8 Direktinskrivning i förskolan
8.3 En definition av nyanlänt barn
Utredningens förslag: I skollagen (2010:800) ska det införas en definition av nyanlänt barn.
Med nyanlänt barn ska i skollagen avses barn som har uppe- hållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen (2005:716) och inte omfattas av definitionen av nyanländ elev i 3 kap. 12 a § skollagen och inte heller uppnått den ålder när skolplikt inträder enligt 7 kap. 10 § samma lag. Därutöver ska barnet
1. vara fött utomlands och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsammans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,
2. vara fött i Sverige och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller
1 Bl.a. Björk-Willén m.fl. (2018), Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och
SOU 2020:67 Direktinskrivning i förskolan
3. vara fött utomlands och ha kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kortare tid än fem år.
Om ett barn vistas i Sverige med endast en vårdnadshavare ska prövningen göras utifrån den vårdnadshavaren.
En bestämmelse av denna innebörd ska föras in i 3 kap. skol- lagen.
Följdändringar ska göras i 3 kap. 12 a § skollagen för att tydlig- göra att den bestämmelsen avser nyanlända elever.
Som ett första led i att genomföra utredningens uppgift i detta del- uppdrag måste vi definiera vad som avses med nyanlända barn, som är den målgrupp som vårt förslag enligt direktiven ska rikta sig till.
Inledningsvis kan vi konstatera att det i befintlig lagstiftning inte finns någon allmänt etablerad definition eller förklaring av vad som avses med begreppet nyanländ, utan begreppet används med olika betydelse i olika sammanhang. Vanligen syftar begreppet dock till att beskriva en person som kommit till Sverige efter att tidigare ha varit bosatt i ett annat land, och att ankomsten till Sverige skett för inte alltför länge sedan. Ofta definieras även begreppet med hänsyft- ning till att personen fått uppehållstillstånd enligt vissa utpekade be- stämmelser i utlänningslagstiftningen.2 I något fall kombineras hän- syftningen till utlänningslagstiftningen med krav på att personen ska ha vistats i Sverige under högst en viss tid.3
I skollagen finns en definition av nyanländ som har bäring på elever inom grundskolan och motsvarande skolformer. Av 3 kap. 12 a § skol- lagen (2010:800) framgår att med nyanländ avses den som har varit bosatt utomlands, som nu är bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då barnet fyller sju år. Vidare anges att en elev inte längre ska anses vara ny- anländ efter fyra års skolgång här i landet. Det förtydligas också att som bosatt utomlands ska anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 § skollagen.
En definition av nyanlända barn bör till att börja med vara tydlig. Det ska av definitionen klart framgå vilka barn som omfattas av defi- nitionen, och vilka som inte gör det. Här nedan går vi igenom det kriterier som vi anser ska avgränsa definitionen.
2 Se t.ex. 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
och 2 § lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.
Direktinskrivning i förskolan SOU 2020:67
Barnet ska ha uppehållstillstånd i Sverige
En första utgångspunkt bör vara att barnet i fråga har uppehållstill- stånd i Sverige. Därigenom har barnet uppnått en viss grad av anknyt- ning till Sverige och det kan antas att barnet kommer att stanna i Sverige under viss tid. Bestämmelser om uppehållstillstånd finns i ut- länningslagen (2005:716). Det bör inte göras någon åtskillnad när det gäller på vilken grund uppehållstillstånd har lämnats eller om uppe- hållstillståndet är tidsbegränsat eller permanent.
Barn som vistas i landet utan uppehållstillstånd, t.ex. asylsökande barn eller barn som vistas i landet utan tillstånd, omfattas alltså inte av vår definition av nyanlända barn. Eftersom definitionen ska ligga till grund för vilka barn som ska ges möjlighet till bättre språkutveck- ling i svenska är det vår bedömning att denna insats bör fokusera på de barn som genom uppehållstillstånd har fått en mer varaktig anknyt- ning till Sverige. Det bör dock noteras att även barn som inte har uppe- hållstillstånd här, t.ex. de ovan nämnda grupperna asylsökande barn och barn som vistas här utan tillstånd, har rätt till förskola i Sverige (se 29 kap. 2 § skollagen).
Endast barn i förskoleåldern ska omfattas
Definitionen ska användas för att visa vilka barn som ska ta del av den obligatoriska förskola som direktiven efterfrågar. Den ska där- för tydliggöra att den inte omfattar barn som passerat förskoleåldern och som i stället omfattas av skolplikt som ska fullgöras i förskole- klass och grundskola respektive motsvarande skolformer. Det ska därför i definitionen framgå att den inte omfattar barn som omfattas av definitionen i 3 kap. 12 a § skollagen, dvs. barn som påbörjar sin utbildning här efter höstterminen det kalenderår då de fyller 7 år.
Eftersom skolplikten som huvudregel inträder höstterminen det kalenderår barnet fyller 6 år (7 kap. 10 § skollagen), och skolplikten inledningsvis fullgörs i förskoleklassen, bör det av definitionen framgå att definitionen endast omfattar barn som ännu inte har uppnått åldern för skolplikt. Även om den obligatoriska förskola som beskrivs i våra direktiv inte är tänkt att omfatta barn som är yngre än 3 år kan förberedande åtgärder, t.ex. information till vårdnadshavarna, behöva vidtas redan före det att barnet fyllt 3 år. Någon nedre åldersgräns be- hövs därför inte i definitionen. I anslutning till detta bör dock note-
SOU 2020:67 Direktinskrivning i förskolan
ras de förslag till sänkt skolpliktsålder och fullgörande av skolplikt i obligatorisk förskola som utredningen lämnar i kapitel 9.
