5.1.1 FORSKNINGSFRÅGA 1
Vad består NCC:s tekniska bostadsplattform av och hur förhåller sig plattformen till befintlig plattformsteori?
NCC:s tekniska bostadsplattform kan i teorin definieras som en teknikplattform, men har även integrationsmöjligheter i olika omfattningar med process-, leverantörs- och kunskapsplattformen.
Det går dock inte att utifrån innehållet i avsnitt 4.1 avgöra i vilken grad övriga plattformar används. Det vill säga det är svårt att veta i vilken grad aktörer långsiktigt är engagerade i byggprocessen eller hur materialflöden är samordnade i byggprocessen. Det går inte heller att veta hur välfungerande den systematiska mätningen och erfarenhetsåterföringen är, eller att utifrån innehållet i avsnitt 4.1 ha en direkt kännedom om olika kundsegment eller hur grundligt planerade och strukturerade processerna är inom organisationen. Detta även om forskningsfråga 2 (underavsnitt 5.1.2) till viss del behandlar kundsegment och erfarenhetsåterföring.
Däremot går det att konstatera att NCC:s tekniska plattform, utifrån innehållet i avsnitt 4.1, fokuserar på tekniska lösningar. Därav kan plattformen både i praktiken och i teorin definieras primärt som en teknisk plattform.
Plattformen kan även i stort beskrivas i kontexten av Engineer-To-Order där kunden kommer och ställer krav någonstans i projekteringen, även om kunders krav kan komma att utvecklas och
Diskussion & Slutsatser 53
Teknisk bostadsplattform förändras med tiden. Plattformen är projekteringsledd och består idag till stor del av projekteringsanvisningar på komponentnivå med ett något begränsat fokus på standardiserade produktionsmetoder. Plattformens projekteringsfokus bestämmer dock till stora delar förutsättningarna och indirekt utförandet i produktionen, där bygghandlingar blir indirekta verktyg för utförandet och i teorin möjliggör en repetitiv produktion.
Analysen visar att produktionen är den stora kostnadsdrivaren och att det går att uppnå fler teoretiska skaleffekter genom att standardisera fler arbetssätt ute i produktionen, då plattformen i sig inte är standardiserad genom hela produktionskedjan.
Kanaler för erfarenhetsåterföring är ett möjligt sätt att samla in fungerande arbetssätt och erfarenheter från produktionen och implementera dessa standardiserade arbetsmetoder under den gemensamma plattformen. Forskningsfråga 3 i underavsnitt 5.1.3, tar upp uttryckt behov hos produktionspersonalen av standardiserade arbetsmetoder i form av arbetsberedningar som skulle kunna vara exempel på gemensamma arbetssätt under plattformen.
5.1.2 FORSKNINGSFRÅGA 2
Hur används NCC:s bostadsplattform i produktionen?
Användandet i produktionen beror till stor del på i vilken omfattning projekteringen har skett utifrån plattformen. Det vill säga i vilken grad NCC har velat eller lyckats styra mot sin egen plattform. I de fall projekteringen har utgått helt eller delvis från plattformen styr plattformen produktionen primärt genom bygghandlingar, där detaljlösningar är styrande ritningar som används i produktionen. Andra delar utöver typlösningar inom plattformen som riktar sig specifikt till byggprojektet finns eller används i begränsad omfattning (underavsnitt 5.1.1) vilket korrelerar med limiterad vetskap om dessa produktionsanvisningar i olika led där användandet avgörs, men även till viss del med attityder och tidigare erfarenheter av plattformen.
Gällande hur mycket plattformen används så uttrycks en historisk urvattning och idag används plattformen i mindre utsträckning och på ett annat sätt än tidigare (med vissa skillnader mellan avdelningar), utan att veta den exakta implementeringsgraden.
Två vanligt uttryckta förklaringsmodeller som förklarar varför styrningen mot plattformen har minskat är att det inte längre är ett krav att arbeta utifrån plattformen och att kundbasen
54 Resultat & Analys
förändrades när NCC slutade bygga i egen regi, men att plattformen inte har utvecklats tillräckligt mot den upplevda förändrade beställarrollen (förändrande kundkraven).
Den valda teoretiska referensramen har flertalet förklaringsmodeller som hanterar ett affärsmässigt-, organisatoriskt- och projekteringsperspektiv som indirekt skapar goda förutsättningar för ett gott plattformsanvändande i produktionen. Detta kan till stora delar anses stämma överens med insamlad empiri. Dock finns det i den teoretiska referensramen ett begränsat fokus på användningen av en plattform i produktionen.
