5 Resultat och analys
5.2 Demokratiuppdraget i relation till läroplanen och kursplanen
demokrati-uppdraget i relation till läroplanen (Lgr 11) och kursplanen för ämnet samhällskunskap utifrån en ämnesspecifik förståelse, ämnesintegrerad förståelse och otydlig konkretisering. Det finns därmed indikationer på att demokratiuppdraget i relation till läroplanen och kursplanen för äm-net samhällskunskap är brett och kan uppfattas på olika sätt.
5.2.1 Ämnesspecifik förståelse
En uppfattning om demokratiuppdraget i relation till kursplanen för ämnet samhällskunskap som framkommer vid analysen är att kursplanen tolkas utifrån lärarens ämnesspecifika förstå-else. Den ämnesspecifika förståelsen som lärarna beskriver är att det centrala innehållet för ämnet samhällskunskap innehåller flera aspekter av demokrati i form av röstning, majoritet, minoritet, normer och värden. Lärarna menar därmed att det finns ett tydligt demokratiskt in-nehåll i kursplanens beskrivningar för ämnet samhällskunskap i jämförelse med kursplaner för andra ämnen.
B: I ämnet samhällskunskap så poängteras ju betydelsen av att jobba med de här sakerna [demokrati] i klassrummet […]. De kunskapskraven ligger ju inte i något annat ämne på det sättet.
A: I samhällskunskap så är det ju moment med hur demokrati fungerar och man ska rösta med majoritet och minoritet. Och sen när man ska diskutera det så är det ju rätt lätt att avspegla det i klassrummet också.
C: I samhällskunskap är det så många områden där demokrati kommer in […]. Jag tänker att demokrati finns ju med som ett centralt innehåll och kunskapsmål men också i normer och värden och att vi ska fostra barnen i demokratisk anda. Det är ju inte lika mycket i kemi, fysik, matematik och så vidare.
Lärarnas utsagor om demokrati i relation till kursplanen visar därmed att lärarna uppfattar äm-net samhällskunskap som det kunskapsämne som beskriver och omfattar ett konkret demokra-tiskt innehåll.
40
5.2.2 Ämnesintegrerad förståelse
En annan uppfattning om demokratiuppdraget i relation till kursplanen för ämnet samhällskun-skap som framkommer vid analysen är att kursplanen tolkas utifrån lärarnas ämnesintegrerade förståelse. Den ämnesintegrerade förståelsen som lärarna beskriver är att det centrala innehållet för samtliga SO-ämnen (samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia) innehåller aspekter av demokrati eftersom ämnena är sammanbundna med varandra. Lärarna menar där-med att det är svårt att urskilja ett specifikt ämne som främst behandlar demokratiska aspekter.
D: Vi jobbar i SO-block och jag tycker alla ämnen går in på demokratiuppdraget. Jag kan inte riktigt särskilja det [samhällskunskap] eftersom jag inte jobbar så. Äm-nen vävs samman hela tiden. Men tittar man så tycker jag att det finns tydligt och konkret i det centrala innehållet [för ämnet samhällskunskap] där det till exempel står att man ska känna till hur möten går till, diskutera livsfrågor och kamratskap. E: Jag vet inte om jag tycker att det [demokratiuppdraget] är specifikt för ämnet samhällskunskap. Jag tycker alla ämnen inom SO flyter samman, så egentligen är det en väldigt liten del som är ren samhällskunskap. […] det är ett levande ämne också där det hela tiden förändras och det gäller att man håller sig uppdaterad.
Här tydliggörs att lärare även uppfattar att demokratiuppdraget beskrivs i kursplanens centrala innehåll för samtliga SO-ämnen och att det är svårt att avgränsa uppdraget till ett specifikt ämne. Skillnaderna gentemot den ämnesspecifika uppfattningen av demokratiuppdragets relation till kursplanen är att man förstår demokratiuppdraget som inte bara är en angelägenhet för sam-hällskunskapen.
