3 Förskolans viktiga roll i samhället
3.2 Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande
Utredningen har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan öka deltag- andet i förskolan, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper. I detta avsnitt vill vi med utgångspunkt i svensk och inter- nationell forskning om förskolans effekter redogöra för varför ett ökat deltagande i förskolan är angeläget.
Till övervägande del refererar vi till forskningsöversikter som bygger sina slutsatser på ett större antal studier. I flera forsknings- översikter efterfrågas mer kunskap om förskolans effekter, särskilt i en svensk kontext.26 Utredningen delar bilden av att det skulle vara önskvärt med fler svenska studier som belyser förskolans betydelse för barns utveckling och lärande. Med det sagt anser vi att det finns en betryggande mängd forskningslitteratur för att i detta kapitel kunna dra vissa slutsatser om förskolans effekter.
23 Prop. 1999/2000:129, s. 18 f. 24 Prop. 2009/10:165, s. 210 f.
25 Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.
26 Björklund m.fl. (2010) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhälls-
Förskolans viktiga roll i samhället SOU 2020:67
Positiva effekter av förskola
Forskning visar att deltagande i förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på både kort och lång sikt. Såväl svenska som internationella studier pekar på att en förskola av hög kvalitet lägger grunden för framtida lärande och bidrar till högre resultat i skolan och senare i livet.27
Den internationella kunskapsmätningen Programme for Interna- tional Student Assessment (PISA) har kunnat visa att de 15-åringar som har gått i förskola i genomsnitt presterar bättre än jämnåriga kamrater som inte gått i förskola. Även när hänsyn tas till andra faktorer, t.ex. socioekonomisk bakgrund, är skillnaden statistiskt signifikant i flera länder. I PISA 2015 skiljde det 35 poäng mellan de svenska 15-åringar som hade deltagit i förskola två år eller mer och de som deltagit mindre än två år när hänsyn tagits till elevernas socio- ekonomiska bakgrund. Det motsvarar mer än ett års formell skol- gång. PISA-mätningarna visar att det finns ett positivt samband mellan antal år i förskola och resultaten i PISA, där fler år i förskola i genomsnitt ger högre poäng på provet.28
Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och sam- hällsmedicin har genomfört en systematisk översikt av vetenskaplig litteratur för att bl.a. klargöra hur barns hälsa och utveckling påver- kas av förskola. Sammantaget visar översikten att barn som har gått i förskola har bättre språkliga och matematiska färdigheter och bättre psykisk hälsa jämfört med barn som inte har gått i förskola.29
Liknande resultat återfinns i en studie av den svenska maxtaxe- reformen; en effekt av att fler barn började i förskolan efter maxtax- ans införande var att deras fysiska och psykiska hälsa i lågstadie- åldern förbättrades. Studien visar att de barn som gick i förskola hade färre infektioner och färre kontakter med sjukvården i lågsta- diet, men även förekomsten av psykisk ohälsa och sociala och bete- endemässiga störningar var lägre bland barn där en hög andel gått i förskola.30 Även andra studier har funnit att barn som har deltagit i förskola har färre beteendeproblem i skolåldern, och att förekoms-
27 Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017), von Greiff
(2009), Grönqvist & Niknami (2017), Havnes & Mogstad (2009), OECD (2017a), Persson (2012), Skolverket (2009a), Vandenbroeck m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015).
28 OECD (2017a).
29 Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017). 30 van den Berg & Siflinger (2020).
SOU 2020:67 Förskolans viktiga roll i samhället
ten av kriminalitet och drogproblem hos dessa barn är mindre under ungdomsåren.31 I vuxen ålder har de som gått i förskola högre utbild- ningsnivå, sysselsättning och inkomst jämfört med de som inte har deltagit i förskolans verksamhet.32 Samhällsekonomiska beräkningar visar därför att generella investeringar i förskola är samhällsekono- miskt lönsamma och att investeringar som avser barn i förskolan ger högre avkastning än investeringar som avser senare skolformer.33
Europeiska unionens råd, som består av ministrar från alla EU- länder, antog 2019 en rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. Medlemsländerna rekommenderas bl.a. att förbättra tillgången till och öka investeringarna i förskola. Som skäl för detta hänvisas till forskning som pekar på att deltagande i förskola har många fördelar för såväl individen som samhället, bl.a. bättre utbildningsresultat och bättre resultat på arbetsmarknaden samt färre sociala insatser och insatser inom utbildningssystemet. Vidare framhålls att deltagande i förskoleverksamhet av god kvalitet leder till högre grundläggande kompetens och är en viktig faktor i förebyggandet av skolavhopp.34
Det finns en bred samsyn i forskningen om att förskolan har störst betydelse för barn med svag socioekonomisk bakgrund.35 Det kan handla om barn som har föräldrar med låg utbildningsnivå eller låg inkomst, barn i socialt utsatta miljöer eller barn med utländsk bak- grund. Att dessa barn gynnas mest av att gå i förskola beror på att de i många fall har sämre möjligheter att utveckla sitt språk och sina sociala färdigheter i hemmet jämfört med barn från mer resursstarka hemmiljöer.
Hjärnan utvecklas snabbare och är som mest mottaglig för kun- skap de första åren i ett barns liv. De barn som kommer efter sina kamrater i utveckling och lärande de första levnadsåren tenderar där- för att få svårt att komma ifatt under skoltiden och senare i livet.36 Det gör att förskolan har större potential än andra skolformer att kom- pensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och förhindra tidiga kun- skapsklyftor som senare är svåra att överbrygga.
31 Persson (2012).
32 Dietrichson m.fl. (2018) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och sam-
hällsmedicin (2017).