Att integrera och ha ett utbyte mellan process- och teknikplattformen är en teoretisk förutsättning för att ha en aktuell plattform som möter föränderliga kundkrav. Detta är en teoretisk förklaringsmodell som stämmer i praktiken och är en delförklaring till att styrningen mot och indirekt användningen av plattformen har minskat i det undersökta studieobjektet. Analysen visar att det i teorin betyder att det finns en dålig koppling mellan processplattformen och teknikplattformen. SSSSSSSSSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSS SSSS SSSSSSSSS SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS
SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS.
Att ha en systematisk erfarenhetsåterföring från projekten till plattformen som skapar en kontinuerlig innovations- och kunskapsackumulation är minst lika viktigt ur plattformsutvecklingssynpunkt. Insamlade data stämmer väl överens med teorin. Den här studien visar även på att erfarenhetsåterföringen är minst lika viktig för att lufta åsikter, involvera och kommunicera med produktionen och för att hålla attityderna fortsatt positiva och inte skapa motstånd i produktionen. Se vidare forskningsfråga 4 i underavsnitt 5.1.4 om hur attityder är starkt beroende av plattformens användande, effekter, kommunikation och utbildning.
Resultatet tenderar att visa att plats- och projektchefernas bild av plattformens innehåll är något begränsad, även om samtliga är bekanta med plattformen. Samtidigt beskriver resultatet att nyanställda inte har samma förståelse av plattformen och att det sker en kunskapsavlänkning ju längre ner i produktionshierarkin man går. Analysen visar i sin tur på ett behov av en bättre introduktion och förståelse av plattformens innehåll eftersom det är en given förutsättning för användandet och utvecklingen av plattformen. Slutsatsen är att en okunskap om plattformens innehåll och syfte kan ses som ett hot mot ett effektivt användande av plattformen i produktionen.
5.1.3 FORSKNINGSFRÅGA 3
Vilka typer av verktyg finns och vilka verktyg finns det ett behov av i bostadsproduktionen?
Diskussion & Slutsatser 55
Teknisk bostadsplattform Plattformens innehåll definieras i forskningsfråga 1 (underavsnitt 5.1.1). Inom plattformen används typlösningar som viktiga referensobjekt, men även säljargument i produktionen. Det talar för viktiga verktyg i projekten utöver bygghandlingens utförande funktion. Andra delar av plattformen används inte i samma omfattning även om våtrumsanvisningar exemplifieras i viss omfattning.
Behovet av kompletterande verktyg skapar spridda skurar av idéer hos respondenterna, men standardiserade arbetsberedningar är ett gemensamt verktyg som en stor majoritet ser ett behov av. Samtidigt uttrycker samtliga respondenter risker, och både respondenterna själva och teorin pekar på vikten av att involvera och skapa en delaktighet i dessa processer och att skapa ett ägandeskap i standarder för att inte skapa motstånd eller icke värdeskapande processer.
Ett uttalat behov är kommunikation vilket i forskningsfråga 2 och 4 kopplas till både bättre användande och bättre attityder. Kanaler för erfarenhetsåterföring har identifierats som en möjlig kommunikationsväg. I annat fall kan ett kommunikationsverktyg vara ett outtalat verktyg som produktionen har ett behov av.
5.1.4 FORSKNINGSFRÅGA 4
Hur ser attityderna till plattformen ut hos produktionspersonalen?
Resultatet visar att plattformen är ett viktigt verktyg som skapar uppskattade effekter i produktionen som i mångt och mycket kopplar mot plattformsteorin. I allmänhet finns en grundläggande positiv attityd och acceptans till plattformen hos samtliga intervjuade respondenter. De positiva attityderna korrelerar med de effekter som projekt- och platscheferna ser i produktionen, vilket argumenterar för ett plattformsanvändande.
Exempel på positiva effekter som skapar positiva attityder:
• Återupprepningseffekter
• Igenkänningsfaktor
• Tids- och kostnadsbesparingar
• Användbara referensritningar och verktyg för personalen
• Säljargument både för projektledare och produktionspersonal
• Generellt beprövade typlösningar med undantag för vissa
• Minskade personbundna kunskaper
56 Resultat & Analys
Således, många respondenter ser positiva effekter ute i produktionen av plattformen och ser hur det kan vara en fördel för hela NCC. Den mest gemensamma effekten av plattformen är att man slipper uppfinna hjulet igen, vilket är något som många av respondenterna upplever att de själva och NCC i stor utsträckning kan stå bakom. Dock exemplifierar samtliga respondenter en historisk men även rådande problematik med vissa delar inom plattformen, om än i olika omfattning.
