I följande avsnitt beskrivs studiens metodologiska val. Inledningsvis kommer metoderna för datainsamlingen att presenteras med en beskrivning kring de valda metoderna, genomförande, urval av respondenter, analysmetod, samt en reflektion kring studiens reliabilitet och validitet. Avslutningsvis presenteras våra etiska ställningstaganden. Vi har intervjuat tre pedagoger var och transkriberat materialet. De intervjuade respondenterna har citerats ordagrant. Vi har utformat enkäten tillsammans för att sedan dela upp i delstudie 1 och delstudie 2 där vi ansvarat för att skriva resultat och analys för varsin delstudie.
Resterande har vi skrivit tillsammans.
6.1 Metod för datainsamling
Metoden som har använts för att empiriinsamling till studien är huvudsakligen kvalitativa data med intervjuer. Detta för att ta reda på hur det fungerar i förskolan kring genus och barnlitteratur och de val som pedagogerna gör. Vi har även använt oss av en kvantitativ enkät som komplement till vår kvalitativa studie. Den kvantitativa enkäten har gjort det möjligt att samla in data från många verksamma inom förskolans värld inom ett större geografiskt område. Bryman (2018) nämner att ta hjälp av en kvantitativ forskningsmetod till den kvalitativa intervjun ger en större fullständighet, resultatet blir mer heltäckande för det området som studien handlar om (s. 765).
6.2 Delstudie 1, kvalitativa intervjuer
De kvalitativa intervjuerna formades på ett visst sätt för att respondenten skulle svara på specifika frågor men inte är låsta utan kan vara flexibel under intervjun. Vi har styrt intervjufrågorna för att få svar på forskningsfrågorna till studien men respondenten har fått möjlighet att ge utförliga svar utifrån sin egen erfarenhet samt kunnat ställa frågor om de inte förstått frågorna i intervjun. Intervjuerna har skett på förskolan eller på telefon beroende på var förskolan låg i jämförelse med studiens ort, eller om det på grund av andra anledningar inte gick att träffas i verkligheten. Respondenterna fick inte se intervjufrågorna i förväg för att vi ville fånga det respondenten sa i stunden och att följdfrågor skulle kunna göras spontant (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 101). Intervjuerna har gett oss möjlighet att undersöka hur pedagogerna reflekterar kring sina val av barnlitteratur, hur pedagogerna synliggör en medvetenhet kring könsnormer i valet av barnlitteratur och om pedagogerna uttrycker en genusmedvetenhet i sitt litteraturdidaktiska arbete i förskolan. De har under intervjun fått svara på hur de arbetar med barnlitteratur i stort samt i arbetet med genus. I intervjuerna har de till exempel fått berätta hur länge de arbetat, om de är barnskötare eller förskollärare samt vilken åldersgrupp de arbetar med.
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där det ställts olika typer av frågor som till exempel inledande frågor, där man kan få en uppfattning om vad pedagogen har för tankar kring genus. Preciserade frågor där pedagogen får svara på om hur hen gör i olika situationer kopplat till barnlitteratur och genus. Direkta frågor där man kan fråga hur hen
16 analyserar i sitt val om barnlitteratur. Samt indirekta frågor där man kan få reda på pedagogers tankesätt eller åsikter om genus och barnlitteratur i förskolan (Bryman, 2018, s.
561–563 och 569–570). En sammanställning av svaren i intervjun med hjälp av vald analysmetod ger oss svar på studiens syfte och frågeställningar.
6.3 Delstudie 2, kvantitativ enkät
För att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och genusmedvetenheten i sina val för att motverka stereotypiska könsnormer samt hur de i sitt litteraturdidaktiska arbeta tar hjälp av barnlitteraturen har vi använt oss av en kvantitativ enkät som ett stöd till intervjuerna. Vi valde att göra detta för att få ett bredare perspektiv på ämnet och en möjlighet att samla in ett större antal svar. Trost och Hultåker (2016) lyfter upp att enkät passar när man vill samla in information om hur en specifik grupp personer tycker (s. 18). Då enkäten inte gör det möjligt att ställa några uppföljningsfrågor frågor eller ger respondenterna möjligheter att fördjupa sina svar (Bryman, 2018, s. 288) är det inte möjligt att få fatt på hur pedagogerna gör utan fokus hamnar i stället på om pedagogerna analyserar sina val av barnlitteratur och om de har en genusmedvetenhet i det litteraturdidaktiska arbetet på förskolan. Vi strukturerade upp frågorna i enkäten tillsammans för att kunna säkerställa att den kunde användas som ett komplement till intervjuerna och det gjorde vi genom att formulera frågorna på liknande sätt som i intervjuerna, förutom att intervjuerna innehöll följdfrågor.
