Kapitel 3 motiverar olika metodval och underavsnitt 3.6 behandlar studiens trovärdighet. Detta avsnitt avser att reflektera kring hur de faktiska metodvalen har fungerat och hur ett alternativt eller kompletterande utförande hade kunnat sett ut i efterhand. Avsnittet innefattar även andra insikter samt en kort utvärdering av resultatet.
5.2.1 ALLMÄN UNDERSÖKNINGSDESIGN
Kapitel 3 argumenterar kring olika metodval. Vissa metoder identifierades i ett tidigt skede som både accepterade och lämpliga metoder i olika omfattning. Dock bedömdes vissa av dessa metoder som inte genomförbara utifrån tillgängliga resurser. Retroaktivt med facit av studerade fenomen kan vissa av dessa metoder även om de inte kunnat genomföras, fortfarande bedömas som lämpliga i vissa avseenden.
60 Resultat & Analys
Observationer hade kunnat vara ett komplement till valda datainsamlingsmetoder och hade kunnat komplettera studiens empiri. Detta eftersom vissa respondenters erfarenheter har varit kopplade till historiska händelser och inaktiva projekt. Observationer ute i aktiva bostadsprojekt hade kunnat ge en mer direkt och nutida inblick i eftersökta fenomen.
Kvantitativa metoder kan i efterhand fortfarande ses som ett lämpligt komplement till den givna frågeställningen. Under avsnitt 3.3 konstaterades att en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder har både en viss lämplighet och en allmän acceptans inom litteraturen, men att tillgängliga resurser inte medförde en genomförbarhet. Även om ett kvalitativt angreppsätt var betydligt mer lämpligt hade kvantitativa metoder kunnat komplettera frågeställningen i vissa avseenden.
Den faktiska implementeringsgraden är inte en del av frågeställningen, men ligger nära relaterat till användandet och hade kunnat stärka resultatets olika förklaringsmodeller. I det här fallet finns det ett upplevt och uttryckt minskande i användandet av plattformen. Styrkan i en kvantitativ studie är att informationen lättare kan jämföras och generaliseras (Björklund & Paulsson, 2012;
Holme & Solvang, 1997; Yin, 2014). Med detta sagt hade exempelvis enkäter möjliggjort en viss statistisk generalisering som kunnat bekräfta det upplevda användandet. Alternativt kunnat ge en ytterligare nivå av kvantitativa data för att påvisa andra numeriska samband kopplade till de undersökta fenomenen.
5.2.2 INTERVJUFRÅGOR & MÄTTNAD
Då intervjuer har varit studiens primära datainsamling kan formuleringen av intervjufrågor ses som ett av studiens mest kritiska moment när det gäller tillförlitligheten.
Användandet, verktyg och attityder av och inom en plattform är breda fenomen, men med korrekta intervjufrågor kan empiri som mäter de faktiska fenomenen samlas in. I det här fallet har det varit en stor utmaning då författaren har försökt formulera ett mätverktyg för ett eller flera fenomen utan att på förhand exakt veta hur fenomenen ter sig. Hanteringen av denna validitetsproblematik behandlas ytterligare i underavsnitt 3.4.3 & 3.6.3.
Det finns inte en distinkt punkt då tillräckliga data har samlats in. En författare borde eftersträva att samla in data angående de huvudsakliga forskningsfrågor som kan bekräftas från två eller flera datakällor. Samtidigt bör insamling av data innefatta försök att undersöka stora konkurrerande hypoteser eller förklaringar (Yin, 2014). Således är mättnaden vid datainsamling likaså en relevant aspekt att belysa. I det här fallet har flera datakällor använts och olika konkurrerande hypoteser undersökts. Trots det går det inte att säkert säga att den allmänna datainsamlingen är mättad, även om det finns en upplevd mättnad vid intervjuerna.
Diskussion & Slutsatser 61
Teknisk bostadsplattform Ahrne & Svensson (2011) förklarar att tämligen oberoende kunskapsstoff insamlas vid sex intervjuer inom samma grupp. I vilken utsträckning projekt- och platschefer kan anses vara inom samma grupp tas upp i underavsnitt 3.4.3. Men den teoretiska mättnaden bör sättas i relation till den faktiska mättnaden. I den här studien har en succesiv mättnad uppstått och en förhållandevis samspelt empiri (saturation) konstaterades redan efter 4 - 5 intervjuer. Därav kan den insamlade empirin från studiens åtta plats- och projektchefer antas vara förhållandevis tillförlitlig i det avseendet. Även om det inte går att utesluta att ett större urval hade tillfört ny kunskap eller att andra intervjufrågor hade kunnat komplettera bilden av exempelvis användandet.