Negativa attityder medför teoretiska risker och riskerar att försämra implementeringen och utveckling av plattformen. Exempel på negativa attityder:
• Majoriteten av respondenterna har historiska men även vissa nutida exempel på tveksamma typlösningar och beskrivningar inom plattformen.
• Flera av respondenterna problematiserar den interna kommunikationen av plattformen.
• Flera av respondenterna uttrycker själva eller kan antas ha dålig vetskap om specifika kanaler för erfarenhetsåterföring gällande plattformen.
• Flera respondenter anser att plattformen premierar ett byggsystem och inte har ett svar på andra byggsystem.
• Flera respondenter menar att plattformen inte lever på samma sätt som den tidigare har gjort, vilket hämmar positiva effekter.
• Ett antal respondenter anser att kanalerna för erfarenhetsåterföring är tröga.
• Enstaka individer anser att plattformen inte är lokalanpassad.
• Enstaka respondenter menar att leverantörer och underleverantörer inte är synkade och införstådda i plattformen.
Samtliga punkter går att koppla till utvecklingen, kommunikationen eller utbildningen inom plattformen, vilka alla är nära sammankopplade med erfarenhetsåterföring, och kopplingen mellan teknik- och processplattformen. Kanalerna för erfarenhetsåterföring möjliggör i teorin en samlad kommunikationsväg för produktionen och det är i dessa sammanhang som inte bara erfarenheter kan föras tillbaka till plattformen utan även åsikter kan även luftas. Resultatet tyder på en tvådelad bild av hur väl erfarenhetsåterföringen fungerar. Vissa tycker det fungerar bra medan andra tycker att det finns en tröghet. Däremot går det att konstatera att det inte råder en glasklar bild bland intervjuade projektchefer och platschefer om vilka kanaler de ska använda.
Analysen visar att det finns risk att det hämmar återföringen av kunskaper och erfarenheter samtidigt som majoriteten av alla negativa attityder går att koppla till tveksamma lösningar och beskrivningar inom plattformen.
Diskussion & Slutsatser 57
Teknisk bostadsplattform Analysen visar att om inte plattformen är uppdaterad ändras attityderna snabbt och historiska fel ekar länge i produktionen. Både teorin och respondenterna själva beskriver att fel undviks genom bättre kommunikation och erfarenhetsåterföring, men även en frekvent användning som möjliggör en förbättringsprocess. Slutsatsen är att erfarenhetsåterföringen fungerar inte bara som ett utvecklingsverktyg av plattformen utan även som ett verktyg för att ventilera negativa attityder, samtidigt som det är ett sätt att involvera produktionen i utvecklingsarbetet. Analysen visar att denna involvering är en viktig förutsättning för att inte möta motstånd i projekten. Om inte produktionen får gehör riskerar den rådande, grundläggande acceptansen och de positiva attityderna att försämras. Resultatet visar även att dålig kommunikation och utbildning om plattformen tenderar att korrelera med sämre attityder, där vissa missförstånd kan förklaras av dålig kommunikation. Slutsatserna är dock att det fortfarande finns förutsättningar för en fortsatt god acceptans så länge plattformen är uppdaterad. En acceptans som teorin understryker är viktig.
5.1.5 SLUTSATSER OM ANVÄNDNING, VERKTYG OCH ATTIYDER
Avsnittet har till avsikt att knyta ihop respektive forskningsfråga (5.1.1, 5.1.2, 5.1.3 och 5.1.4) för att kunna få en samlad bild av relaterade fenomen.
Denna studie visar att användandet, verktyg och attityder är nära sammanflätade och beroende av varandra. Hur plattformen används är nära relaterat till verktygen inom plattformen.
Användandet beror också på hur NCC lyckas styra mot plattformen, vilket i sin tur beror på en kombination av NCC:s egen vilja att styra mot plattformen och i vilken mån kunder vill ha lösningar från NCC:s plattform. Attityderna beror av hur plattformen används, där ett lågt användande och en dålig förvaltning av plattformen riskerar att skapa en stelbent och föråldrad plattform som varken svarar mot kunders krav eller produktionens bild av vad som är bra lösningar. Även om användandet av plattformen upplevs minska visar attityderna att plattformen fortfarande har en förhållandevis hög acceptans i produktionen, vilket teorin menar på är en viktig förutsättning för ett lyckat användande och utvecklande av plattformen.
Utöver att plattformen måste möta dagens kundkrav på lösningar visar studien att fortsatta satsningar på kommunikation, utbildning, erfarenhetsåterföring och involvering är en förutsättning för ett gott plattformsanvändande i produktionen. Men mer forskning behövs för att kunna identifiera hur en plattform bör användas i produktionen.