Enkäten riktade sig till barnskötare och förskollärare som är verksamma i förskolan för att få svar på våra forskningsfrågor. Frågorna var specifika med olika svarsalternativ (se 11.2 bilaga 2). Det var en strukturerad enkät som inte gav respondenterna möjlighet att svara fritt under frågorna utan de hade förutbestämda svarsalternativ, till exempel alltid, ofta, sällan eller aldrig (Trost & Hultåker, 2016, s. 58). Som Bryman (2018) skriver är enkäten utformad så att respondenten tydligt skulle förstå frågorna, att den skulle vara lätt att följa och innehöll få frågor för att minimera risken att de avbryter sitt deltagande i enkäten (s. 286). Enkäten var utformad för att kunna sammanställa resultatet statistiskt för att synliggöra hur det ser ut bland de svarande och hur många som svarat likadant kopplat till forskningsfrågorna. Innan skapandet av enkäten sökte vi efter bästa programmet att skapa en enkät i och vi ville att programmet skulle vara lätt att använda och lätt att skapa enkät i. Vi hittade då ett program som var gratis och som passade våra kriterier och behov. Enkäten skapades och delades sedan i en sluten grupp på sociala medier med 9568 medlemmar, där de som ville delta fick mejla oss för att få en länk men vi kom efter en tid att dela enkäten tillsammans med direkt tillgång till enkäten. Tillsammans med enkäten la vi ut information kring vad studiens syfte var och att deras svar var anonyma och inte kunde kopplas till personliga uppgifter. Enkäten startades fredagen den 22 oktober och stängdes måndagen den 15 november. När enkäten stängdes hade vi fått in svar från 58 respondenter.
17
6.3.1 Reflektion över enkät som metod
Vi valde till en början att dela enkäten i en grupp med verksamma inom förskolan där de fick mejla oss för att få en länk, men när enkäten hade legat ute i 5 dagar hade endast en förskollärare mejlat och var intresserad av att svara. En reflektion till att endast en person hade mejlat var att intresset att svara blir mindre om du som respondent måste mejla för att få tillgång till enkäten. Chansen att få svar ansåg vi blev större om länken låg ute direkt då enkäten endast hade 9 frågor med olika svarsalternativ. När vi hade delat enkäten tillsammans med länk fick vi in fler svar på kortare tid. En nackdel med enkäten är att vi inte har kunnat ställa följdfrågor.
6.4 Urval av respondenter
6.4.1 Urval till intervjuerna
Vi har intervjuat tre barnskötare och tre förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Detta betyder att urvalet kommer vara med så stor variation som möjligt för att ta del av svaren från olika utbildningsnivåer och olika förskolor. Vi har även ett målstyrt urval som innebär att de deltagare som tillfrågats till studien inte valts ut av en slump. Det har skett ett urval där vi strategiskt tillfrågat personerna för att de är relevanta för studiens forskningsfrågor (Bryman, 2018, s. 496–497). Vi anser att det påverkar studien positivt för att respondenterna vet vilka vi är och är därmed mer avslappnade under intervjun och kanske då vågar svara mer utförligt.
6.4.2 Urval till enkäten
Urvalet till enkäten skedde via ett bekvämlighetsurval. Ett sådant urval innebär att vi valde respondenter som för tillfället fanns tillgängliga för oss (Bryman, 2018, s. 243). Vi var intresserade av en specifik grupps svar, i det här fallet pedagoger verksamma i förskolan.
Problemet med en sådan urvalsstrategi som Bryman (2018) lyfter upp är att man som forskare inte kan generalisera några resultat och man ska vara försiktig med att använda sig av ett bekvämlighetsurval (s. 244), men detta grundar sig i om man använder enkät som huvudsaklig strategi vid forskning. En situation där Bryman (2018) lyfter upp att denna typ av urval är acceptabelt är om man får en möjlighet att samla in data från en viss grupp respondenter som man inte har råd att gå miste om (s. 244). Vilket i vårt fall innebar att vi hade tillgång till en sluten grupp med verksamma pedagoger inom förskolan där vi hade möjlighet att dela enkäten. En möjlighet som vi ansåg att vi inte kunde missa.