Urvalet av respondenter är ett viktigt moment i upplägget. Studien är beroende av att de respondenter som intervjuas har erfarenheter av plattformen så att olika aspekter av användning av plattformen faktiskt kan belysas, samtidigt som detta kan innebära att oerfarnas erfarenheter inte kommer med i urvalet i samma utsträckning. Detta är alltid en avvägning att göra.
Ett större urval hade kunnat öka den externa validiteten och gett större generaliseringsmöjligheter. Dock kan generella slutsatser inte antas ligga inom ramen för denna typ av examensarbete på 30 högskolepoäng.
5.2.3 DATAINSAMLING & DATABEARBETNING
Resultatet är gediget utifrån att studien har en omfattande frågeställning där de formulerade intervjufrågorna har genererat mycket empiri. En extra bearbetning av empiri hade troligtvis kunnat strukturera och komprimera resultatet ytterligare. Samtidigt kan en för stark bearbetning riskera att äventyra innehållet. Aktiviteterna insamling, transkribering och bearbetning av data har varit en stor resursdrivare och examensarbetet hade med fördel kunnat genomföras tillsammans med en annan student.
En stor utmaning har varit att sammanfatta resultatet på ett rättvist och vetenskapligt sätt.
Resultatet ska sorteras, organiseras och slutligen presenteras på ett logiskt och strukturerat sätt.
Det har varit speciellt utmanande i och med att verktyg, användning och attityder är breda och stundvis sammanflätade fenomen som är högst beroende av varandra. Detta har varit en viktig insikt under arbetets gång och var en tidig motivering i problemformuleringen till varför användandet behövde beskrivas i relation till både attityder och verktyg.
Resultatet är organiserat utifrån angivna rubriker. Exempel på svårigheter har varit att respondenter ibland behandlar flera teman eller forskningsfrågor. Det försvårar exempelvis, att
62 Resultat & Analys
utifrån den rådande strukturen, presentera resultatet på ett logiskt sätt. Analysen har fungerat som ett viktigt verktyg för att binda ihop resultatet.
5.2.4 ANALYSEN
Den valda teoretiska referensramen är ett mer konkret analysverktyg som påverkar studiens analys och indirekt studiens slutsatser. Beroende på vilka teorier som ligger till grund för den genomförda analysen kan olika teoretiska förklaringsmodeller belysa resultatet på olika sätt.
Utöver urvalet av relevant litteratur har denna studies referensram även en aktiv avgränsning (avsnitt 1.4).
Denna studies referensram har en begränsad teoretisk grund beträffande beteendevetenskap och psykologi. Detta medför att den utförda analysen inte har haft för avsikt att djupgående förklara attityder och beteenden i produktionen utifrån dessa discipliner, vilket indirekt begränsar studien, men kan samtidigt anses förhålla sig inom examinerande kunskapsområde.
Med tanke på hur skiftande förhållandena i produktion är, både när det gäller lokalisering och människorna som jobbar där, så kan nog andra teorier ge förklaringar med mer djupgående förståelse av varför studerade fenomen ter sig som de gör.
5.2.5 RESULTATUTVÄRDERING
Utöver eventuella brister i studiens undersökningsdesign behöver resultatets betydelse behandlas.
Att beskriva och förklara användandet, verktyg och attityder av och inom plattformen i produktionen har varit en del i att uppnå studiens syfte, där användandet kan ses som en väldigt central del. Hur väl sökta fenomen har besvarats är svårt att säga, men i relation till den empiri som har samlats in kan fenomenen anses ha beskrivits och förklarats, där delar har bidragit till vissa till insikter om varför byggbolag som NCC inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Även om ett fortsatt arbete krävs för att identifiera alla delar som påverkar implementeringen av plattformar.
Resultatet visar att frågeställningarna inte har triviala förklaringar utan behöver besvaras i en historisk kontext, samtidigt som användandet i produktionen inte heller kan förklaras utan att behandla plattformens användande i projekteringen. Detta då produktionen är direkt beroende av projekteringen. Med detta sagt gav resultatet ett bredare svar än förväntat. Samtidigt har nya frågeställningar uppkommit och vissa förklaringsmodeller behöver undersökas ytterligare, se exempel på förslag till fortsatta studier i avsnitt 5.3.
Diskussion & Slutsatser 63
Teknisk bostadsplattform