Inledande utgångspunkter

Den svenska förskolan har ett högt deltagande och i åldersgruppen 3–5 år är 94 procent av alla barn inskrivna i förskolan.1 _{Men som vi} har konstaterat i kapitel 6 så är deltagandet lägre bland barn till föräld- rar med låg utbildning och bland barn med utländsk bakgrund. Forsk- ning visar samtidigt att det är just barn med svag socioekonomisk bakgrund och barn med utländsk bakgrund som gynnas mest av att delta i förskolan. När barn som har stora behov av språklig och social utveckling deltar i förskolan i lägre utsträckning än andra barn inne- bär det att skillnaderna i barns förutsättningar inför skolstarten ökar. Mot den bakgrunden är det angeläget att vidta åtgärder för att fler barn ska få möjlighet att gå i förskola.

Förskolan har även stor betydelse för kvinnors arbetskraftsdel- tagande och sysselsättning och för utrikes födda kvinnors förutsätt- ningar för integration. Många av de kvinnor som kommit till Sverige

Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan SOU 2020:67

under senare år är i familjebildande ålder. Barnafödande och kvinnors större ansvar för hem och familj är faktorer som bidrar till att eta- bleringen på arbetsmarknaden tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män.2 _{Insatser för att öka deltagandet i förskolan} kommer därför också att möjliggöra för fler kvinnor att delta i etabler- ingsinsatser, utbilda sig och komma i arbete.

7.2.1 Alla 3–5-åringar har rätt till avgiftsfri förskola

Sedan 1975 har 6-åringar i Sverige haft en lagstadgad rätt till 525 tim- mars avgiftsfri förskola året innan de börjar skolan. Verksamheten för 6-åringar omvandlades till förskoleklass från och med hösttermi- nen 1998. År 2003 infördes en rätt till allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 4 år. I propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m.3 _{motiveras reformen med att förskolans bety-} delse för barns lärande har ökat sedan förskolan 1998 fick en egen läroplan och blev en tydligare del av utbildningssystemet. Den 1 juli 2010 utökades den allmänna förskolan till att gälla från höstterminen det år barnet fyller 3 år. Det innebär alltså att alla barn i Sverige redan i dag har rätt till minst 525 timmar avgiftsfri förskola per år från och med höstterminen det år de fyller 3 år.

Det är huvudmännen som själva avgör hur den allmänna försko- lan ska organiseras och samordnas med övrig förskola. I ovannämnda proposition betonas att den ska vara en del av förskolans verksamhet och ingen särskild verksamhetsform. I propositionen understryks även att den allmänna förskolan inte ska betraktas som den pedago- giska delen av förskolan medan ambitionerna när det gäller barns ut- veckling och lärande sänks övrig tid i förskolan. Samma krav på peda- gogiskt innehåll och kvalitet gäller för den allmänna förskolan som för förskolan i övrigt.

7.2.2 Barn har i vissa fall rätt till förskola från 1 års ålder Barn från 1 års ålder ska erbjudas förskola om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form

2 _{Arbetsförmedlingen (2020).} 3 _{Prop. 1999/2000:129, s. 19.}

SOU 2020:67 Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan

av förskola (8 kap. 5 och 7 §§ skollagen). I förarbetena anges barn med ett annat modersmål än svenska, barn i glesbygd, barn vars föräldrar deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller barn där föräldrarna har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling som exempel på vad som kan utgöra barns eget behov av förskola på grund av familjens situation i övrigt. Även barn vars föräldrar är långtidssjukskrivna eller sjuk- eller förtidspensio- nerade kan räknas in i gruppen. Som exempel på när barn ska erbju- das förskola för att de på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling nämns barn med funktionsned- sättning av olika svårighetsgrad. Det betonas vidare att denna rätt inte enbart gäller tillgång till en plats utan även till en verksamhet av så- dan kvalitet att barnet får sitt behov av särskilt stöd tillgodosett.4 7.2.3 Uppsökande verksamhet i 1985 års skollag

I 1985 års skollag angavs att kommunen skulle bedriva uppsökande verksamhet så att barn i behov av särskilt stöd deltar i förskolans verk- samhet. Denna reglering infördes ursprungligen i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet. I förarbetena angavs att kommunernas skyl- dighet att bedriva uppsökande verksamhet är nödvändig för att för- skolereformens syften ska kunna fullföljas. När det gällde vilka barn som kunde bli föremål för särskilt stöd nämns, förutom socialt iso- lerade barn och barn med handikapp, även invandrarbarn med behov att dels lära sig det svenska språket, dels kommunicera med andra.5 Den uppsökande verksamheten kvarstår som en uppgift för kom- munerna i den efterföljande lagen (1976:381) om barnomsorg, och syftar enligt förarbetena till att tydligare markera samhällets ansvar för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.6 _Regleringen fördes sedan över från socialtjänstlagen (1980:620) till 1985 års skol- lag och ansvaret för förskolan överfördes till Utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde.7

Vid införandet av den nuvarande skollagen (2010:800) infördes ingen reglering om uppsökande verksamhet; i förarbetena angavs att det sannolikt var mycket få kommuner som bedrev sådan uppsökande

4 _{Prop. 2009/10:165, s. 348.} 5 _{Prop. 1973:136, s. 69 och s. 95.} 6 _{Prop. 1975/76:92, s. 16 och 19.} 7 _{Jfr prop. 1997/98:6.}

Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan SOU 2020:67

verksamhet inom utbildningsområdet. Vidare angavs att habiliteringen inom landstinget (numera regionen) för barn med funktionsnedsätt- ning eller socialtjänsten i en kommun kan upplysa de föräldrar som har behov av särskilt stöd om möjligheten att få stöd i form av för- skola, samt att det ingår i barnavårdscentralens uppgift att göra utveck- lingsbedömningar under hela förskoleåldern och vid behov ge hjälp och stöd i föräldraskapet, t.ex. råd om plats i förskola.8