6.5 Analysmetod
I analysmetoden beskrivs nedan individuellt hur intervjuerna och enkäten har analyserats och vilka metoder som har använts.
18
6.5.1 Delstudie 1, intervjuer
Den insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna har analyserats enligt följande.
Den kvalitativa intervjun har lästs igenom flera gånger och analyseras genom att intervjusvaren jämförts och jag har sett om det finns likheter och skillnader i svaren bland respondenterna. Jag har även analyserat om det fanns likheter mellan samma utbildningsgrupper, till exempel om förskollärare har svarat liknande när det gäller genus och barnlitteratur.
Genom kodning har alla svar i intervjuerna kodats efter tema, det har markerats vad varje utbildningsgrupp, alltså förskollärare och barnskötare, har svarat på respektive fråga för att det under transkriberingen visade att det var skillnad i svaren mellan de olika yrkeskategorierna (Bryman, 2018, s. 698). Detta har gjorts för att få en insikt i hur det ser ut och vilka möjligheter det ger i arbetet med genusmedvetenheten i val av barnlitteratur.
Kodning innebär att leta efter likheter i intervjuerna i de olika frågorna, då framkommer även olikheter. Kodningen i intervjuerna gjordes genom att koda vilka intervjufrågor som hörde ihop med en specifik forskningsfråga. Sedan kodades alla intervjusvar för sig för att se likheter och skillnader mellan alla intervjuer. Genom att koda kan relevant information väljas ut och information som inte är relevant tas bort (Bryman, 2018, s. 700). Den insamlade data från intervjuerna gicks igenom flera gånger och granskades kritiskt för att utesluta ord som upprepades samt att se kopplingar till övrig litteratur. Det blev en naturlig uppdelning med förskollärare respektive barnskötare under kodningen för att de olika yrkeskategorierna skiljde sig åt i svaren.
Några problem som kan ske vid kodning av intervjuer är att en del information kan gå förlorad eller tas ur sitt sammanhang, den sociala situationen går förlorad. Eftersom att intervjuerna flyter på med frågor, svar och följdfrågor men bara en del tas upp i resultat och analys kan man inte påstå att det var det här som kom fram i intervjuerna. Detta eftersom det är forskarens tankar och tolkningar som styr vad som kodas och tas med i studien (Bryman, 2018, s. 701–702). Jag har i analysen försökt visa relevant information från olika pedagoger för att det inte ska förlora viktig information utan ge en helhetsbild av hur respondenterna svarat i intervjuerna.
Svaren från analysen kommer visa på om pedagogerna är uppmärksamma och analyserar sin undervisning och är genusmedvetna när de väljer barnlitteratur eller om de bara tar böcker efter ett ämne när de ska läsa för barnen. Det kommer även visa på om det är skillnader i samma utbildningsnivå eller mellan olika utbildningsnivåer och hur det påverkar inkludering i förskolorna. Analyser kommer också visa på om pedagogerna har den kunskap som de behöver för att göra genusmedvetna val eller om de anser att de behöver mer kunskap.
6.5.2 Delstudie 2, enkät
Den kvantitativa enkäten har analyserats genom en Univariat analys som gör det möjligt att analysera varje variabel för sig och resultatet på varje fråga har sedan sammanställts i cirkeldiagram och stapeldiagram för att synliggöra procentuellt hur pedagogerna har svarat
19 på varje enskild fråga (Bryman, 2018, s. 411). Enkäten är utformad för att kunna sammanställa resultatet statistiskt för att synliggöra hur det ser ut bland de svarande och hur många som svarat likadant kopplat till forskningsfrågorna. Den insamlade empirin från enkäten har sammanställts i Microsoft Excel där varje fråga har sammanställts enskilt. Sedan har varje enskild respondents svar på enkäten ordnats för att jämföra svaren mot varandra, om det finns några likheter och skillnader. Vi ville analysera om pedagogerna är medvetna i sina val av barnlitteratur och om det finns en genusmedvetenhet i det litteraturdidaktiska arbetet på förskolan, men då enkäten var utformad att du skulle ange om du är verksam som barnskötare eller förskollärare öppnade det för möjligheter att analysera om det fanns något samband eller skillnader mellan de olika yrkeskategorierna.
