• No results found

Roligt, oerhört givande men också jobbigt

6 Resultat – mentorerna

6.1 Roligt, oerhört givande men också jobbigt

Genomgående är mentorerna mycket nöjda och menar att det har varit roligt, spännande, lärorikt och givande. Flera uttrycker stor tacksamhet för att de fick delta i projektet. Några skriver att det är ett minne för livet.

Det har varit väldigt roligt. Jag har träffat T. ungefär en gång i veckan … och varje gång den dagen har närmat sig har jag känt Wooh! I dag ska jag träffa T. Jag har känt glädje. (kvinnlig men- tor, år 1 – uppföljningsintervju)

Jag är väldigt tacksam för att jag har fått delta i mentorsprojektet för jag tycker detta året har varit jätteroligt och jag har lärt mig en hel del… Jag är jättenöjd med detta år och otroligt glad för att jag har gjort det, för det har som sagt gett mig jättemycket. (manlig mentor, år 3 – årsberättelse)

Slutligen vill jag bara säga ett stort TACK till hela mentorspro- jektet för att jag fått möjlighet att deltaga. Att få lära känna mitt mentorsbarn och hennes familj har varit något av det allra roli- gaste i hela min utbildning. Jag har fått en ny liten kompis som trots sina unga 9 år gett mig så mycket erfarenhet och värdefulla

minnen resten av livet! TACK! (kvinnlig mentor, år 3 - årsberät- telse)

Mentorerna är mycket nöjda, men en del framhåller också att det inte alltid varit lätt att kombinera med studier, framför allt inte i samband med prak- tikperioder. Det har också varit mer krävande än man kanske föreställt sig, t.ex. att etablera en relation. Det har dock varit både roligt, lärorikt och jobbigt.

Väldigt roligt fast också jobbigt och tidskrävande fast oerhört ro- ligt … Jobbigt med att det tagit tid. Jag hade inte tänkt att det skulle ta så mycket tid, framför allt under praktikperioderna. (kvinnlig mentor, år 1 – uppföljningsintervju)

I alla data, oavsett om det är rapporter mitt under mentorsåret, i slutet eller 1-2 år efteråt framträder följande områden som skäl till att mentorerna är mycket nöjda med sitt deltagande:

§ Att ha fått bygga upp en nära relation med ETT barn och se barnet utvecklas.

§ Att ha blivit bekräftad, någon längtar efter en och tycker om en. § Att ha haft mycket roligt ihop, hittat på många roliga aktiviteter, fått

bli barn på nytt.

§ Att få komma ifrån studierna och göra något annat.

Till detta kommer tillfredsställelse uttryckt i att man tycker att man har lärt sig mycket, utvecklats och fått nya erfarenheter.

Framträdande i resultaten är att tillfredsställelsen med deltagandet i projektet är relaterat till att över tid ha fått utveckla en nära relation till ett

enda barn och att denna relation har varit av speciell kvalitet som en följd

av att mentorns roll skiljer sig från förälderns, lärarens och kamratens. Flera relaterar också till att denna möjlighet att följa ett barn får man aldrig senare som arbetande pedagog.

Det är ett stort privilegium att få följa ETT barn bara, något som man inte får tillfälle till i sin framtida yrkesroll. (kvinnlig mentor, år 3 – årsberättelse)

Att vara omtyckt och få bekräftelse av sitt mentorsbarn ger stor tillfreds- ställelse. En kvinnlig mentor skriver om sitt mentorsbarn:

Hon har visat mig så mycket uppskattning, och gett mig många fina komplimanger att jag vuxit flera meter! Ibland kan hon ringa mig när hon kommit hem från skolan bara för att säga att jag är en så bra mentor, och att hon längtar tills vi ska ses nästa gång. (kvinnlig mentor, år 3 – årsberättelse)

Många mentorer betonar särskilt alla roliga aktiviteter de fått tillfälle att prova på. Det är både aktiviteter de aldrig provat på tidigare men också sådant man gjort när man var barn. Det tycks ha gett ett utrymme för lek och lust, en möjlighet att släppa loss och att få bli barn på nytt eller som en mentor skrev ”fått bejaka sin barnsliga sida”. En mentor beskriver hur hennes barn fick henne att åka vattenrutschkana:

Jag har inte åkt en sådan sedan jag var barn och var livrädd när jag stod där högst uppe och skulle ta fart, men oj vad kul det var! Vi sprang upp igen och åkte en hel eftermiddag! (kvinnlig men- tor, år 3 – årsberättelse)

En annan mentor beskriver hur hon glömde åldersskillnaden:

Mycket pyssel blev det i början, halsdukar, porslinsmålning, bok- tillverkning… Vi satt ofta längre än vi hade tänkt, tiden bara flög iväg. Vidare var vi på olika museum och tivoli. För min del var det helt underbart att bli barn på nytt. Jag hade verkligen jättekul och glömde ofta bort åldersskillnaden när vi flängde runt på olika aktiviteter. (kvinnlig mentor, år 3 – årsberättelse)

Att gå iväg till mötena med mentorsbarnet anges också som en möjlighet till ett välbehövligt avbrott i studierna, att få göra något helt annat och därtill ofta lustfyllt.

Graden av tillfredsställelse med deltagandet i projektet för mentorernas del uttrycks i positiva känslor som glädje, att ha roligt ihop, bli uppskattad och uppleva närhet i relationen. Utvärderingar av andra mentorsprojekt visar att mentorer överlag är mycket nöjda (Goodlad, 1995, 1998; Topping & Hill, 1995). I en studie av Fresko och Chen (1989) av tillfredsställelsen (satisfaction) med deltagandet för mentorerna i det israeliska projektet

PERACH fann de att den viktigaste faktorn var om mentorerna upplevde att de hade lyckats med de mål de satt upp för sina barn, dvs hade nått resultat med barnet.

Fresko (1996) fann dock i en senare studie att tillfredsställelsen med deltagandet för mentorerna i projektet PERACH hade tydligast samband med den relation som utvecklades mellan mentor och barn. Fresko (ibid.) beskriver relationen i termer av grad av närhet/djup (eng. intimacy) ut- tryckt i ett antal faktorer som t.ex. i vilken grad mentorn kände sig behövd och önskad av barnet, i vilken grad barnet berättade för mentorn om sig själv och sin familj, om mentorn kände sig avslappnad tillsammans med barnet osv. Grad av närhet i relationen barn-mentor visade sig ha störst samband med grad av tillfredsställelse. ”Interpersonal relations in the form of tutor-tutee intimacy were found to be the most closely related to tutor satisfaction. … When intimacy was great and meetings could be held ea- sily, then tutor satisfaction was high.” (Fresko, 1996, p. 160). Fresko av- slutar med att konstatera att mer kunskap behövs om vad som konstituerar och vilka faktorer som bidrar till närhet/djup i barn-mentorrelationen.

I Näktergalen tycks mentorernas tillfredsställelse också i hög grad ha samband med själva relationen med barnet och närheten i denna. Dock är det inte lika explicit att tillfredsställelsen också är relaterad till upplevd utveckling hos mentorsbarnet även om t.ex. mentorernas årsberättelser även innehåller glädje över att ha sett en utveckling hos barnet.

6.2

Mentorerna har utvecklats, lärt sig och fått nya