Totalt har under de tre åren 204 barn deltagit i projektet, varav 104 flickor och 100 pojkar. Av dessa fullföljde 199 barn. Av de 5 barn (2 flickor, 3 pojkar) som inte fullföljde var det två barn som avbröt alldeles i början av mentorsperioden, två barn som avbröt efter jul och ett barn som flyttade under året.
Fyra barn (tre pojkar och en flicka) har deltagit två år i rad men har inte haft samma mentor de två åren.
Av samtliga deltagande barn har 55, dvs 27% haft ett eller flera syskon som också deltagit i projektet. Av dessa 55 var det 39 barn som hade del- tagande syskon samma år som de själva deltog.
Deltagande barn går i årskurserna 2-6, vilket innebär att de är i åldrarna 8-12.
Tabell 5. Antal barn i procent av totalgruppen och i absoluta tal inom varje årskurs
Årskurs Procent (frekvens)
2 26% (53) 3 23% (46) 4 27% (54) 5 21% (42) 6 4% (9) Totalt 100% (204)
Fyra skolor har deltagit i projektet, 43% av barnen kommer från G-skolan, 42% från L-skolan och N-skolan och 14% kommer från R-skolan. Av bar- nen har omkring 60% svenska som andraspråk och med minst en förälder född utomlands.
Som framgår av kriterier för urval som de olika skolorna tillämpat finns en bredd i vilka barn som får delta. En del av kriterierna, t.ex. att barnen behöver komma ut och få nya erfarenheter, att de har föräldrar som är ar-
betslösa och att familjen är trångbodd, indikerar att barnen kommer från en uppväxtmiljö som med Bourdieus begrepp kännetecknas av ett begränsat ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Vissa kriterier pekar på att det också är barn som på grund av att de har svenska som andraspråk, har be- hov av en mentor. Slutligen är det barn som behöver deltaga som en följd av de sociala relationer de har eller inte har. Om man ser till vilka barn som deltar går de inte att enkelt relateras till i huvudsak barn med utländsk bakgrund eller viss klassbakgrund. Det är inte heller barn i behov av sär- skilt stöd i den vedertagna bemärkelsen. Mest relevant är att beteckna mentorsbarnen som barn som i någon bemärkelse har ett eller flera behov som behöver tillgodoses.
3.5
Matchning barn - mentor
Erfarenheterna från PERACH visade att en bra matchning av barn och mentor har stor betydelse för ett lyckat mentorskap. Koordinatorerna är ansvariga för matchningen och har hela tiden under pilotprojektet utvecklat matchningskriterierna och det underlag som behövts. Även om koordinato- rerna i Näktergalen fått råd av PERACH om hur matchningen skulle gå till, var det inte alls givet att samma tillvägagångssätt passade i Sverige.
Underlag för matchningen är anställningsintervjuerna med studenterna, gruppintervjuerna med barnen och föräldrarnas upplysningar och önske- mål. Det finns foton på både barn och mentorer som stöd för minnet vid matchningen. En bra matchning handlar mycket om koordinatorns känsla av att personkemin mellan barn och mentor kan komma att fungera. Därför försöker koordinatorerna direkt efter anställningsintervjuerna inte bara sammanfatta fakta utan även känsla/intryck de har fått och om de direkt kommer att tänka på ett lämpligt barn. Det kan t.ex. vara ett barn som be- höver en mentor med humor ”glimten i ögat”, t.ex. en tuff, kaxig pojke kan behöva matchas med en kvinnlig mentor med glimten i ögat och som kan ta lite tuffa tag.
Följande är de kriterier som används vid matchningen: § Flickor får kvinnlig mentor.
§ Man eftersträvar att matcha manliga mentorer med de äldsta pojkarna, ibland har 11-12 åringar fått manlig mentor, ibland även pojkar i 10- årsåldern. Om skolan eller föräldern uttryckt stort behov av manlig mentor försöker man tillgodose det även för en ännu yngre pojke. § De barn som är högst prioriterade av skolan och de barn som är mest
svårmatchade börjar man med. Barnets behov och mentorns färdighe- ter och erfarenheter styr. Mentor för ett s.k. svårmatchat barn söks bland studenter som har mycket erfarenheter av barn, har ”fötterna på jorden”, och där referenser bekräftar att studenten t.ex. kan lyssna och kan sätta gränser.
§ Mer praktiska saker kan påverka, t.ex. om mentorn har några speciella önskemål om skola, vad som ligger närmast osv. Man strävar efter att barn och mentor inte ska bo alltför långt från varandra.
§ Ett barn som är djurallergiker matchas inte med mentor som har djur. § Mentorns och barnets intressen påverkar matchningen i två olika rikt-
ningar. Den ena är lika i intressen, t.ex. att båda tycker om att spela fotboll. Det andra är att komplettera barnets erfarenhetsram, t.ex. ett barn som har många stillasittande inneaktiviteter matchas med en mentor som har intresse och erfarenhet av att vara ute i skog och mark. § Ett barn med många syskon som själv kan tänkas behöva ha all upp-
märksamhet från mentorn matchas inte med mentor som har egna barn. Omvänt matchas gärna ett ensambarn med mentor som har stor familj.
§ Blyga och tillbakadragna barn har visat sig särskilt svårmatchade. Det gäller att välja en mentor som inte är lika blyg men inte heller så fram- fusig att barnet kan bli skrämt. Svaret på en av frågorna i anställ- ningsintervjun: ”Hur skulle du hantera ett blygt barn?”, är ett underlag för denna typ av matchning.
3.6
Projektledaren och koordinatorernas arbete
Projektledningen har endast bestått av en projektledare och tre koordinato- rer.