6.6 Studiens tillförlitlighet
Bryman (2018) menar på att om reliabiliteten ska anses vara hög ska respondenternas svar inte skilja sig åt i större utsträckning om respondenterna en tid efter får svara på enkäten igen (s. 208). Enkäten gav oss många svar vilket gör att vi kan använda dessa för att dra slutsatser utifrån materialet vi samlat in. Medan vi i de kvalitativa intervjuerna antagligen hade fått andra svar om vi intervjuade andra pedagoger. Reliabiliteten blir hög i de kvalitativa intervjuerna för att de ger svar på våra forskningsfrågor och syftet med studien.
Våra frågor i den kvantitativa enkäten och de kvalitativa intervjuerna ger svar på våra forskningsfrågor och det har varit framgångsrikt att använda intervjuer samt enkät som ett komplement till intervjuerna. Vi har kritiskt granskat våra frågor både i intervjuguiden och i enkäten för att säkerställa att de ger svar på våra forskningsfrågor. Bell och Waters (2016) menar på att trots att studien har en högre reliabilitet blir det svårt att säga att resultatet inte blir annorlunda om intervjuerna sker med endast en utvald yrkeskategori, i andra verksamheter, via andra forskningsfrågor eller utifrån ett annat perspektiv (s. 133).
Validitet menas med att man undersöker det som ska undersökas. I studien har intervju och enkätfrågorna utformats utefter våra forskningsfrågor och studiens syfte. Validiteten i intervjufrågorna är hög för att om respondenterna inte förstått frågan har hen haft möjlighet att ställa frågor för att på så vis kunna besvara frågan som är ställd, däremot blir validiteten lägre i enkäterna då respondenterna inte haft möjlighet att ställa frågor (Thurén, 2007, s. 26;
Bryman, 2018, s. 229). Enkäten var utformad för att respondenterna lätt skulle förstå den och kryssa i förvalda svarsalternativ. Detta för att resultatet enkelt skulle kunna sammanställas, därför var det inga öppna frågor med i enkäten vilket leder till lägre validitet.
6.7 Etiska ställningstaganden
Innan intervjuerna har deltagarna skrivit under medgivande om att vara med i studien.
Deltagarna fick information om att de när som helst kunde välja att avbryta intervjun utan att ange anledning. All den insamlade data har förvarats säkert för att inga obehöriga ska ta del av informationen. Den insamlade data kommer senare att raderas när studien är klar och
20 godkänd. Det förekommer inga namn i studien, varken i intervjuerna eller i enkäten. Svaren från intervjuerna och enkäten kan inte kopplas till någon person eller förskola.
Bryman (2018) beskriver de etiska ställningstaganden som gäller för svensk forskning för att respondenterna ska förbli anonyma i studier. Han beskriver att deltagarna inte kan lida skada genom att vara med i studien. Forskaren ska inhämta samtycke från respondenterna i studiens början där även information om studien finns med och dess syfte. Det ska informeras om att respondenten kan avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång utan att ange anledning. Forskaren ska inte ställa personliga frågor som kan inkräkta på respondentens privatliv samt att viktig information inte får undanhållas från respondenterna (s. 170). Bryman (2018, s. 170–171) och Vetenskapsrådet (2017, s. 40) tar även upp konfidentialitet som menas med att alla uppgifter som kan kopplas till en specifik person ska behandlas varsamt för att inga obehöriga ska kunna ta del av det. Transkriberingar och ljudinspelningar ska sedan raderas när studien är klar. De uppgifterna som samlas in ska endast användas i studien och inte spridas eller användas på annat sätt (Bryman, 2018, s.
171). Respondenterna i enkäten är helt anonyma, deras namn står inte med och går inte söka upp. Inlämnad enkät namnges automatiskt till anonym. Respondenterna i intervjuerna är dock inte anonyma för oss eftersom de blir intervjuade och behöver skriva under ett medgivande på att de vill delta i studien. Däremot kommer deras namn inte stå med i transkriberingen eller någonstans i studien. Som tidigare sagt kommer ljudupptagningarna att raderas och medgivarblanketten förstöras när studien är klar, detta görs på ett lämpligt och tryggt sätt för att de som intervjuats ska vara garanterade att informationen inte kommer ut.
21