Efter förfrågan från bland annat föräldrar formulerades i augusti 1997 mer preciserade mål för vad det var barn och mentorer skulle få ut av att vara med i projektet. Följande mål formulerades för barnens deltagande:
§ Att få lära sig nya saker, få kunskaper som inte skolan ger, fördjupa något intresseområde, i vid bemärkelse få nya kunskaper och nya erfa- renheter.
§ Att få en vuxenförebild, någon annan än föräldrar och lärare, en vuxen som har andra erfarenheter och kanske kommer från en annan miljö än barnet.
§ En förebild i någon som studerar på högskolan.
§ Få ha kontakt med en vuxen som man bara har för sig själv.
§ Målet varierar också beroende på barnets behov: att man behöver vara ensam med en vuxen p.g.a. många syskon, inga syskon, behov av manlig eller kvinnlig förebild, läxhjälp eller behov att lära sig svenska. Följande mål formulerades för mentorerna:
§ Att få inblick i ett barns liv, i barnets familj, hur barnet tänker, lär sig, ser på skolan vilket ger ökad empati och förståelse för de barn man möter i sitt yrke. Barn i dag har mycket olika bakgrund och erfarenhe- ter som skiljer sig från när mentorn själv var barn.
§ Att lära sig något om hur barn kan lära sig, få intresse för saker och ting på ett annat sätt än vad som är traditionen för skolan och på så sätt få ny kunskap och idéer till undervisningen i skolan och arbetet med barnen.
3.3
Rekrytering av mentorer
Målgruppen för rekrytering av mentorer identifierades till studenter inom alla lärarutbildningar men med krav på att studenterna skulle ha genomgått minst en praktikperiod. Praktikerfarenhet med godkänt resultat skulle utgö- ra en garant för att studenterna hade någon erfarenhet av och kunde funge- ra med barn.
Information om möjligheten att ansöka om att vara mentor gavs på flera olika sätt, i klasser, på studentkårens studierådsmöten, på ett öppet stort informationsmöte. Från och med år 2 hjälpte mentorer till med information främst i den egna klassen. År 3 valde man att förutom allmän information koncentrera sig på att gå till utbildningar som tidigare haft många sökande.
Intresserade studenter fick lämna in en skriftlig ansökan och samtliga kallades därefter till intervju. Referenser, både från personer på Lärarhög- skolan och utifrån visade sig vara en viktig och nödvändig del.
Tabell 2. Antal studenter som ansökt, antagits, återtagit ansökan efter matchning och slutligen deltagit
Mentorsår Sökande Antagna Återtagit Deltagit
År 1 (97-98) 105 72+15 reserver 10 69
År 2 (98-99) 97 74 1 73
År 3 (99-00) 124 88 0 58
Totalt 326 234 11 204
År 1 fanns det bara ett ansökningstillfälle i maj 1997 och då sökte 105 studenter. Efter att de blivit definitivt antagna och redan matchade med var sitt barn återtog 10 ordinarie och 5 reserver sin ansökan. De vanligaste skälen till återtagen ansökan var, att man fått annat arbete eller uppdrag, till exempel att vara gymnastikledare, att man tyckte att studierna skulle ta för mycket tid eller andra personliga skäl.
År 2 ansökte 78 studenter vid första ansökningstillfället i maj 1998. Eftersom det var för få ansökningar ledde det till en ny rekryteringsom- gång i början av höstterminen. För att öka antalet möjliga sökande slopa- des kravet på praktikerfarenhet. Ett skäl till att detta kunde slopas var att många av de sökande sedan tidigare hade viss erfarenhet av arbete med barn. Det innebar att även studenter som just påbörjat sina studier kunde
söka. Ytterligare 19 studenter sökte i den andra rekryteringsomgången i september 1998.
Inför år 3 diskuterades att vidga rekryteringen till andra studenter än lärarstuderande. Projektgruppen beslöt att man skulle skynda långsamt och vidgade år 3 rekryteringen till att även omfatta IMER (enheten Internatio- nell migration och etniska relationer) vid Malmö högskola. Detta gav dock få sökande och kan ha berott på att flera av de som var intresserade inte visste om de skulle fortsätta sina studier ett år till. Totalt år 3 sökte 81 stu- denter vid första ansökningstillfället i maj 1999 och ytterligare 43 i en andra rekryteringsomgång i september 1999. Av dessa antogs 88 studenter men endast 58 kunde få delta. Detta berodde dels på att ett informa- tionsmöte för barn och föräldrar krockade med ett föräldramöte, dels på att det bland de sökande fanns flera barn, som utifrån de kriterier som formu- lerats för medverkan, inte bedömdes ha stort behov av att delta. Eftersom projektledningen inte ville att det, som de uttryckte det, skulle vara ett lyxprojekt valde man att hellre minska antalet deltagare.
I samband med anställningen fick mentorerna skriva på en överens- kommelse där de bekräftade att de accepterade de villkor som gällde för arbetet. Dessutom fick var och en också underteckna en sekretessförbin- delse.
Att rekrytera mentorer bland studenterna på Lärarutbildningen blev svårare än förväntat. Skälen till detta kan vara flera. Ett skäl tycks vara att bostadsorten, dvs att studenter som bor utanför Malmö tycker att det rent praktiskt är besvärligt att ha ett mentorsbarn i Malmö. Ett annat skäl kan vara att den ekonomiska ersättningen får en marginell betydelse p.g.a. att den inte är tillräckligt hög för att vara ett incitament till att ansöka eller att studenterna inte har behov av kompletterande studiefinansiering. Till PERACH tycks man däremot inte ha haft några problem med rekrytering av studenterna. Där är den ekonomiska ersättningen ett viktigt bidrag till studiefinansieringen. Det är också betydligt vanligare i Israel än i Sverige med arbete vid sidan om studierna.
Studiernas uppläggning och struktur kan också ha betydelse för sökfre- kvensen. Lärarutbildningen innehåller praktikperioder med långa arbetsda- gar, vilket kan göra att studenter drar sig för att bli ytterligare uppbundna av arbete. Det kan tyckas självklart att studenter som utbildar sig till peda-
goger också skulle vara särskilt intresserade av att bli mentorer. Dock kan- ske den som ska ägna hela sitt liv åt barn inte är lika intresserad av att ägna sin fritid åt barn jämfört med en student som valt en yrkesinriktning där inga barn finns.