Regeringens bedömning: Förslagen påverkar berörda tv-företag i
Prop. 2019/20:168
170
reklamreglerna. Sammantaget bör förslagen även innebära att företagens administrativa börda kan hållas på en låg nivå.
Utredningens bedömning överensstämmer med i huvudsak
regeringens. Utredningen bedömer att företagens administrativa börda kan minska.
Remissinstanserna: Myndigheten för press, radio och tv delar
utredningens sammantagna bedömning. Nent Group hänvisar till en skrivelse företaget skickat till utredningen som visar den ekonomiska nytta som följer av liberaliserade annonsregler. Bonnier Broadcasting lyfter fram de ekonomiska fördelarna med ökad flexibilitet vid placering av annonser. Regelrådet framhåller att redovisningen av konsekvenser för företag inte uppfyller kraven för en konsekvensutredning vid regelgivning.
Skälen för regeringens bedömning
Företag som berörs
Förslagen omfattar företag vars verksamhet regleras genom radio- och tv- lagen. Det handlar bland annat om företag som bedriver tv-sändningar i marknätet. För den sexåriga tillståndsperiod som börjar gälla den 1 april 2020 har Myndigheten för press, radio och tv meddelat sändningstillstånd till 16 olika programföretag som sammanlagt får sända 48 kanaler. Därtill kommer SVT och UR som innehar sändningstillstånd som utfärdats av regeringen.
Den svenska tv-marknaden som helhet omfattar vid sidan av det marksända utbudet även de kanaler som riktar sig till den svenska publiken via satellitöverförda sändningar. De mark- och satellitsända kanalerna finns också tillgängliga i kabel-tv-nät och ip-tv-nät och i många fall är de också tillgängliga via det öppna internet, både som vidaresändningar och i form av beställ-tv-tjänster. Företag med verksamhet som operatör eller distributör av tv-sändningar, till exempel kabel-tv-företag, berörs också av förslagen.
Förslagen innebär vidare att radio- och tv-lagen utvidgas till att omfatta leverantörer av videodelningsplattformar (avsnitt 12). Myndigheten för press, radio och tv bistod utredningen med en kartläggning av området. Sammantaget visade kartläggningen att det finns få tjänster som potentiellt kan definieras som videodelningsplattformar och som är etablerade i Sverige. Fler tjänster för videodelning kan enligt myndigheten komma att startas eftersom det är enkelt och det finns ett ökande intresse för att dela rörlig bild. Se betänkandet för en beskrivning av den svenska marknaden för rörlig bild, de berörda företagen och deras omsättning (s. 470 f.). Liberalisering av reklamreglerna skapar bättre ekonomiska
förutsättningar för tv-företagen
Förslagen innebär att radio- och tv-lagens bestämmelser om högsta tillåtna tid för annonser anpassas till den miniminivå som gäller enligt ändringsdirektivet. Nent Group, med kanalerna TV 3, TV 6 och TV 8 m.fl., framförde till utredningen att en förändring till friare placering av reklamtiden skulle kunna innebära en ekonomisk förstärkning för företaget. Bonnier Broadcasting, med bland annat TV4, har framhållit att flexiblare reklamregler skulle vara gynnsamt särskilt under direktsänd
171 Prop. 2019/20:168 sport. Företaget lämnade också en inlaga till utredningen i denna fråga
(betänkandet s. 474).
Förslagen bedöms skapa bättre ekonomiska förutsättningar för berörda tv-företag.
Samreglering ger förutsättningar för en minskad administrativ börda för berörda företag
Regeringens förslag innebär att samreglering aktualiseras på vissa områden. Det gäller till exempel när det gäller videodelningsplattformar, närmare bestämt hur lämpliga åtgärder utformas och hur en tvistlösningsmekanism utanför domstol kan etableras (avsnitt 12.7.2 och 12.7.3). Samreglering kan också aktualiseras när det gäller det föreslagna kravet på varning för innehåll som kan skada barn (avsnitt 7.4).