5.2.3 Avsaknad av konkretisering
En annan aspekt som framkommer vid analysen av lärarnas uppfattning av demokratiuppdraget i relation till läroplan (Lgr 11) och kursplanen för ämnet samhällskunskap är att lärarna även uppfattar att läroplanens innehåll saknar en tydlig konkretisering. Den här uppfattningen är svår att ta på i jämförelse med de två ovannämnda variationerna, eftersom lärarna beskriver att det finns en delad uppfattning av att läroplanen både är tydlig och konkret samtidigt som läropla-nens innehåll är diffust och svårhanterligt.
B: […] för våra små elever så är ju den väldigt omfattande. Den är ju uppbyggd på demokratins grunder […] så stödet att undervisa i demokratiska arbetsformer den finns om man tittar på läroplanen kontra kunskapskraven […]. Men den är lite luddig
41
ibland våran läroplan. Samhällskunskapsämnet är ett väldigt abstrakt ämne som inte är så lätt att ta på, och det är det som gör tror jag, att samhällskunskap faktiskt kanske är det svåraste ämnet att få barnen att förstå när de är så små eftersom den inte går att göra så konkret som andra ämnen. Om jag tar exemplet på mina utländska kolle-gor, de som är födda i ett annat land och inte har en jätteavancerad svenska, så har de jättesvårt att förstå vad det står. Den är därmed lite för högtravande och inte så konkret.
F: Det som står i de första kapitlen [ur läroplanen] får ju genomsyra alla ämnen. Sen är det klart att man jobbar med demokrati men det blir ju mer på en kunskapskravs-nivå och mer fakta […]. Den delen som står om demokrati den tycker jag står där ganska så tydligt […]. Men det svåraste är nog hur jag ska använda mig av demo-kratiska arbetsformer i samhällskunskapsundervisningen. Och det kan jag tycka, det står ju ingenting om metod i läroplanen.
Lärarnas beskrivningar av demokrati i relation till läroplanen (Lgr 11) och kursplanen för ämnet samhällskunskap visar därmed att de även uppfattar styrdokumenten som breda, omfattande och svårhanterliga.
5.2.4 Sammanfattande slutsatser
Analyserna av det empiriska materialet går således att tolka likt att lärarna uppfattar demokra-tiuppdraget i relation till läroplanen (Lgr 11) och kursplanen för ämnet samhällskunskap på olika sätt utifrån en ämnesspecifik förståelse, ämnesintegrerad förståelse och otydliga formule-ringar ur styrdokumenten. Variationen av lärarnas uppfattning om styrdokumenten kan därmed tolkas som att läroplanen och kursplanen för ämnet samhällskunskap är svårhanterliga eftersom de är tolkningsbara, vilket stärker påståendena att demokratiuppdraget är ett komplicerat upp-drag. Lärarna är däremot eniga om att styrdokumenten förändras i takt med att samhället för-ändras. Det är därför viktigt att lärare är pålästa och låter ämnet samhällskunskap successivt växa i relation till samhällsförändringar och till elevers förutsättningar, behov och intressen. Lärarna delar även uppfattningen om att kursplanen för ämnet samhällskunskap/SO inkluderar många delar gällande demokratins fundament. Resultaten pekar därmed i riktning mot det Dewey förespråkar, att läraren måste ta ställning till läroplanen och barnet genom att utgå från att det är en gemensam process, eftersom barnet bestämmer inlärningens kvalitet.
42
Ett uttalande som fick mig extra uppmärksam var de brister läroplanens (Lgr 11) formuleringar har för de utländska lärarna. I läroplanen finns det mycket stöd lärare kan få i form av till ex-empel undervisningsinnehåll, mål och krav. Ett problem är däremot att det tas för givet att alla lärare ska förstå läroplanens beskrivningar. Mitt resultat visar att det inte går att ta läroplanen för given eftersom läroplanens utformning kan vara svårtolkad för lärare med annan etnisk bak-grund, eftersom alla lärare inte är uppväxta med det svenska samhällets värderingar. Detta me-nar jag, är viktigt att tänka på för att alla lärare ska ges samma förutsättningar att förstå och använda läroplanen i verksamheten.