• No results found

Den ekonomiska ersättningen markerar ett arbete

Personlig utveckling, ”vuxenblivande”, kommunikativ kompetens

6.3 Den ekonomiska ersättningen markerar ett arbete

Det har känts att detta faktiskt är en anställning, jag får lön och därför ska jag göra mitt bästa. I och för sig hade jag gjort det utan lön. Jag skulle lika gärna använda de pengarna till mitt mentors- barn och mig. (kvinnlig mentor, år 1 – uppföljningsintervju)

I projektets inlednings- och planeringsfas fick diskussionen om den eko- nomiska ersättningen till mentorerna ett ganska stort utrymme. Ett skäl till att israeliska PERACH var så pass framgångsrikt antogs bland annat bero på att projektet kombinerar två komponenter, dels en fostrande altruistisk del, dels en möjlighet för studenten att finansiera delar av studieavgiften.

Eftersom det svenska studiefinansieringssystemet är annorlunda än i Israel och det dessutom inte finns några höga studieavgifter här, gällde det att finna andra ersättningsmöjligheter. En av pilotprojektets delfrågor var: Vilken ersättningsform och ersättningsnivå är möjlig och lämplig i svensk utbildningskultur?

Som tidigare nämnts (kap 3) visade sig ett samarbete med CSN och möj- ligheten att ersätta mentorerna via studiefinansieringssystemet inte vara genomförbart. Det visade sig dessutom inte möjligt att ge ersättning i form av bidrag utan endast skattepliktig ersättning. När arvodet fastställdes till 6000:-, dvs ca 750 kronor per månad bedömdes att beloppet å ena sidan måste nå över en kritisk gräns och å andra sidan ligga på en nivå som är hållbar i ett storskaligt projekt. Arvodet blev dock skattepliktigt och i praktiken lägre än planerat.

I slutenkäten år 2 och 3 fick mentorerna besvara frågan: Har ersättning- en överensstämt med arbetsinsatsen?

Av mentorerna svarade 54% (57 mentorer) att ersättningen stämde bra eller mycket bra överens med arbetsinsatsen. 22% (23) tyckte att den

stämde mindre bra eller dåligt med arbetsinsatsen. De mentorer som kom- menterat frågan skriver att 6000 kronor är inte mycket och att ersättningen är långt ifrån vad den borde.

I slutenkäten år 3 fanns även frågan: I vilken grad har ersättningen varit betydelsefull? Svaren visar på en stor bredd i uppfattningarna från att den har varit mycket betydelsefull (18%) till att ersättningen haft liten eller inte alls någon betydelse (28%). Det är svårt att tolka resultaten eftersom av svaren framgår det inte i vilket avseende lönen har varit betydelsefull.

I intervjuerna med mentorerna vid mentorsårets slut, år 1, besvarades också frågan om den ekonomiska ersättningens betydelse. I svaren fram- kommer också att lönen inte har haft så stor betydelse men samtidigt varit en uppmuntran, en extra motivation till att man anmälde sig till projektet.

…jag tog det för att pengarna behövdes, men jag skulle ändå kunna tänka mig att vara mentor. (manlig mentor, år 1 – uppfölj- ningsintervju)

En del nämner att de använt ersättningen till att bekosta utlägg i samband med aktiviteter med barnen. En mentor säger att han räknat på kostnaderna och kommit fram till att de ungefär motsvarade lönen. Första mentorsåret fick mentorerna också ett aktivitetsbidrag på 400 kronor att använda för utlägg i samband med mentorsträffarna. Detta bidrag var, som tidigare nämnts, alltför krånglig att administrera och redovisa och togs därför bort och ersattes med erbjudande om fler finansierade gemensamma aktiviteter. En mentor konstaterar dock att bidraget var betydelsefullt:

Lönen har inte spelat så stor roll, däremot har de 400 kronorna betytt väldigt mycket. Vi hade inte kunnat klara oss utan. (kvinn- lig mentor, år 1 – uppföljningsintervju)

Det viktigaste resultatet vad gäller den ekonomiska ersättningen, som ka- pitlets inledande citat handlar om, är att som flera påpekar, lönen markerar att det är ett arbete vilket betyder att man tar ett större ansvar och det känns mer seriöst.

En mentor säger att lönen har haft betydelse. ”Om man inte har haft lust har man gjort det ändå för man får ju betalt.” Att det är ett arbete med lön

betyder också att det är lättare att sätta gränser och förklara för mentors- barnet att det kan ta slut.

Pengarna har inte betytt så mycket men har gjort att det känns som ett jobb, att jag får bevis att jag har gjort det här. Också i för- hållande till I. (mentorsbarnet) kan jag säga att det är ett jobb som jag fått betalt för som nu avslutas. (kvinnlig mentor, år 1 – upp- följningsintervju)

Denna mentor tillägger att om det bara är frivilligt kanske man kortar ner på träfftiden. Hon fortsätter: ”Det är bra att man har ett kontrakt och att det står att man ska träffas så och så många timmar.”

En av koordinatorerna framhåller också betydelsen av att i förhållande till mentorerna kunna ställa krav genom att referera till att detta är en an- ställning.

I en studie (Fresko, 1988) fick över tusen studenter som varit mentorer i PERACH svara på en enkät om hur de såg på betydelsen av den ersättning i form av rabatterad studentavgift som de fick för mentorsarbetet. Resulta- ten visade att studenterna skiljde sig åt i vad mån de värderade yttre eller inre belöning eller med andra ord hade både externa och interna skäl för att vara mentorer. De flesta tyckte både-och. Mentorer med inre motivation skattade mentorskapets framgång högre än de som var externt motiverade. De mentorer som deklarerade enbart yttre belöning, dvs pengarna var mer kritiska gentemot projektet.

Sammanfattningsvis kan om Näktergalen konstateras att

- lön och anställning gör att man i mindre grad ger upp och avslutar, - ersättningen i sig har inte så stor betydelse.

Den ekonomiska ersättningen till mentorerna ger ett mentorsprojekt tämli- gen höga ekonomiska kostnader. Det ligger nära till hands och har också diskuterats alternativ i form av t.ex. poänggivande kurser. I flera högskole- utbildningar som är inriktade mot arbete med människor skulle det kunna vara relevant med en valbar kurs på 5-10 poäng som innebär mentorskap för ett barn under en period. Å andra sidan finns det många fördelar av ovan beskrivet slag i att få lön jämfört med att gå en kurs. En kurs känns kanske inte lika förpliktigande att fullfölja.

En annan möjlighet att minska de ekonomiska kostnaderna är att ha en andel som är skattepliktig lön och en del i form av ekonomiskt bidrag att använda till reskostnader och aktiviteter med barnet.