Utifrån studiens deduktiva förfarande kan utvalda teorier som fungerat som en hypotes för insamlade data i produktionen anses ha ett betydande fokus på plattformar utifrån ett
58 Resultat & Analys
projekterings- och affärsmässigt perspektiv. Teorin förklarar vilka teoretiska förutsättningarna som krävs inom en organisation och dess processer genom att beskriva vilka teoretiska fördelar och effekter som kan förväntas av en välutvecklad byggprocess, effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktivitet, flöden, förädlade komponenter och värde för kunder. Mycket av teorin som förklarar vikten av en god erfarenhetsåterföring, integration av processplattformen, ständiga förbättringar, ett aktivt användande och en god inställning stämmer i stor utsträckning med insamlade data och iakttagelser från produktionen. Det är också en förutsättning för ett gott användande i produktionen, men även om mycket i den beskrivna teorin indirekt banar väg för ett gott plattformsanvändande i produktionen, saknar dessa teorier ett fokus på teoretiska förklaringsmodeller som inriktar sig på ett effektivt och lyckat plattformsanvändande specifikt för produktionen.
Den valda teorin lyckas inte fullt ut förklara hur produktionen ska använda plattformar på ett effektivt sätt. Stort fokus ligger på projekteringskrav men inte ett produktionsanvändande. En god planering och projektering bäddar för en bra implementering i produktionen, men är inte tillsammans med specifika projekteringskrav något som nödvändigtvis garanterar en effektiv användning i produktionen.
5.1.6 BRANSCHPERSPEKTIV
Denna studie kan antas skapa en något bättre förståelse av varför branschen inte får ut mer effekter av sina produktplattformar i kontexten av byggföretaget NCC. Däremot krävs ett fortsatt aktivt arbete både från forskningen och näringslivet för att mer djupgående reda ut problematiken.
Som nämnts i tidigare avsnitt visar studiens deduktiva förfarande att det finns vissa teoretiska luckor inom den valda teorin då den inte fullt ut lyckas förklara hur produktionen ska använda plattformar på ett effektivt sätt. Dock finns det mycket annan teori som behandlar många andra aspekter.
Frågan är dock hur den existerande teorin egentligen underlättar det praktiska implementerandet av produktplattformar hos byggföretag?
Industriellt byggande, produktplattformar, modularisering och liknande begrepp är som litteraturen beskriver, komplexa fenomen i en komplex och föränderlig kontext. Mångt och mycket av dessa teoretiska modeller försöker samla och anpassa modeller från en eller flera branscher (tillverkningsindustrin) till byggbranschen. Samtidigt har byggbranschen vitt skilda förutsättningar inom branschens företag. Hvam, Herbert-Hansen, Haug, Kudsk, & Mortensen (2017) menar att många företag har problem med att implementera modulprodukter med rätt nivå av modularitet på ett sätt som passar deras affärsmodell och organisation. Detta då litteraturen
Diskussion & Slutsatser 59
Teknisk bostadsplattform gällande mass custimzation primärt fokuserar på massproducerande företag som lämpar sig för fullständig modularisering, medan ETO-företag inte lämpar sig för fullständiga modulprodukter med detaljrika beskrivningar av moduler ( Hvam et al., 2017).
Att applicera tillverkningsindustrins produktplattformar och teorier är inte helt enkelt enligt teorin. Författare såsom Jansson (2013) försöker göra det men samtidigt är teorierna ofta svårtolkade och unika förutsättningar i varje specifikt företag kastar om många teoretiska förutsättningar.
Hvam et al. (2017) menar att modularisering är en av de största utvecklingsmöjligheterna just nu bland byggföretagen, men att många ändå inte vågar sig in i det då litteraturen till mestadels beskriver produkttyper som bygger fullständig modularisering, vilket inte passar många företag.
Alltså finns det fortfarande en viss tröghet i anpassningen av litteraturen för företag likt NCC, vilket i sig inte underlättar plattformsanvändandet.
Hvam et al. (2017) menar att i vissa fall skulle det vara mycket mer fördelaktigt att använda modularisering som en övergripande ram för att strukturera olika aspekter av ett visst företags produkter. Detta är ett kompletterande sätt att se på modularisering som mycket av dagens forskning inte gör, då mycket litteratur förespråkar fullständig modulariserings struktur som endast består av välbeskrivna moduler. ( Hvam et al., 2017). Detta perspektiv är viktigt att identifiera både inom forskningen och i den praktiska implementeringen.