Pedagogernas genusmedvetenhet i sitt litteraturdidaktiska arbete

att motverka de stereotypiska könsnormerna även om barnlitteraturen är stereotypisk. De fick även berätta om de använder banlittaratur som ett hjälpmedel i arbetslaget för att diskutera genus och normer samt om de diskuterar på arbetsplatsen via föreläsningar eller utbildning.

Resultat

Det visade sig genom kodningen att barnskötarnas och förskollärarnas svar skiljer sig åt då kodningen visade att barnskötarna inte använder barnlitteratur som ett hjälpmedel för att motverka de stereotypiska könsnormerna på grund av att barnen är små. De berättar att barnen ibland kan få en tankeställare om stereotypiska könsnormer eller att barnskötaren spontant ändrat pronomen i böckerna. Även här finns det enligt kodningen likheter mellan svaren bland barnskötarna men att de skiljer sig åt mot förskollärarnas svar. B2 säger detta:

Märker man att vissa karaktärer är väldigt stereotypiska så har vi ibland spontant "ändrat"

storyn/switchat rollerna. T.ex. att flickan i boken ska bli kär i pojken kan ändras och hon blir istället kär i en flicka. Har hänt några enstaka ggr men inget vi aktivt diskuterat […]

B3 berättar att barnen själva ibland reflekterar när de läser eller blir lästa för i förskolan.

Böcker som har samband med olika situationer som händer i vardagen, då brukar ju barnen få en liten tankeställare där och reflektera själva över vad som egentligen hände.

Kodning som utfördes i förskollärarnas svar från intervjuerna visar att de ofta använder barnlitteratur som ett hjälpmedel för att motverka de stereotypiska könsnormerna. Antingen genom att läsa böcker som motverkar stereotypiska könsnormer eller använda barnlitteratur som inte gör det men att de istället diskuterar mycket med barnen om det som sker i boken och varför det inte behöver vara på ett visst sätt beroende på sitt kön. En av förskollärarna berättar att de satsar på att köpa in barnlitteratur som bryter mot de stereotypiska könsnormerna för att inkludera alla. Citaten som följer visar hur förskollärarna enligt kodningen arbetar för att motverka de stereotypiska könsnormerna. FL1 berättar följande:

Inköp av våra böcker är genomtänkta för att lyfta att vi kan vara på olika sätt, så att barnen tar med sig att bara för att man är kille behöver man inte bli brandman man kan bli sjuksköterska.

Eftersom vi även har gamla böcker kan det leda till diskussioner för att utmana barnen i deras tankar och åsikter. Vi arbetar också hela tiden med barnkonventionens böcker till exempel rätt lätt för att motverka stereotypiska könsnormer […]

FL2 säger detta i frågan om hen använder barnlitteratur som ett hjälpmedel för att motverka de stereotypiska könsnormerna:

Jag köpte in böcker som handlar om handlar om Kalle klänning den pojke som spelar fotboll i en prickig klänning och den är superbra för att man ska prata om av normer att tjejer också kan spela fotboll och att man uppmärksammar att man kan vara olika […]

Medan FL3 berättar att de inte gör det medvetet för att motverka stereotypiska könsnormer:

Vi kanske inte väljer dessa böcker medvetet för att motverka stereotypiska könsnormer, men vi nämner och pratar kring dessa för att visa på det motsatta. Att det inte finns rätt och fel, att olika är bra och att man får tycka om vad man vill […]

26 Det visar på att förskollärarna i sitt litteraturdidaktiska arbete ofta reflekterar och analyserar sina val av barnlitteratur för att motverka stereotypiska könsnormer. Kodningen visar även på att det finns olika sätt att reflektera kring de stereotypiska könsnormerna.

Kodningen visar likheter i att ingen av pedagogerna använder sig av barnlitteratur som är normkritisk i diskussioner i arbetslaget för att stötta arbetet med genus och barnlitteratur.

Det är endast en barnskötare som uppger att de haft någon form av föreläsning/seminarium om barnlitteratur kopplat till genus. Alla de andra pedagogerna uppger att de inte haft någon sådan utbildning inom sina verksamma år i förskolan. B2 uppger detta i frågan om diskussion i arbetslaget:

[…] nej vi har inte gjort det. Kanske ibland att man använder kända karaktärer, ex Pippi Långstrump, när man ger exempel […]

FL3 beskriver det på detta sätt:

Vi har inte använt litteratur för reflektion kring genus, som ett aktivt reflektionssamtal i arbetslaget än. Däremot samtalar vi och pratar om vilken litteratur vi använder oss av […]

Angående utbildning i förskolan om genus och barnlitteratur svara en pedagog att de gör det, alla de andra pedagogerna har inte haft någon form av utbildning inom detta område förskolan. B1 säger såhär:

Ja, det har vi haft. Men kommer inte ihåg när.

