Delstudie 2: Analys av enkät

I följande avsnitt presenteras analysen av respondenternas svar på enkäten med utgångspunkt i studiens teoretiska utgångspunkter och dess centrala begrepp. Analysen presenteras utifrån samma rubriker som i resultatet, ”pedagogernas reflektioner i val av barnlitteratur”,

”pedagogernas reflektion kring stereotypiska könsnormer” och ”pedagogernas genusmedvetenhet i det litteraturdidaktiska arbetet”. Då det inte går att få fatt på ett hur i enkäten utgår analysen utifrån ett om. I analysen kommer frågorna hur länge pedagogerna arbetat i sin nuvarande yrkesroll (fråga 2) och vilken åldersgrupp de arbetar med (fråga 3) inte tas upp då det inte gick att se något samband mellan det och pedagogernas genusmedvetenhet.

Pedagogernas reflektion i val av barnlitteratur

I enkäten svarar 50% av respondenterna att de alltid reflekterar kring sitt val när de väljer barnlitteratur. Resultatet visar sedan att majoriteten av förskollärarna alltid eller ibland reflekterar kring valet av barnlitteratur och majoriteten av barnskötarna uttrycker att de alltid reflekterar kring valet av barnlitteratur. Procentuellt var det fler barnskötare än förskollärare som alltid reflekterar i sina val av barnlitteratur. Övergripande hos pedagogerna sker det en reflektion på något sätt oavsett om det är alltid eller ibland kring deras val av barnlitteratur.

Men en intressant reflektion är att pedagogerna reflekterar mer över det allmänna bokvalet än över att barnlitteraturen innehåller stereotypiska könsnormer. Vad är det som gör att pedagogerna reflekterar mer över sina val av barnlitteratur allmänt än som reflekterar kring de stereotypiska könsnormerna som kan finnas i barnlitteraturen? Vi behöver vara kritiska och ställa oss frågande till alla de böckerna vi läser i förskolan, böckerna har en påverkan hur synsättet på genus utvecklas oavsett om böckerna innehåller stereotypiska könsnormer eller inte.

Pedagogernas reflektioner kring stereotypiska könsnormer

Majoriteten av förskollärarna är medvetna om att det förekommer stereotypiska könsnormer i barnlitteraturen och det som var intressant att uppmärksamma i resultatet var att 3 pedagoger uttryckte att de ibland reflekterade kring de stereotypiska könsnormerna som kan

37 förekomma i barnlitteraturen, men som sedan svarade att de saknade tillräckliga kunskaper kring genus för att kunna göra medvetna val kring barnlitteratur. Det var även två pedagoger som svarade att de alltid reflekterade kring de stereotypiska könsnormerna som kan finnas i litteraturen, men som sedan svarade att de saknade tillräckliga kunskaper om genus för att kunna göra medvetna val kring barnlitteratur. Majoriteten av pedagogerna svarar i enkäten att de inte haft fortbildning om genusmedvetenhet kopplat till barnlitteratur på deras arbetsplats. Kan man då utifrån detta anta att pedagogerna behöver mer utbildning om genus kopplat till barnlitteratur för att alltid reflektera kring de stereotypiska könsnormerna som kan finnas i barnlitteraturen? 52,63% av barnskötarna svarar att de ibland reflekterar kring de stereotypiska könsnormerna som kan finnas i barnlitteraturen och 31,58% reflekterar alltid. Barnskötarna ska precis som förskollärarna vara medvetna och arbeta aktivt med jämställdhet i förskolan.

Pedagogernas genusmedvetenhet i det litteraturdidaktiska arbetet

Majoriteten svarar att de har tillräckliga kunskaper kring genus och ser möjligheterna med att använda barnlitteratur som stöd när det sker diskussioner kring genus.

15,38 % av förskollärarna svarar att de inte anser att de har tillräckliga kunskaper om genus för att kunna göra medvetna val kring barnlitteratur. Förskolläraren är den som ska bedriva undervisningen i förskolan och förskolläraren ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Lpfö18) för att alla barnen ska få samma förutsättningar och möjligheter till att utvecklas oberoende av kön. 43,59% av förskollärarna svarar att de alltid reflekterar kring de stereotypiska könsnormerna som kan finns i barnlitteraturen, men endast 7,69 % svarar att de alltid använder barnlitteraturen som stöd i diskussioner kring genus.

Generellt går det att se i enkäten att fler pedagoger reflekterar kring de stereotypiska könsnormerna än som använder barnlitteraturen som ett stöd i diskussioner om genus i arbetslaget. Det finns alltså en medvetenhet kring de stereotypiska könsnormerna, men få ser möjligheterna med att använda barnlitteraturen som ett stöd i diskussioner. Det är 15,38%

av förskollärarna som sällan använder sig av barnlitteratur som stöd i samtal kring genus och 23,98% använder aldrig barnlitteraturen som ett stöd. Generellt bland pedagogerna så svarar 25,85% att de sällan använder barnlitteraturen som ett stöd och 15,52% som aldrig använder barnlitteraturen som ett stöd i diskussioner kring genus i arbetslaget. Att använda barnlitteraturen som ett stöd i genusarbetet gör att pedagogerna kan arbeta mot att inte befästa de traditionella könsnormerna mer i barnen och barnen får ett större perspektiv i frågan om genus och barnen ges förutsättningar att sätta sig in i andra människors perspektiv.

Genom högläsningen kan pedagogerna sedan ge barnen möjligheten att få ett större perspektiv genom att använda böcker som utmanar och ifrågasätter de traditionella könsnormerna. Pedagogernas syn på genus avgör även hur arbetet med genus i förskolan bedrivs.

Övergripande från enkäterna går det att se att pedagogerna uttrycker en genusmedvetenhet i det litteraturdidaktiska arbetet på förskolan. Tittar man då på hur barnskötarnas genusmedvetenhet ser ut så uttrycker majoriteten att de ändå har en genusmedvetenhet, men ingen barnskötare svarar att de alltid använder barnlitteraturen som ett stöd i diskussioner

38 kring genus i arbetslaget. Majoriteten av förskolorna har litteratur utgiven av normkritiska förlag och har då tillgång till barnlitteratur som de kan använda för att utmana de traditionella könsnormerna genom högläsningen. Att utmana de traditionella könsnormerna handlar inte om att vi ska plocka bort och skapa nya, utan vi ska ge plats för och bredda de normerna som redan finns i samhället och vi behöver vara medvetna att de normer som finns i samhället idag är skapat av människor för människor. Genom högläsningen kan pedagogerna arbeta mot att just bredda normerna och ge plats för att barnen får nya perspektiv.

39