Definitionen bör knyta an till barnets vårdnadshavares vistelse i Sverige
Den obligatoriska förskola som direktiven efterfrågar ska erbjudas nyanlända barn från 3 års ålder och riktar sig därmed till barn i åld- rarna 3 och 4 år eller, utifrån de förslag vi lämnar i kapitel 9, fram till och med vårterminen det kalenderår barnet fyller 5 år. Det är inte säkert att dessa barn själva är födda utanför landet, utan de kan tvärt- om ofta ha fötts i Sverige efter att deras vårdnadshavare kommit hit. Definitionen av barn till nyanlända bör därför inte enbart omfatta barn som har fötts utomlands och därmed själva kan anses vara ny- anlända till Sverige i ordets egentliga mening. Definitionen bör därför även omfatta barn som är födda i Sverige och har vårdnadshavare som vistats i Sverige under en kortare tid.
Till att börja med ska som nyanlänt barn alltså räknas barn som är födda utomlands och som har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands. Det innebär att barn till vårdnadshavare som är födda i Sverige och därefter har flyttat utomlands för att senare återvända till Sverige inte omfattas av definitionen. Vårdnadshavare som är födda här och som återvänder till Sverige får anses ha en så pass stor anknytning till landet att de inte kan anses vara nyanlända på ett sätt som aktualiserar att deras barn ska ges insatser i egenskap av nyanlänt barn. Det kan även finnas barn som inte är nyanlända barn enligt vår definition men som ändå kan ha behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, vilket vi återkommer till i av- snitt 8.5.3.
Vidare ska barnet som huvudregel nu vara bosatt i Sverige med sina vårdnadshavare. Detta gäller för det fall att barnet har två vård- nadshavare som deltar i den dagliga omvårdnaden av barnet. Om bar- net kommer till Sverige med en av sina vårdnadshavare medan den andra vårdnadshavaren finns kvar i hemlandet eller i ett annat land, eller om barnet endast har en vårdnadshavare, ska bedömningen göras uti- från den vårdnadshavare som vistas med barnet i Sverige.
Slutligen bör det anges en tidsgräns för hur länge vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna högst ska ha vistats med barnet i Sverige för att barnet ska anses vara nyanlänt. Enligt skollagens nuvarande defi-
Direktinskrivning i förskolan SOU 2020:67
nition av nyanländ4 ska en elev inte längre anses nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Den definitionen innebär att barnet under fyra års skolgång definieras som nyanländ elev och därigenom om- fattas av särskild reglering när det bl.a. gäller anpassning av skolgången. Det är viktigt att den förskola som erbjuds ett nyanlänt barn kan erbjudas hela den tid som föregår skolpliktsåldern. Eftersom vi före- slår en sänkning av skolpliktsåldern i kapitel 9 blir vårt förslag här att ett barn ska anses vara nyanlänt barn om det vistats med vårdnads- havarna i Sverige under kortare tid än fem år.
Som nyanlänt barn ska också beaktas barn som fötts i Sverige till vårdnadshavare som beskrivits ovan, dvs. som är födda utomlands och har varit bosatta utomlands men som nu är bosatta i Sverige och som har varit bosatta här under kortare tid än fem år. Barn med utlands- födda vårdnadshavare som vistats här längre tid än fem år återkom- mer vi till i avsnitt 8.5.3.
Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare
Även små barn kan komma till Sverige utan vårdnadshavare, vilket vi berört i kapitel 6. Det handlar framför allt om ensamkommande barn. De kan t.ex. komma hit med andra släktingar eller med andra vuxna människor. För dessa barn kan rätten till obligatorisk förskola för språkutveckling i svenska inte avgöras med utgångspunkt i vård- nadshavares vistelsetid i Sverige. Här bör avgörandet i stället utgå från hur länge barnet självt har vistats i Sverige. Även i detta fall bör en vistelsetid som understiger fem år innebära att barnet har rätt till obligatorisk förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Sammanfattning
Vi föreslår alltså att nyanlända barn ska definieras som barn som • har uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen,
• inte omfattas av definitionen av nyanländ elev i 3 kap. 12 a § skol- lagen,
SOU 2020:67 Direktinskrivning i förskolan
• inte har uppnått den ålder när skolplikt inträder enligt 7 kap. 10 § samma lag, och
– är fött utomlands och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsammans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,
– är fött här i Sverige och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller
– är fött utomlands och har kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kortare tid än fem år.
Om ett barn vistas i Sverige med en vårdnadshavare ska prövningen göras utifrån den vårdnadshavaren.
Definitionen ska placeras i 3 kap. skollagen.
Följdändring i skollagens nuvarande definition av nyanländ I 3 kap. 12 a § skollagen finns en definition av nyanländ. Denna defi- nition avser, vilket framgår av paragrafen, nyanlända elever. I konse- kvens med att utredningen föreslår att det i skollagen införs en defi- nition av nyanlänt barn behöver definitionen av nyanländ i 3 kap. 12 a § samma lag ändras så att det framgår att den paragrafen avser nyanländ elev.