3 Förskolans viktiga roll i samhället
3.3 Hög och likvärdig kvalitet i förskolan är avgörande
Vi har i detta kapitel kunnat konstatera att det kan finnas många för- delar med att barn går i förskola, såväl för samhället som för den en- skilda individen. Vi har redogjort för effekter som bl.a. språklig ut- veckling, bättre kunskapsresultat och ett minskat behov av sociala insatser. De positiva effekterna av förskola förutsätter emellertid att alla barn har likvärdiga förutsättningar att gå i förskola och att verk- samheten är av hög och likvärdig kvalitet. Förskola av låg kvalitet kan tvärtom ha negativa effekter för barnen. Stora kvalitetsskillnader mellan förskolor riskerar att förstärka skillnader i barns förutsätt- ningar, i stället för att minska dem.48 Mot den bakgrunden är det vik- tigt att klargöra vad kvalitet och likvärdighet i förskolan innebär samt vilka faktorer som är betydelsefulla för att stärka förskolans kvalitet och likvärdighet.
Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan
Ofta delas indikatorer på förskolans kvalitet upp i processkvalitet och strukturkvalitet.49
• Processkvalitet handlar om innehållet i den inre pedagogiska verk- samheten, personalens pedagogiska förhållningssätt och samspe- let mellan barn och personal.
• Strukturkvalitet handlar om den organisation och de resurser som finns i förskolan, t.ex. förskolepersonalens utbildningsnivå, kom- petensutveckling, personaltäthet och barngruppernas storlek. I Vetenskapsrådets forskningsöversikt dras slutsatsen att hög kvali- tet i de pedagogiska relationerna mellan barn och personal är det vik- tigaste för barns utveckling och lärande. Det är i mötet med barnet
47 Axelsson (2019).
48 Europeiska unionens råd (2019), OECD (2017a) och Vetenskapsrådet (2015).
49 Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017) och Veten-
SOU 2020:67 Förskolans viktiga roll i samhället
och i interaktionen mellan förskolepersonal och barn som kvaliteten avgörs. Interaktion som kännetecknas av känslighet, lyhördhet, dia- log och samspel har stor positiv påverkan på barns språkliga, kogni- tiva och sociala utveckling.50
De omgivande strukturella faktorerna påverkar möjligheten att nå en god processkvalitet och måste därför ses som förutsättningar för att öka kvaliteten i verksamheten. Nedan redogörs för de strukturella faktorer som forskningen lyfter fram som särskilt viktiga.
Förskolepersonalens utbildning och kompetens
Det finns en bred samsyn i forskningen om att förskolepersonalens utbildning och kompetens har avgörande betydelse för barns utveck- ling och lärande.51 Studier har t.ex. funnit ett positivt samband mellan andelen pedagogiskt utbildad personal i förskolan och barns kogni- tiva och språkliga utveckling när de slutar grundskolan.52 Detta bekräf- tas även i Skolinspektionens stora kvalitetsgranskning av förskolan där en slutsats är att förskolepersonalens utbildningsnivå, kunskap om uppdraget och förhållningssätt och engagemang i arbetet har stor betydelse för den pedagogiska kvaliteten.53
En förutsättning för att förskolepersonalen ska kunna utveckla sin pedagogiska medvetenhet och förståelsen för sitt uppdrag, och där- med öka den pedagogiska kvaliteten, är att personalen ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. En av de refererade studierna i Vetenskapsrådets forskningsöversikt fann att det stöd som gavs den professionella kompetensutvecklingen av personalen var en av de viktigaste indikatorerna för hur förberedda barnen var inför skol- start.54
I detta sammanhang är det även viktigt att nämna betydelsen av att förskolans personal har god kunskap om språkutvecklande arbets- sätt och hur de kan stötta de flerspråkiga barnens andraspråksutveck- ling. Det är mödosamt och tidskrävande för ett barn att lära sig ett eller flera språk och det kräver ett språkligt samspel med både barn
50 Vetenskapsrådet (2015).
51 Se bl.a. Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017),
von Greiff (2009), Persson (2012) och Vetenskapsrådet (2015).