Genom användning av samreglering kan företagens verksamhet påverkas på olika sätt. Ett samregleringssystem kan vara kostnadseffektivt för företagen eftersom det möjliggör en kontinuerlig anpassning till förändringar i omvärlden på de medverkande företagens villkor. Samreglering kan också vara förenat med kostnader för företagen och det kan inte uteslutas att mindre eller nystartade företag inte har möjlighet att medverka i ett samregleringssystem. Det bör dock framhållas att samreglering inte innebär ett tvång för berörda företag att medverka.
Utvidgningen av radio- och tv-lagen till videodelningsplattformar innebär att företag som hittills inte omfattats av radio- och tv-lagen blir föremål för reglering. I ett sådant fall kan samreglering vara särskilt värdefullt för berörda företag eftersom en del av den ansvariga myndighetens arbete med samreglering är att sprida kunskap om aktuella bestämmelserna och hur de är tänkta att tillämpas.
Sammantaget bedömer regeringen att ökad samreglering kan påverka berörda företag på ett positivt sätt och att företagens administrativa börda kan hållas på en låg nivå.
Övriga frågor av betydelse för berörda företags kostnader
Förslagen om att vidaresändningsplikten ska innebära en skyldighet att vidaresända kanaler med olika innehåll innebär inte någon ytterligare börda för operatörerna (avsnitt 16.1). Den ytterligare kapacitet som krävs för att också vidaresända sökbar text-tv får anses begränsad. Myndigheten för press, radio och tv kan också i enskilda fall meddela undantag från vidaresändningsplikten om denna skulle bli för betungande för operatören. På området tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs nya krav för berörda tv-företag (avsnitt 10.1). Bestämmelserna innebär delvis ytterligare skyldigheter jämfört med vad som i dag förekommer. Myndigheten har dock enligt förslaget möjlighet att ta hänsyn till leverantörens finansiella förutsättningar när den avgör vilken omfattning kraven ska ha. Genom detta kan kostnaden och den administrativa bördan för mindre leverantörer hållas nere. Förslagen innebär också att det blir tydligare och mer förutsägbart vad regeringen respektive myndigheten kommer att begära i form av återrapportering.
Den föreslagna skyldigheten att göra information i form av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) tillgänglig för personer med funktionsnedsättning kan innebära ökade kostnader för de leverantörer av
Prop. 2019/20:168
172
medietjänster som berörs (avsnitt 10.3). Antalet VMA som sänds varje år är dock begränsat och därmed även kostnaderna.
De nya kraven om främjande av europeisk produktion kan innebära ökade kostnader för leverantörer av beställ-tv (avsnitt 9.3). Det kan dock antas att en stor del av innehållet i de beställ-tv-tjänster som är registrerade hos Myndigheten för press, radio och tv till övervägande del innehåller europeisk produktion enligt definitionen i AV-direktivet. Därtill kommer att leverantörer av tjänster som har en låg omsättning och liten publik undantas. Därigenom mildras effekterna.
Regelrådet efterfrågar en kvantifiering av de förändringar i administra- tiva kostnader som följer av de olika förslagen. Regeringen anser att en närmare uppskattning av kostnaderna inte tjänar något syfte i detta fall. Den föreslagna regleringen har utformats så att den inte i onödan leder till ökade kostnader och administrativa bördor för berörda företag. De möjligheter som finns enligt direktivet att i vissa fall kunna ge undantag från krav, för exempelvis ekonomiskt svaga aktörer, har beaktats. Påverkan på konkurrensförhållanden mellan företag
Företagen som berörs av förslagen är ofta verksamma på en internationell marknad där villkoren bestäms av nationell lagstiftning jämte AV- direktivets minimireglering. När det gäller genomförande av ändrings- direktivet kan framhållas att påverkan på konkurrensförhållanden mellan företag uppkommer samtidigt för alla berörda företag i Europa och att förslagen i huvudsak innebär ett genomförande i linje med ändrings- direktivets minimireglering. Regeringen bedömer att företagen inte påverkas negativt av förslagen i detta avseende.