Medan resterande pedagoger uttrycker sig liknande varandra i fråga, följande kommer ett exempel från FL2 på detta:

Nej vi har pratat jämställdhet men då är det mer jämställdhet i stort inte kring genus i barnlitteratur.

I intervjuerna fick de frågan om de har barnlitteratur i förskolan som är utgivet av ett normkritiskt förlag. Medan vissa istället uppgav titlar på böcker som de har som motverkar stereotypiska könsnormer. Följande säger B2:

Ja, det har vi. Vi har böcker från OLIKA förlag.

FL1 svarar enligt detta:

[…] de normkritiska böckerna vi har är till exempel stjärnfamiljer, varför gråter pappan, Tesla mamma vill inte och jag vaktar Allan.

Kodningen av transkriberingarna visar likheter mellan pedagogerna att de överlag inte haft fortbildning om genus kopplat till barnlitteratur samt att alla pedagoger har barnlitteratur som kommer från ett normkritiskt förlag. Skillnader i kodningen är att förskollärarna beskriver hur de arbetar med barnen med hjälp av barnlitteraturen för att motverka de stereotypiska könsnormerna. Detta jämfört med hur barnskötarna berättat om hur de mer spontant eller inte alls gör det med hjälp av barnlitteraturen. En annan likhet är att ingen av pedagogerna använder barnlitteratur, antingen stereotypisk eller normbrytande, som ett hjälpmedel i arbetslaget för att skapa diskussioner om stereotypiska könsnormer och hur de kan arbeta för att motverka dessa.

27 Analys

Kodningen av transkriberingen visar på genom likheter och skillnader att pedagogerna har tillgång till barnlitteratur som motverkar de stereotypiska könsnormerna och att de finns tillgängliga för att ta med till olika möten. Det visar även på att barnlitteraturen kopplat till genus oftare kan utbildas genom föreläsningar eller seminarium på förskolan för pedagogerna. Detta för att ge en bättre och djupare förståelse för hur man kan arbeta för att motverka de stereotypiska könsnormerna som finns med hjälp av barnlitteraturen.

Socialkonstruktivismen menar på att vi lever i en värld där normer är skapade av sociala konstruktioner och det vi gör eller inte gör påverkar framtida normer. Genom att arbeta med genus och barnlitteratur genusmedvetet kan pedagogerna ändra de normer som finns för barnen och skapa tillhörighet och inkludering (Brinkkjær & Høyen, 2020, s. 171–172 och 177).

Alla pedagogerna anger att de har barnlitteratur på förskolan som motverkar de stereotypiska könsnormerna men ingen av pedagogerna använder dessa böcker i diskussion i arbetslaget.

Arbetslagen diskuterar om jämställdhet, demokrati och hur de kan arbeta med barnlitteratur i undervisningen i det stora hela på förskolan men inte genusmedvetet. Pedagogerna kan ta vara på de böcker som finns på förskolan, som motverkar de stereotypiska könsnormerna, för att diskuterar kring hur barnlitteraturen kan bidra till att inkludera alla på förskolan. Om de har med sig litteraturen till möten med arbetslagen kan de även få syn på hur just deras barnlitteratur på avdelningen ser ut och vad de innehåller. Med tanke på att alla pedagogerna beskrev att de har barnlitteratur på förskolorna som är utgivna av ett normkritiskt förlag har de alla möjligheter att arbeta med genus och barnlitteratur med alla barn i förskolan, även de yngsta. De kan ta med böcker som är stereotypiska till möten för att kunna diskutera, reflektera och analysera innehållet och hur de kan arbeta genusmedvetet utifrån även de stereotypiska böckerna.

Om pedagogerna utbildas inom ämnet kan chanserna att pedagoger arbetar genusmedvetet inom alla delar i förskolan ökas. Barnen har rätt till alla möjligheter och rätt till inkludering oavsett könstillhörighet. Barnen bör inte delas in i pojkar och flickor där de sätts i fack och har vissa förväntningar på sig från samhället. Barnen har rätt till att testa på det som de vill och inte bromsas på grund av kön. Barnen kan bromsas om de bara får höra om stereotypiska könsnormer under läsning, om de vuxna endast pratar stereotypiskt med andra vuxna eller med barnen samt om samhället inte inkluderar alla människor, oavsett könstillhörighet.

28