52 Vetenskapsrådet (2015). 53 Skolinspektionen (2018). 54 Vetenskapsrådet (2015).
Förskolans viktiga roll i samhället SOU 2020:67
och vuxna. En aktivt språkande förskolepersonal med kunskaper om barns flerspråkiga utveckling är en förutsättning för en hög kvalitet i det språkutvecklande arbetet.55
Personaltäthet och barngruppernas storlek
När det gäller betydelsen av personaltäthet och barngruppernas stor- lek för den pedagogiska kvaliteten finns det till viss del motstridiga resultat i forskningen. Den sammantagna bilden är emellertid att en god personaltäthet och mindre barngrupper har en positiv inverkan på kvaliteten, men att detta har störst betydelse för de yngsta barnen och för barn med svag socioekonomisk bakgrund. Vidare kan kon- stateras att effekten också påverkas av andra faktorer, t.ex. persona- lens utbildningsnivå och kompetens, barngruppernas sammansättning samt lokalernas storlek och beskaffenhet.56
En citerad studie i Vetenskapsrådets forskningsöversikt visar att ökad personaltäthet inte är det som ger störst effekt för verksam- hetens kvalitet. Enligt studien ger det mer effekt att satsa på hög- skoleutbildad personal och fortbildning av existerande personal.57 Personalomsättning och lön
Betydelsen av personalomsättning och förskolepersonalens löner har sällan varit föremål för forskning, men det finns några studier som visar att personalomsättning har betydelse för kvaliteten i förskole- verksamheten. En låg personalomsättning är särskilt viktig för de yngsta barnen som har större behov av nära relationer och en konti- nuitet i sina relationer, men låg personalomsättning är också viktig för arbetslagets möjlighet att utveckla sitt arbete.
Det finns också forskning som pekar på ett samband mellan hög personalomsättning och låga löner, medan andra studier finner att det sambandet är svagt. Det är sannolikt så att hög personalomsätt- ning beror på såväl organisationsklimat, trivsel och arbetsförhållan- den som lön.58
55 Puskás & Björk-Willén (2017). 56 Vetenskapsrådet (2015). 57 Ibid.
SOU 2020:67 Förskolans viktiga roll i samhället
Flerspråkig personal
Förskolepersonal med olika språklig bakgrund kan höja kvaliteten i undervisningen, eftersom det möjliggör för flerspråkiga barn att få tillgång till personal som talar samma språk som de själva. Som vi har redogjort för tidigare kan möjligheten att använda modersmålet och andraspråket svenska samtidigt påverka barnets språkutveckling på ett positivt sätt. Det förutsätter dock att barn och personal matchas utifrån sina språkkunskaper, vilket i praktiken kan vara mycket svårt.
Språklig utveckling kan heller inte frigöras från ett innehåll. För att förskolepersonalen ska ha möjlighet att stimulera barnens språk- liga och begreppsliga förmåga krävs såväl kunskaper om det ämne som undervisningen handlar om som pedagogisk medvetenhet. För- skolepersonalens språkliga bakgrund måste således ställas i relation till deras utbildning och kompetens.59 Samtidigt är det enligt utred- ningen naturligtvis av avgörande betydelse att personalen behärskar det svenska språket väl, vilket också har styrkts vid de kontakter utredningen haft med olika kommuner.
Indikatorer på en likvärdig förskola
Vi har konstaterat att förskolan har stor potential att tidigt minska skillnader i barns förutsättningar. Men för att det ska vara möjligt behöver förskolan ha hög och likvärdig kvalitet. En likvärdig för- skola innebär inte att alla barn ska erbjudas en likadan förskoleverk- samhet, utan det får finnas skillnader i och inom förskolornas orga- nisation som kompenserar för både individers och gruppers skilda utmaningar och behov. De områden som forskning definierar som mest betydelsefulla för att säkerställa en likvärdig förskola handlar om personalens kompetens, personalens arbetssituation samt verk- samhetens tillgänglighet.60
Eftersom förskolepersonalens utbildning och kompetens är den viktigaste faktorn för kvalitet i förskolan är skillnaderna i persona- lens utbildningsnivå den viktigaste indikatorn för likvärdighet. Det innebär att andelen förskollärare och fördelningen av förskollärare i förhållande till barnens socioekonomiska förutsättningar kan illu-
59 Vetenskapsrådet (2015). 60 Ibid.
Förskolans viktiga roll i samhället SOU 2020:67
strera hur likvärdig förskolan är, såväl nationellt som lokalt i kom- munerna eller i upptagningsområdet.61
Skillnader i förskolepersonalens arbetsvillkor är också av bety- delse om man vill studera förskolans likvärdighet. För att förskolan ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag bör personalen i förskolor med en stor andel barn med svag socioekonomisk bakgrund ha bättre förutsättningar. Det betyder att faktorer som personaltäthet, barn- gruppernas storlek, planeringstid, lön och den fysiska miljön bör vara bättre i förskolor med större socioekonomiska utmaningar.62
För att förskolan ska kunna bidra till likvärdighet behöver den också vara tillgänglig för alla barn. Tillgänglighet handlar om att det ska finnas förskolor på rimligt avstånd från hemmet men också om att vårdnadshavare får tillräcklig information och kunskap om för- skolan. Det pekar på betydelsen av uppsökande verksamhet, särskilt när det gäller nyanlända vårdnadshavare och vårdnadshavare med ut- ländsk bakgrund. Forskningen pekar på att uppsökande verksamhet är det mest effektiva sättet att informera om förskoleverksamheten så att vårdnadshavare kan göra ett informerat val.63