33 Dietrichson m.fl. (2018), Europeiska unionens råd (2019), OECD (2017a), Persson (2012) och
Vandenbroeck m.fl. (2018).
34 Europeiska unionens råd (2019).
35 Se bl.a. Bris (2019), von Greiff (2009), Grönqvist & Niknami (2017), OECD (2017a),
Persson (2012), Vandenbroeck m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015).
Förskolans viktiga roll i samhället SOU 2020:67
Förskolans betydelse för barns språkutveckling
Studier har visat att barns förutsättningar till språkutveckling kan skilja sig åt mellan olika familjer och mellan olika socioekonomiska grupper. Skillnaderna i språkanvändningen i de olika uppväxtmiljöerna finns i hur mycket föräldrarna svarar barnet, bekräftar det barnet säger och berömmer barnet men också i hur mycket föräldrarna varierar det de säger och vad de samtalar om. Hur föräldrarna talar med bar- net har således stor påverkan på barnets språkutveckling och hur det senare går för barnet i skolan.37
Flera studier visar att barn som har gått i förskola har bättre språk- liga färdigheter än andra barn.38 Förskolans språkutvecklande arbets- sätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska. För en del av de barn som växer upp med två eller flera språk är förskolan den enda plats där de har möjlighet att lära sig svenska. Att förskolan förmår ge dessa barn en god språklig start är viktigt för barnens framtida lärande.39
Oavsett om barn är en- eller flerspråkiga så följer de samma utveck- lingsmönster. Flerspråkiga barn har inte långsammare språkutveck- ling än enspråkiga barn, däremot distribueras deras ordförråd över mer än ett språk, vilket innebär att de ofta utvecklar olika ordförråd på sina olika språk. Forskning har visat att det sammanlagda ordförrådet hos flerspråkiga barn är jämförbart med ordförrådet hos jämnåriga enspråkiga barn med motsvarande socioekonomisk bakgrund. Det förutsätter emellertid att barnet har en typisk språkutveckling och kon- tinuerligt exponeras för både svenska och sitt modersmål.40
När ett flerspråkigt barn får möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål i förskolan stärker det såväl barnets identitet som barnets kognitiva, sociala och språkliga utveckling. Förskolans språk- utvecklande arbetssätt bör därför omfatta både andraspråket svenska och modersmålet.41 I detta arbete har föräldrar till barn med ett annat
37 www.rikshandboken-bhv.se/, hämtat 2020-04-15.
38 Björk-Willén m.fl. (2018) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och sam-
hällsmedicin (2017).
39 Björk-Willén m.fl. (2018).
40 Axelsson (2019), Puskás & Björk-Willén (2017), www.rikshandboken-bhv.se/,
hämtat 2020-04-15.
41 Axelsson (2019), Puskás & Björk-Willén (2017), www.rikshandboken-bhv.se/,
SOU 2020:67 Förskolans viktiga roll i samhället
modersmål än svenska en viktig roll, vilket vi återkommer till längre fram i kapitlet.
Att barn vistas regelbundet i förskolan utan hög frånvaro eller längre uppehåll har också stor betydelse i sammanhanget. Flera studier pekar på att det finns ett positivt samband mellan barns dagliga när- varo i förskolan och deras lärande och språkliga utveckling.42 Andra studier har funnit att det även finns en stark koppling mellan ålder vid förskolestart och barnets kognitiva och språkliga utveckling, vilket visar på betydelsen av att barn tidigt deltar i förskolans verksamhet.43 Vikten av föräldrasamverkan
Flera studier pekar på att en god samverkan mellan förskolepersonal och vårdnadshavare är grundläggande för barns möjlighet att utveck- las optimalt i förskolan, såväl socialt som språkligt.44 Föräldrars, och i synnerhet mammors, involvering och engagemang i förskolan bidrar positivt till barnets utveckling.45 För nyanlända familjer är samver- kan mellan förskolepersonal och föräldrar en avgörande faktor för barnets integration i förskolan. Det framkommer dock i studier att det ofta förekommer bristande kommunikation mellan förskoleper- sonal och vårdnadshavare till nyanlända barn. Detta kan underlättas av att förskolan utvecklar ett interkulturellt förhållningssätt och att familjens erfarenheter och engagemang tas tillvara. Flerspråkig per- sonal kan utgöra en viktig resurs i detta arbete.46
Vikten av ett nära samarbete mellan förskolan och nyanlända föräld- rar illustreras väl i en artikel i Skolverkets material om flerspråkighet i förskolan:
För det nyanlända barnet med ett annat modersmål än svenska som t.ex. börjar i förskolan vid ett års ålder innebär språkutvecklingen att barnet under sitt första år levt i en hemmiljö som använder ett visst språk. Vid förskolestarten byter barnet miljö till en annan omgivning där man talar ett annat språk och kanske förmedlar en världsbild som är väsensskild från hemmets. Med tanke på den intensiva språkutvecklingsperioden mellan 18 och 36 månaders ålder betyder det att detta barn sannolikt möter svenskan innan det har börjat producera sitt modersmål vilket,
42 Vetenskapsrådet (2015). 43 Vandenbroeck m.fl. (2018).
44 Björk-Willén m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015). 45 Vetenskapsrådet (2015).
Förskolans viktiga roll i samhället SOU 2020:67
tillsammans med den tidsrymd per vecka som barnet tillbringar i försko- lan, kan innebära en risk för modersmålets fortsatta utveckling. Genom ett nära samarbete mellan förskolan och barnets vårdnadshavare kan detta miljöskifte överbryggas och underlättas för barnet.47