering kan variera.
I underavsnitt 2.3.1 har produktionsstrategierna beskrivits med fokus på ETO och punkten då kunden kommer in i projekteringsfasen. Vidare menar Lidelöw och Olofsson (2016) att det finns fler situationer och dimensioner av fördefinieringen i projektering, inköp och produktion som kan förklaras utifrån ETO-sammanhanget.
En entreprenörs interna produkter och processer kan förklaras med hjälp av entreprenörens projektering, inköp och produktion under byggprocessen. Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) har byggentreprenörer som arbetar i produktionen i ett ETO-sammanhang olika möjligheter att fördefinera sitt arbete beroende på marknadssegmentet och produktubudet. Beställningspunkten kallas i vanligt sammanhang och i Figur 2.4 ”Client order decoupling point”, CODP, vilket
20 Teori
hänvisar till punkten i värdekedjan för anpassning där en kund kommer in och utlöser produktionsaktiviteterna.
Det finns djupare beskrivning till den tidigare beskrivna beställningspunkten (CODP). Figur 2.4 kan utvecklas och transformeras vidare inom den interna försörjningskedjan, och den tidigare beskriva beställningspunkten (CDOP) kan vidare beskrivas som lokala ” decoupling”-punkter genom interna projekterings-, inköps- och produktionspunkter. Implementeringen av dessa lokala beställningspunkter beror på entreprenörens verksamhetsstrategi kan implementera i olika omfattning. (Lidelöw & Olofsson, 2016). Med detta sagt fås tre nya ”decoupling points” för entreprenören: en för projektering (design decoupling point, DDP), en för inköp (purchasing decoupling point, mer passande IDP) och en för produktionen (production decoupling point, PDP).
De nya punkterna DDP, IDP och PDP beskrivs i Figur 2.6, Figur 2.7 respektive Figur 2.8. Dessa punkter skapar varierande förutsättningar hos de olika interna strategierna kopplat till just projektering, inköp och produktion hos entreprenören.
Figur 2.6 visar relationen mellan DDP och entreprenörens produktsortiment som varierar från normer/koder till fullt fördefinierade produkter. Fördefinieringen i produkterna är i direkt relation till hur mycket som redan är projekterat via till exempel BIM.
I Figur 2.6 har entreprenören att förhålla sig till vissa fördefinierade val, regler och dimensioner.
Dessa kan förklaras som låsta (communalities), valbara eller regelstyrda (modularities) fördefinitioner. Låsta fördefinitioner är alltid lika inom eller mellan projekt och kan exempelvis vara våningshöjd, bjälklagstjocklek etcetera. Variabla val på produkten kan till exempel vara varianter av balkong och väggar, medan regelstyrda fördefinitioner kan vara konfigurerade takstolslösningar och hörnlösningar. (Jansson, 2020)
Teori 21
Teknisk bostadsplattform
Figur 2.6 - Försörjningskedjans strukturer i byggprojekteringsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Figur 2.7 visar relationen mellan PDP och entreprenörens prefabricering som i sin tur påverkar graden av platsbyggande. Råa material motsvarar fullständig tillverkning ute på byggarbetsplatsen, medan integrerade enheter och moduler med kombinerade funktioner motsvarar en väldigt avskalad montering på arbetsplatsen.
Produktionen är inte sällan den mest kostnadsdrivande delen inom värdekedjan. Både projektering och inköp har stor relevans för skaleffekterna som kan fås i produktionsprocessens fördefinitioner. Exempel på låsta fördefinitioner kan vara till exempel formsättning, medan variabla fördefinitioner kan vara montage av trappräcken eller råspont, samtidigt som regelstyrda fördefinitioner är ventilationsmontage, elmatning etcetera. (Jansson, 2020)
22 Teori
Figur 2.7- Försörjningskedjans strukturer i byggproduktionsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Figur 2.8 visar kopplingen mellan IDP och entreprenörens avtal i leverantörskedjan. Beroende på vart IDP sker kan leverantören således vara olika mycket integrerad, och desto närmare arbetar inköpare och leverantörer för att planera inköp.
Fördefinieringen på leverantörsledet bestäms av kontraktsformen Exempel på dessa kan vara stöd av låsta, variabla eller regelstyrda mallar som bygger på olika avtal för inköp grundat på antingen avrop, offerter eller leveranser, eller just-in-time. (Jansson, 2020). Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är det ovanligt att företag använder den högsta nivån av leverantörsintegration som i sin tur innebär att inköpta komponenter både levereras (just in time) och installeras av leverantören.
Teori 23
Teknisk bostadsplattform
Figur 2.8 - Försörjningskedjans strukturer i inköpsfasen (Lidelöw & Olofsson, 2016).
Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är en hög fördefiniering i projekteringen en förutsättning för ett lyckat industriellt byggande, men de menar samtidigt att det inte finns någon direkt koppling mellan en hög fördefiniering i projekteringen och hög standardisering i produktionen. Således behöver organiseringen av produktionen (fabrikstillverkning eller prefabricering) i Figur 2.7 inte nödvändigtvis vara beroende av projektering och inköp/leverantör i Figur 2.6 respektive Figur 2.8. Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) är dock ett långsiktigt samarbete och avtal med leverantörer viktiga aspekter för industrialisering.
Enligt Lidelöw och Olofsson (2016) visar detta på motsatsen till den vanliga föreställningen att industrialisering av byggande är nära kopplat till fabrikstillverkning och prefabricering ute på arbetsplatsen, samtidigt som många företag har väldigt olika strategier kopplat till detta.
Kompletterande sammanställer Jansson (2020) Figur 2.6, Figur 2.7 och Figur 2.8 och kan enligt Figur 2.9 förklara att affärsmodellen styr valet av plattformen och att det sker olika fördefinitionsgrad längs byggprocessens delar (projektering, inköp och produktion). Med andra ord, Figur 2.9 beskriver alla tre dimensioner i en byggplattform.
Vid byggande används begreppet plattformar för byggande för att beskriva olika varianter av regler och fördefinitioner som fungerar som ett stöd vid husbyggande. I sammanhanget
24 Teori
industriellt byggande innebär begreppet ett stöd för produktbestämning, produktionsprocesser, kravställning och relationer för produktionsflödet genom processen. (Jansson, 2020)
Utöver de beskrivna låsta, variabla och regelstyrda fördefinitionerna finns även icke fördefinierade parametrar (distinctiveness), vilka ofta inte har något större värde att fördefinieras.
Teori 25
Teknisk bostadsplattform
26 Teori
Figur 2.9 - Fördefinition av plattformen under byggprocessen (Jansson, 2020)