Regeringens förslag: Begreppen videodelningsplattform, leverantör
av videodelningsplattform, användargenererad video och audiovisuellt kommersiellt meddelande ska definieras i radio- och tv-lagen. Definitionerna av begreppen produktplacering och sponsring ska ändras så att även videodelningsplattform och användargenererad video ingår.
111
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen lämnar inget förslag om att audiovisuellt kommersiellt meddelande ska definieras i radio- och tv-lagen.
Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv anser att de begrepp som tas in
i svensk lagstiftning bör vara så teknikneutrala som möjligt och i allt väsentligt ska ses i ljuset av annan reglering. Väljs alltför nationella tolkningar kan EU-domstolen komma att underkänna genomförandet. Sveriges Radio AB konstaterar att definitionen av en videodelningsplattform är vid och att denna kan komma att omfatta plattformar av olika slag, bland annat sociala medier. Sveriges Annonsörer och Myndigheten för press, radio och tv delar bedömningen att ändringsdirektivets definition av begreppet videodelningsplattform bör utgöra utgångspunkten för vad som anses vara en sådan. Sveriges Kommunikationsbyråer anser att det av definitionen av en videodelningsplattform uttryckligen bör framgå att inte privata webbplatser omfattas. Svenska Advokatsamfundet anser att det bör införas en definition av audiovisuellt kommersiellt meddelande för att tydliggöra radio- och tv-lagens tillämpningsområde och underlätta dess förståelse.
Skälen för regeringens förslag
Videodelningsplattform och användargenererad video
Begreppen videodelningsplattform, leverantör av videodelningsplattform och användargenererad video bör definieras i radio och tv-lagen. Definitionerna bör så långt som möjligt motsvara AV-direktivets definitioner av begreppen. Sveriges Kommunikationsbyråer anser att det uttryckligen av definitionen av en videodelningsplattform bör framgå att inte privata webbplatser omfattas av begreppet. Det är enbart tjänster enligt definitionen i EUF-fördraget som omfattas av AV-direktivet. Icke- ekonomisk verksamhet, såsom tillhandahållande av audiovisuellt innehåll på privata webbplatser och hos icke-kommersiella intressegrupper omfattas inte (se skäl 21 i AV-direktivet och skäl 6 i ändringsdirektivet). Det gäller oavsett vilken tjänst det är fråga om, dvs både audiovisuella medietjänster och videodelningsplattformar. Regeringen anser därför inte att det finns behov av att uttryckligen undanta privata webbplatser i definitionen av en videodelningsplattform. Däremot bör det tydliggöras i författningskommentaren till bestämmelsen.
Sveriges Radio konstaterar att definitionen av en videodelningsplattform är vid och att denna kan komma att omfatta plattformar av olika slag, bland annat sociala medier. Regeringen instämmer med Sveriges Radio om att gränsen mellan plattformar som omfattas av direktivet och andra sociala medier inte är tydlig. Gränsdragningsfrågor kan även uppstå för andra typer av tjänster där användare kan ladda upp audiovisuellt innehåll. Utvecklingen på området går mycket snabbt och nya tjänster och tekniker utvecklas ständigt. Det är därför inte lämpligt att i radio- och tv-lagen närmare precisera vilka typer av tjänster som bör omfattas av definitionen av en videodelningsplattform. En sådan detaljerad definition skulle snabbt riskera att bli inaktuell. Frågan om vilka tjänster som omfattas av definitionen bör i stället utvecklas i tillämpningen och genom rättspraxis både på EU-nivå och nationellt. Kommissionen kommer också att utfärda
112
riktlinjer som rör den praktiska tillämpningen av kriteriet om väsentlig funktion i definitionen av en videodelningsplattform.
På en plattform tillhandahålls enligt ändringsdirektivet ”program, användargenererade videor eller bådadera”. Som framgår av avsnitt 7.4 definieras inte direktivets programbegrepp i radio- och tv-lagen eftersom även YGL innehåller en definition av program som skiljer sig från direktivets. I stället motsvaras direktivets programbegrepp av begreppet tv-program. I definitionen av en videodelningsplattform bör därför begreppet tv-program användas. Även vissa andra anpassningar behöver göras för att definitionen ska stämma överens med terminologin och övriga begrepp som redan finns i lagen. Definitionen av videodelningsplattform i radio- och tv-lagen är dock inte avsedd att omfatta andra plattformar än de som omfattas av definitionen i direktivet.
Audiovisuellt kommersiellt meddelande, produktplacering och sponsring Att AV-direktivet omfattar videodelningsplattformar innebär att ändringar gjorts i direktivets definitioner av audiovisuellt kommersiellt meddelande, produktplacering och sponsring. I radio- och tv-lagen används inte begreppet audiovisuellt kommersiellt meddelande och det definieras därför inte heller. I stället definieras de olika former av meddelanden som ingår i begreppet, dvs. produktplacering, sponsring och reklam. Dessa begrepp omfattar meddelanden i både radio och tv som omfattas av lagen. Enligt direktivets definition av ett audiovisuellt kommersiellt meddelande är det ett meddelande som ”åtföljer eller ingår” i en användargenererad video eller ett tv-program. Att så är fallet framgår dock inte av definitionerna av produktplacering, sponsring eller reklam i radio- och tv- lagen. Eftersom dessa definitioner även omfattar sponsring och reklam i radio kan definitionerna inte heller ändras så att detta framgår. När nu även videodelningsplattformar förs in i lagen finns ett behov av att tydliggöra vilka bestämmelser om bland annat reklam som gäller för dessa tjänster. Detta särskilt som en social medietjänst kan omfattas av direktivet om tillhandahållandet av videor och tv-program utgör en väsentlig funktion i tjänsten (se avsnitt 13.2.3). I likhet med Svenska Advokatsamfundet anser regeringen att det bör införas en definition av audiovisuellt kommersiellt meddelande i radio- och tv-lagen. Som Svenskt Näringsliv framför bör begreppen vara teknikneutrala och definitionerna bör så långt möjligt motsvara ändringsdirektivets definitioner även om vissa anpassningar behöver göras till den terminologi och övriga begrepp som redan finns i lagen. Ett audiovisuellt kommersiellt meddelande bör därför definieras som produktplacering, sponsring eller reklam som åtföljer eller ingår i en användargenererad video eller ett tv-program. Genom definitionen klargörs att till exempel reklam som enbart utgörs av text eller ljud och som inte åtföljs av användargenererade videor eller tv-program inte omfattas av radio- och tv-lagens bestämmelser. Även definitionerna av produktplacering och sponsring bör ändras så att de överensstämmer med ändringsdirektivets definitioner.
113